Orostider

Sedan man i Sverige gått ut med att vi svenskar i framtiden kan hamna i krig, har det varit en massa olika skriverier i många olika massmedia och sociala medier. Jag har inte följt med dem så noga, men har förstått att många blev upprörda över klarspråket och att det är som om folk tror att vi alltid kommer att vara förskonade från ”jobbiga” saker och att det bara kan vara andra folk som blir utsatta. Man kan ju undra om vi skulle klara det psykiskt om det skulle hända, då det idag kan bli väldigt jobbigt för en del om man inte får spela dataspel, eller en nagel går sönder, eller andra ser en utan smink, eller… ja det finns mycket att säga om detta. Ohälsan bland barn och tonåringar har stigit katastrofalt de senaste åren, men också i den vuxna befolkningen. Det som också oroar mig är alla de som inte förstår varför man ska försvara det land man bor i. Där finns många saker att säga, men jag undrar om de tänkt igenom det noga. Om vi får krig, tror de att de kan fortsätta att leva som de gör, eller har de tänkt fly till ett annat land och hur har de tänkt göra det då Sverige nästan är som en ö? Det kanske är lika mycket krig i Norge och Finland…

Dock konserverade vi ärtsoppa förra helgen så att vi nu har 25 portioner ärtsoppa i matkällaren och igår konserverades det fläskytterfilé i 8 burkar, så nu har vi sammanlagt 25 st. 500 gramsburkar med fläskytterfilé i matkällaren. De burkarna kan hålla i vanlig rumstemperatur hur länge som helst bara de står mörkt, någorlunda svalt och är förslutna. När man använder dem kan man ha dem till exempel i en gryta, eller något annat. Jag brukar göra rawpack = jag skär köttet i bitar, lägger bitarna i burkar (från biredskapsfabriken) med en halv tsk salt längst upp, torkar av kanterna med vitvinsvinäger, sätter på locken ”fingertight” och in med dem i cannern, där de senare ska vara under tryck (15 för mig och 10 för dem som bor under 300 meter över havet) i 75 minuter (500 ml). Ingen vätska ska hällas i burkarna. När man gör det så här vätskas köttet under tiden det är i cannern och när man tar ut burkarna är det köttvätska som täcker dem. När man sedan tillagar det använder man hela innehållet och det är mycket smakrikt och gott, men man kan ju fortsätta att krydda lite till med det man tycker ska vara i det. Vi har också lite konserverad kyckling, olika köttgrytor, morötter, potatis, kålrötter osv. Dock känner jag att vi snart måste fundera över vad ska vi ha i matkällaren och vad vi ska ha någon annanstans som inte behöver matkällarens kyla. Det börjar bli rejält fullt där inne. Den lösningen går att arbeta på i lugn och ro inomhus just nu när det är snö och kyla utomhus.

Kan vara en bild av mat

Även om man varje månad försöker att gå igenom vad man har för sorts mat och konserver hemma, hinner man inte alltid med det, så det kanske är enklare att man har viss översyn lite då och då, men en riktig inventering ungefär varje halvår. För något år sedan satt jag med Excel och förde in allt vad vi då hade och försökte ändra varje gång vi hämtade något ur förrådet, men det blir nästan omöjligt. Om man hittar ett bra system i det kommer man att veta nästan exakt vad man har i sitt lager och inte. Då vet man också lättare hur länge man kommer att klara sig på det man har.

Vad jag förstår har det varit lite rusning till olika affärer för att bunkra på sig saker då de inte gjort det tidigare, men ändå vill ha en del hemma. Det verkar som om det just nu är lite svårt att få tag på trangiakök… På vår ort har vi under några veckor sett att det varit brist på ärtsoppa, både som konserv och i tub. Nu senast vi var i affären var konserverna fortfarande frånvarande, men tuberna fanns i kyldisken. Något som har varit ganska urplockat på hyllorna är olika tesorter, samt att de blivit lite dyrare att köpa. Varje gång det är extrapris på te köper jag på mig ett gäng då jag dricker minst 3 temuggar/dag. Oftast är det extrapris på tepåsar och inte löste, men det bekymrar mig inte. På mitt arbete använder jag mig av tepåsar och hemma använder jag mig oftast av köpt löste och te som jag själv plockat från naturen och använder på olika sätt. Om det skulle vara svårt att få tag på te, kan man göra ett te på mjölke/rallarrosor som kallas för ”Ivan Chai” te. Länken går till ett sätt att göra teet på. Om man söker på Ivan Chai på google eller youtube kan man se många olika sätt att göra det på.

När det var så kallt här i några dagar och vi inte vågade handla – för vi visste inte om bilen skulle starta när vi kom ut ur affären eller ej – var det mycket skönt att ha en hel del mat i lager hemma. Skulle man bli insnöad är det samma sak. Om man skulle bli av med sitt arbete eller något annat händer, har man också mat i sitt hus. Oavsett kris har man mat så att man klarar sig.

Den gullök vi odlade i höstas räcker nog ca januari ut, men efter det behöver vi köpa i affären. Vår rödlök räcker kanske februari ut. Det ser dock ut som att vi är självförsörjande på vitlöken och det är härligt att veta. Det innebär att vi behöver sätta lite fler gullök och rödlök i år, men vitlök funkar bra med den mängd vi valt att sätta.

Vi satte lite mera potatis år 2023 mot tidigare och fick upp ca 40 kg. Bintjepotatisen (ca 10 kg) är nu helt uppäten och vi har lite av asterix kvar (kanske 6 kg) och ca 14 kg av mandelpotatisen + all sättpotatis som vi sparar till våren för att sätta. Sättpotatisen är den potatis som är mycket mindre än de andra potatisarna. Vi tror att potatisen kanske räcker till slutet av mars, eller april. Efter det får vi köpa i affären. Vi tror att om vi odlar så att vi kan ta upp ca 80 kg potatis av olika sorter, kan vi kanske klara oss ett år om vi äter som vi gör nu, med en hel del ris och pasta också. Om det blir rejält med kris och man bara kan äta det man odlar, bör vi odla mer potatis.

Vi har inte gjort något särskilt i vår familj, mera än att vi gått igenom det förråd vi har, börjat konservera mera av det vi har i frysarna, samt planerat detta års odling och sådd. Vad har ni gjort?

Inför 2024

Nu när vi står på tröskeln till år 2024 kan man undra om man skulle ha gjort något annorlunda 2023. Det är svårt att säga. Personligen tycker jag att tiden gått så snabbt och det har varit svårt att hinna med allt man velat få gjort. Kanske man borde ha varit mera effektiv i sitt liv och det man gjort här hemma, men man ska ju vara så infernaliskt effektiv på jobbet, så det kan vara skönt att i sitt privatliv ta det lite lugnare och ibland få vara ”ineffektiv”. Det är ju trots allt ens eget liv det rör sig om. Dock funderar jag på att ta en dag ledigt, eller två när det är dags för utplantering av försådden 2024, samt när det är skördedags. Det var lite tight att hinna med allt arbete när det var som mest intensivt 2023.

År 2023 gick jag en odlingskurs på distans, arbetade heltid, odlade en massa kål, potatis, morötter och lite till, tog reda på skörden genom att frysa in, torka, konservera (tryckkonservering och vattenbadskonservering) och fermentera. Dessutom har jag läst tonvis med böcker om odling, fermentering och medicinalväxter, samt nu i höst påbörjat en kurs om medicinalväxter, hur de används och tillreds på bästa sätt och som kommer att hålla på till nästa höst. Nu och då skriver jag också på denna blogg. Nog måste man få vara snäll mot sig själv och ta det lite lugnt ibland, förslagsvis på vintern, så att man hinner med såtid, odlingstid och skördetid och lagringen av skörden under resten av året?

Hur snäll är du mot dig själv? Hinner du med allt du föresatt dig, eller har du för stora krav på dig själv? Jag har lärt mig att det man inte hinner med av det man planerat, finns kvar och kan oftast göras vid en senare tidpunkt (dock inte alltid när man har med odling att göra), men det viktigaste är att man mår bra. Då kan man ibland behöva sakta ner lite. Har man barn är det bara att inse att man kanske inte hinner med allt man vill, särskilt om man också arbetar heltid. Mina barn är vuxna och därför hinner jag med mera nu, än vad jag gjorde när de var små. Sedan fungerar människor på olika sätt och orkar olika mycket på olika tider i sina liv. Var inte för hård mot dig själv.

Nu när jag sagt allt detta… vill jag börja prata om fröer. De sista dagarna har jag gått igenom de fröer jag har hemma och jag har insett att jag kan odla en hel del olika sorters kål, morötter, rödbetor, basilika, tomater, chili och paprikor. Lite mindre av andra grödor. Om det skulle bli kaos framöver, så skulle jag klara mig i minst 2 år framöver med de fröer jag har. Problemet med det mesta av kålen, morötter och rödbetor är att de ofta blommar andra året och det gör att det blir besvärligt att ta egna fröer ifrån dem i zon 7, men det går om man kan ta upp dem, lagra dem på något sätt över vintern och sedan sätta ner dem i landet igen. Om de står ute över vintern fryser de sönder i landet och ruttnar och på våren/sommaren finns inget kvar.

I år har jag dock tagit egna frön ifrån (och hoppas att inga av dem har korsats på något sätt):
– en citrusfrukt (clementin)
– paprika, californian, gul
– paprika, californian, grön/röd
– citronbasilika
– lila basilika
– chili lombardo
– sweet chili banana
– tabasco peppar
– paprika zlata
– tomat venus
– tomat ponderosa
– nektariner
– rabarber
– vitlök (sättlök ifrån egen skörd)
– potatis (sättpotatis från egen skörd)

Från andra har jag fått:
– tomat 100/1000
– rankspenat

Broccoli är en grönsak som jag bla ska så nu under ledigheten för att den så tidigt som möjligt ska kunna gå i blom och man sedan ska kunna ta egna frön ifrån den. Därför har jag försökt vara noggrann med vilka sorter jag köpt hem så att de inte är F1. Naturligtvis ska jag så några senare också, så att vi kommer att ha gott om broccoli att äta. Kanske att jag ska testa med fänkål också…

Jag ligger också i startgroparna med att så busktomater, paprika och chili. Tänkte samtidigt testa några av de frön jag tagit själv (tomat, chili, paprika och basilika) och se hur bra det blev och om jag behöver lära mig mer som jag missat. Samtidigt sår jag de köpta fröerna från samma sorter för att se om det blir någon skillnad. Om det fungerar som jag tänkt med att ta egna frön, kommer min odling att kosta mindre och mindre för varje år, speciellt om jag också får ordning på kompostering och får ihop tillräckligt med egen jord.

Rankspenaten tycker jag verkar spännande och jag undrar om den är flerårig i min trädgård om jag hittar ett bra ställe till den. Tydligen ska man så den i februari och den kan bli 3-4 meter hög. Den växte vilt i Kaukasus innan den på 1800-talet kom till Sverige. Runåbergs fröer har fröer om man vill köpa (om man inte känner någon som kan dela med sig av dem).

I år ska jag också så fler blommor än tidigare år för att locka fler pollinerare till min odling, för att det är vackert och för att en del av dem kommer jag att använda som medicinalväxter. En del av dem hoppas jag klarar av vintrarna här så att de senare ska återkomma år efter år. Ju mer man odlar, desto mer känner man att det underlättar om man odlar saker som är perenner och som återkommer. Då slipper man så de sakerna varje år och då blir det också mindre arbete. Bärbuskar är något fantastiskt att ha och rabarber.

Jag har en liten slänt ner till ett lägre område i min trädgård. I den slänten hade jag tänkt sätta lite fruktträd och buskar, samt blommor. Har funderat på en del äppelträd, havtorn, andra bärbuskar och en del blommor som är återkommande. Det vore trevligt med lite äppelträd (det finns en del från Finland och Ryssland som klarar klimatet i zon 7). Fast slänten är ett framtida projekt.

Varför pratar jag så mycket om mina fröer, odling och min trädgård? Det är något jag har någorlunda kontroll över. När världsläget är som det är, tänker jag att om jag åtminstone kan odla min egen mat, ta egna fröer osv. då känns det lite bättre i livet (sedan är det ju också rätt kul). Vår odling har faktiskt gjort att vårt matkonto har minskat, vi har ett lager av mat hemma och om det skulle bli brist på mat, eller kris och affärerna stå utan mat att sälja, har vi åtminstone så att vi klarar oss här hemma. Dock behöver vi köpa mjölkprodukter, ägg och kött, men potatis och grönsaker har vi en hel del av, även om det inte är för hela året ännu. Vi arbetar på det.

Hur tänker ni och vad gör ni för att få sinnesro och må bättre?

Panikköp och höjda priser

I både USA och Kanada har det på sina håll varit människor ute och i panik försökt bunkra på sig bla ris. Det har till och med varit slagsmål om rissäckar inne i affärer. En del personer från Indien har fått höra från släktingar att riset i USA bara kommer att räcka ca 6 månader till, sedan är det slut. Dock har det inte varit så stor panik i de norra delarna, då det inte bor så många sydamerikaner och asiater där som har ris som basföda.

Flera prepperkanaler i USA har de senaste månaderna pratat om vilka matvaror som det antagligen blir brist på framöver och varför. Man tror nu att riset kommer att stiga i pris minst 15% och vete, med bröd och pasta ca 10%. Man pratar också om att det kommer att bli brist på mediciner då Kina inte exporterar så mycket av det längre och här om månaden förstördes en anläggning i USA som pfizer har i en orkan, men inga människor blev som tur var skadade. Reuters skriver att denna Pfizerfabrik försåg 30% av USA deras sterila injektionsmaterial, som sprutor osv och är en av de största fabrikerna i världen. I Sverige har man pratat om att det kan bli brist på penicillin, men också bla barnalvedon och lite annat.

Jag vet att det kommer att bli brist på mat framöver och högre priser, då skördarna gått fel på en del platser över hela jordklotet. Samtidigt har en del skördar gått bra, så man behöver inte ha full panik ännu. Har det inte varit torka, så har det varit översvämningar. På vissa ställen har det varit alltför varmt och på andra ställen har det varit för kallt. Olika konflikter och krig gör också sitt till. Och det började inte i år, utan för något år sedan, så om man får problem med skördar år efter år, har man till slut ingen reserv att ta av. Att Ukraina har kunnat exportera sitt vete under året som gått har gjort att tillgången på vete det sista året har varit större att tillgå än vad man trodde från början, men nu när Indien har exportstopp på allt vitt ris och det blir svårt för Ukraina med vetet och man ser hur skörd efter skörd runt omkring i världen inte blir så bra, då vet man att tillgången till mat blir sämre och därmed kommer priserna att bli högre. Förutom vete, är både Ryssland och Ukraina världsledande i odling av solrosor, så solrosoljan kommer det antagligen att bli ännu mer brist på än tidigare.

Nu börjar man så smått skönja hur årets skördar gått. I USA har det varit svåra stormar, regn och översvämningar, samt torka på olika ställen. Det ryktas nu att man börjat blanda in djurfoder i vanlig mat för att man ska ha något att sälja i mataffärerna (det talas inte så högt om det).
I Sverige blir det ca 40% färre ärtor mot tidigare år, då skörden i stort sett regnat bort. Innan allt regn började komma räknade man med att ca 20% av spannmålet hade förstörts av torkan, men nu räknar man med ännu mindre skörd (särskilt havre och korn) och det som skördas är det sämre kvalitet på, om man ens kan komma ut på åkrarna med sina traktorer för att skörda då det är så vått och sankt. Foder till djur (bland annat hö) är ca 25% av en normalskörd, så räkna med högre priser på foder, kraftfoder och strö – om det ens går att få tag på, vilket i sin tur på sikt leder till nödslakt, någorlunda bra pris på kött i början men sedan mycket högre priser på kött.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Vitlök: överst sabadrome och underst thermidrome

En kollega berättade här om dagen att deras morötter ruttnat upp i deras odlingsland. Vi får hoppas att det blir en bra skörd av potatis och att den inte ruttnar upp, men jag vet att potatisbönder på många ställen i Sverige undrar hur de ska kunna ge sig ut på de sanka åkrarna för att skörda dem. Min räddning har varit att jag har upphöjda bäddar som jag odlar i, men när jag tog upp vitlöken denna vecka, hade en del ruttnat upp och en del kan man fortfarande äta, men inte lagra. Dessutom har i stort sett varenda en fått halslök och det får de mest bara när de blir stressade på något sätt (har jag hört). Dock tänker jag (om jag kan) utnyttja halslöken och börja odla på den också. Jag har nu 72 st. sabadrome och 55 st. thermidrome på tork och en del av dem ska jag använda som egen sättlök. Hade inte tänkt köpa så mycket sättlök i år, dock funderar jag på att köpa lite rysk, tålig sättlök och se hur det går för den jämfört med de andra franska lökarna. Dessutom har jag lovat bort några lökar till två kollegor som aldrig odlat vitlök tidigare, men som vill testa det.

Snart ska jag ta upp röd- och gullöken som ser fin ut och morötterna ser också bra ut. Sniglarna äter allt de kan av spetskål och blomkål, men de har låtit bli grönkål och broccoli. I år har jag fått en hel del squash, men sniglarna verkar älska att äta av dem också. Varje dag är jag ute och samlar ihop dem. Skönt att det ändå inte är mördarsniglar, men åkersniglar kan hinna äta sig igenom en hel del de också. Svarta vinbär blev ca 3,5 kg på två buskar och är nu infrusna tills jag hinner göra sylt på dem. Potatisen ser fin ut och till och med blasten gör det, trots allt regnande. Det blev mycket hallon, men jag skördade inga, då de var fruktansvärt maskätna.

Här om dagen fick jag min sista sändning av frön som jag beställt. Nu har jag så att det räcker åtminstone för 2 år framåt i tiden och jag håller på att lära mig att ta egna frön av det jag odlar.

Vad bör man göra och hur bör man tänka framöver nu när skördarna i Sverige och i världen verkar ha mer misslyckats än lyckats? Jag tror inte att varorna kommer att ta slut i höst, utan på sin höjd stiga rejält i pris. Vissa varor som tex. ris kanske man kommer att äta mera sällan pga priset. Har man redan bunkrat på sig ris och kan köpa på sig mera rispåsar allt eftersom, är det bra, men jag tror att vi får börja fundera över hur vi ska kunna få ordning på potatisodlingen i landet, då vetepriserna också kommer att stiga. Till våren vet jag inte. Hur som helst, brist på mat och högre priser kommer det att bli framöver. Däremot tror jag att det kan bli väldigt ont om mat i mer fattiga länder som inte har råd att köpa mat till världsmarknadspriser och det kan bli en del oro i olika länder.

Det finns mycket mer att säga om den situation vi befinner oss i, men jag vill poängtera att för tillfället kommer inte maten att ta slut i affärerna. Man kommer att kunna köpa det man behöver, men man får räkna med höjda priser. Det man får fundera över är vad man har råd med och inte. Och hur man ska klara sig när det blir en rejäl brist på mat. Nu kan ingen som läser denna blogg säga att de inte har blivit varnade. Agera nu efter din förmåga för att vara förberedd inför framtiden, för den kommer att skaka rejält på många sätt! Dock säger jag än en gång – få inte panik, det finns lite tid kvar ännu att ordna om sitt hus. Använd den tiden väl!

Två veckor i maj

Idag åkte jag och maken och köpte en ny ainola kamin på en annan ort några mil ifrån oss. Vi tror att den kommer att passa våra syften bra då den inte väger så mycket, men ändå kommer upp i tillräcklig värme för huset. Vi funderar på att ha den på övervåningen och ha en annan lite större med kokplatta på bottenvåningen (som ännu inte är inköpt). Vi får se hur det blir framöver, men nu har vi i alla fall en vedkamin som vi kan installera direkt om vi skulle vilja. En del företag hinner inte med att tillverka alla beställningar och det är kö på att få hem dem, en del så länge som till hösten. På vägen hem passade vi på att ta lite gofika på en vacker plats.

Jag och barn 1 har också omskolat en hel del plantor, men några kålplantor är kvar. De tomater (vilma och venus), chili och paprika som jag satte i februari växer på bra och vi har redan så smått börjat skörda en del tomater, men det tar lite längre tid innan chilin och paprikorna är mogna att skördas.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Förra veckan gick vi igenom sättpotatisen och lade ut den för groning. Den är inte stor, men har börjat få en del groddar, samt har börjat bli lite skrynklig. Det kommer att bli 84 st. blå kongo, 82 st. mandelpotatis, 88 st. riktigt små mandelpotatis och 64 st. ”rundpären” (minns inte riktigt vilken sort jag köpte förra året). Man skulle kunna köpa hem mer sättpotatis för att få mera variation, men just nu känner vi att dessa sorter får räcka och duga för oss. Förra året satte vi ca 90 st. potatis och det räckte till i slutet av februari ungefär. Sedan köpte vi ca 40 kg. och idag äter vi upp den sista av den. Kanske att vi blir självförsörjande på potatis i år, det är svårt att säga.

På olika ställen tar man upp om olika sorters brist som är på väg. Vissa saker minskade i produktion och i odlingar världen över pga torka och/eller översvämningar. I år kommer det att minska ännu mera. Sakta, men säkert blir det färre saker som lyckas i odling. Det är fortfarande brist på och dyrt med konstgödsel, vilket gör att alla bönder inte har råd att odla som förut, eller har gått över till en annan sorts gröda som inte kräver lika mycket konstgödsel. De odlingar som kräver el (gurka, tomater i europa bla) har minskat, då man inte har råd med elen. Storskaliga odlingar kräver också olika maskiner som vill ha bränsle och det har ju som bekant blivit dyrare.

Hittills har vi haft nog med vete i våra affärer, mycket pga att Ukraina lyckats få ut och sälja vetet till Europa bla. I USA har det börjat bli en bristvara på olika ställen och pasta, bröd och vetemjöl börjar stiga rejält i pris, samt i vissa delar kan det till och med vara svårt att få tag på just pasta och bröd. I år vet jag inte hur veteskörden i Ukraina blir, men med tanke på att det är krig, minor på åkrarna osv. blir det nog inte lika mycket i år, som förra året. Vi i Sverige odlar lite vete, men inte tillräckligt till allt bröd, pasta osv. som vi är vana vid att ha. Har hört att pastan i Rom har ökat med 17,5% i pris, vilket gjort att man börjar få lite panik där. Argentina exporterar mycket av världsmarknadens vete (USA och Canada också) och i Argentina har veteexporten minskat med 57%.

I USA har nötkött aldrig varit så lite på de senaste 60 åren som nu och eftersom antalet kor har minskat rejält, kommer det att dröja innan man kan få mera kalvar och nötkött. Det senaste året har det varit dyrt med foder, så de slaktade av en hel del nötkreatur, så än har man varken sett brist på, eller en jättehöjning av priserna på köttet i affärerna runtomkring i USA, men snart kommer det att bli brist och skyhöga priser.

Tydligen har de problem med odlingen av sallad i Californien och inte nog med att de har haft en hel del torka, det har också upptäckts något sorts virus som gått på odlingarna. Därför har det varit en hel del brist på sallad i affärerna runt omkring USA.

Förra året förlorade man 40% av Californiens skörd av tomater och det mesta av deras skörd brukar bli burktomater. Nu har de en hel del brist på det. Här i Europa har skördarna av tomater inte heller varit så lysande och priset på krossade tomater i affären har stigit, men än så länge kan vi få tag på det om vi är beredda att betala priset på det. Jag vet inte hur det blir längre framöver och har därför satsat en hel del på tomater i min odling i år. vi får se om det kommer att räcka till konservering av dem också.

Oliver är något som gått väldigt dåligt att odla i Italien, Grekland och i Spanien det senaste året. Förra året var det en rejäl torka och i år säger de att det kan bli likadant. Det innebär att det bla kan bli brist på olivolja, i vilket fall som helst kommer den att bli dyrare att köpa.

Vi får väl mest våra apelsiner och citrus från spanien och Israel, men i USA odlas de frukterna bla i Florida som har haft en tropisk storm (Nicole) och som förstörde ca 50% av skörden. Det innebär att det är brist på världsmarknaden av dessa frukter och de kan stiga i pris även här i Europa.

Ris – Det har varit översvämning i Pakistan, torka i Indien (som också har exportstopp av ris), torka i Californien, både torka och översvämning i Kina (som inte exporterar sitt ris, men ska föda en stor befolkning) och det har varit och är torka i Thailand, nr. 2 när det gäller risexportör i världen. De brukar normalt ha 2 skördar/år, men i år blir det bara en skörd då de har för ont om vatten till två skördar. Kina köper upp allt ris de kommer över, likaså Japan. Vi i Europa kommer nog att få se högre priser på ris, om det ens kommer att finnas att köpa i affärerna här.

Olja att laga mat med – som tidigare skrivet är det mycket mindre olivolja ute på matmarknaden. 2020 och 2021 kom ca 70% av solrosoljan från Ukraina och Ryssland. Hur det blir i år vet jag inte… En av Indonesiens största exporter är palmolja och de är också en av världens största exportörer av just palmolja. Nu exporterar de ca 25% mindre palmolja än tidigare. Man kan tycka att det är något jag inte använder, men det används mycket i färdigköpt mat och frysmat (om man äter det). Sedan går man också till den olja som finns när det blir brist på någon annan sorts olja.

I USA kommer man antagligen i slutet av augusti till mitten av oktober märka av att potatisen börjar ta slut. De senaste 5 årens skördar har minskat med 12% där. Vi har ännu ingen brist på potatis i Sverige, men den har gått upp i pris. Eftersom jag verkligen inte vill vara utan den, kommer jag att odla så mycket jag kan av den (vilket inte är så mycket som jag skulle vilja, då jag inte har tillräckligt med färdiga land för det i trädgården. Det blir nog en hel del svarta sopsäckar i år igen…).

Socker är något som kommer att minska och också bli dyrare. Förra året var det ingen bra skörd av sockerbetor i Europa och en hel del av dem ska gå till bränslet etanol. Indien har haft översvämningar där de odlar sina sockerrör, så förvänta dig att sockerpriserna kommer att gå upp framöver. Det innebär också att det kommer att bli dyrare sylt och saft.

Senap – skörden av senap har inte gått bra och det kan bli brist på den, samtidigt som priserna ökar.

Ägg, och därmed bla majonnäs kommer att gå upp i pris pga brist.

Har hört att det ibland är svårt att få in olika sorters mediciner, men idag kunde vi utan vidare hämta ut receptbelagda mediciner för ca 3 månader framöver och vi har också köpt hem en del andra sorters mediciner, plåster osv. från nätet, så nu är det påfyllt i vårt ”medicinskåp”.

Något jag själv märkt av i mina affärer (coop och ica) är att vi har lite te på hyllorna, samt att löste försvinner mer och mer och påsteer är snart det enda man kan köpa. Vitvinsvinäger kan jag bara hitta på ica och det finns ca 5 flaskor där varje gång, inte fler. Det finns ägg, men inte så många som tidigare, bara några förpackningar. Sist jag handlade fanns det bara tre påsar med torkade borlottibönor på hyllan, samt gröna mungobönor, men inga andra sorts bönor. Där man hittar linser i vår affär finns det små förpackningar med kidneybönor och svarta bönor som jag också börjat köpa på mig. Bönor på burk har ökat i pris, men det finns lite mera av dem och också i flera variationer. Något som finns att köpa är ärtor till ärtsoppa, så nu har jag satt i system att köpa ärtor vid varje inköp. Tomatkross är dyrare och ibland är det faktiskt slut på en del hyllor och lite färre på andra (de mer dyra är kvar). Pasta har blivit dyrare och det är urplockat från hyllorna. Vetemjöl har blivit något dyrare, men det är ingen brist på det. Sockret har blivit kännbart dyrare, men än så länge kan man få tag i det. Något som blivit riktigt dyrt är riktig honung. Jag har en kollega med egna bin och köper från henne, för då vet jag att det är en riktigt fin honung.

Dock hoppas jag att om det blir matbrist på något i höst, kommer min odling att kompensera för den. Har också preppat på mig en hel del vanligt vetemjöl, helt vete som man själv kan mala, pasta, ris, olika sorters torkade bönor, havregryn, olika sorters torkade kryddor bla.

I Europa är maten dyr och många människor trängs vid soppköken. En del har inte råd att bo kvar och säljer sina hus och flyttar in i små lägenheter som visar sig kosta ungefär lika mycket som husen de lämnade. I städer kan det vara svårt att hitta mark att odla på och eftersom bränslet är dyrt, kan det också vara svårt att odla på mark utanför staden. Det börjar bli svårt ekonomiskt och vad ska man satsa på? Pengarna kanske bara räcker till hyra, men inte till mat och bränsle…

På en del youtubekanaler kan man nu hitta några råd som användes frekvent under 30-talets depression. Bland annat:

  1. Lär dig att odla din egen mat.
  2. Ha alltid ett ställe där du har pengar för viktiga saker som du kan behöva. Minimum 10000 sek, först och främst, men sedan om du kan – pengar för ca 3 månader så att du klarar dig om något händer.
  3. Lär dig att göra så många saker som du kan själv. Byt dina egna däck på bilen, går bilen sönder – laga den. Laga dina egna kläder, baka bröd själv osv. Lär dig allt eftersom.
  4. Köp inget du inte redan har pengar för, låna inget alls utan spara till det. Sätt dig inte i skuld och betala av de skulder du har.
  5. Om du blir av med det jobb du har, ta vilket jobb som helst och gör ditt bästa i det! Var en person som arbetar hårt.
  6. Om det är något som du har, men kanske inte några andra, skylta inte med det. Var som de andra till det yttre.
  7. Spara allt som man kanske kan återanvända, kasta inget som kan vara användbart.
  8. Använd det du har
  9. Ät bara det du kan betala för (och som sagt – odla det du kan)
  10. Om grannen har något som du behöver och du har något som grannen behöver, förhandla ”priset” er emellan. Ibland kan det till och med vara så att det enda du har är din ”arbetskraft” till något som grannen behöver.
  11. Man klagade inte, man ansåg att livet var så här och man gjorde det bästa av det.

På den tiden hade alla det ungefär lika tufft och rånade inte varandra. Idag vet jag inte, man är inte alltid så snäll mot varandra idag och man tänker mera på sig själva. Man tänker heller inte på allt det jobb en del lägger ner på tex. sina grönsaksland, utan kräver bara att få tillgång till olika saker. Därför tror jag att vi kommer att se många fler kravaller framöver än vad vi hittills sett. Inte bara i Frankrike, Spanien, Holland och Tyskland, utan också i Sverige.

Hänt i veckan samt olika tankar

Det är lite svårt att få tag på folk som vill arbeta i Norrlands inland. Just nu har vi brist på tandläkare på vår ort, vilket har resulterat i att jag här om dagen fick åka 7 mil enkel resa på arbetstid till en annan ort för ett tandläkarbesök. Vi använde tiden effektivt. En lagning av en tand, samt utrensning av några rötter som funnits kvar en längre tid. Efter besöket åkte jag direkt hem, eftersom det är svårt att göra ett bra arbete när man blöder, är snurrig, har ont och knappt kan prata. I två dagar åt jag flytande mat (blir inte så mätt på det), men nu har jag börjat äta lite mer fast föda. Dessutom tar jag in 2 alvedon + 1 ipren för värken (på en sjuksköterskas inrådan).

Vi har lyckats få tag på såpass mycket ägg att vi nu har ca 40 ägg hemma i kylen. Vet inte när man kan få tag på några fler, om vi inte skaffar egna höns.

De sista dagarna har det snöat ännu mera, men just idag har solen tittat fram. Jag räknar kallt med att all snö antagligen har smält bort i mitten av maj ungefär.

Min odling går bra. Sedan den lila basilikan ställdes i norrfönster verkar den trivas mycket bättre. Kruktomaterna har fått en massa frukt och chili + paprika har växt sig stora och har fått blommor. Den kål jag satt, samt tagetes och solrosor har växt mycket bra och de tomater som jag sådde för någon vecka sedan har börjat komma upp. Det är sådana tomater som blir långa och som jag senare planerar att ha ute i växthuset.

De lösteer jag beställde i början av veckan dök upp i brevlådan i fredags och nu håller jag på att avsmaka dem. Hittills är jag mycket nöjd med smakerna.

Jag har den här veckan läst lite extra mycket på bloggen ”Ätliga trädgården” och kollat lite extra mycket på youtube ”Ätliga trädgården”. Om ni vill veta mera om odling och självförsörjning rekommenderar jag er att också göra det. Man kan aldrig få för mycket kunskap!

I USA är det inte bara en del banker som har ekonomiska problem, utan också flera olika företag, bla företag som säljer olika mediciner (i Sverige skulle vi säga olika apotek). Vi har till och från sett lite brist på olika sorters mediciner, de har varit svåra att få tag på, varit restnoterade osv. Mediciner som är på recept är inte lätta att lagra på sig och de är oftast också livsnödvändiga för dem som tar dem. När det gäller tex. blodtrycksmedicin kan man förändra sitt eget blodtryck med hjälp av bla rödbetor. Om man kan odla och se till att man odlar mycket rödbetor och äter dem dagligen, eller gör juice på dem, kan ens blodtryck bli lägre. Det är lika bra att testa det nu, så att man vet det säkert innan det kan bli svårt att få tag på dem. För en del kan det räcka att man ändrar om sin kost ordentligt när man får diabetes för att slippa mediciner, men ibland fungerar det inte. Dock kan det vara svårt, om inte omöjligt med epilepsimedicin och levaxin att hitta något liknande i naturen. Har du funderat över vad du kan använda dig av i stället om det blir brist på just din medicin? Jag vet att har man problem med reumatism kan det fungera att äta en hel del nyponskalsmjöl. En del som gjort det har kunnat sluta med sina mediciner, men man måste testa sig fram och inte bara sluta med sina mediciner. För några månader sedan var det i stort sett helt slut på ibuprofen, ipren och ibumetin på alla nätapotek, men nu har de dem inne igen (om man vill preppa på sig lite till av dem). Däremot har jag förstått att det kan vara vissa svårigheter att få tag på olika allergimediciner, men jag har redan lite av det hemma så jag fruktar inte allergisäsongen. När jag dock gör en snabbtitt på Kronans nätapotek, Apotea och Apoteket finns det tillräckligt att köpa ifrån dem. Något man måste fundera över är också om man ska köpa hem lite extra av olika sorters vitaminer.

Det går inte att komma ifrån att socker, viss mat (snabbmat osv), läsk och godis inte är så bra för kroppen. Oavsett vad man tycker är det inte heller så bra att sitta för länge vid datorn eller mobilen. Däremot mår man bättre om man är ute i naturen, i solskenet, rör på sig, äter mycket grönsaker – särskilt om man odlat dem själv då de oftast har mera näring och mindre gifter i sig. Dessutom smakar de bättre och det blir mera närodlat.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Några saker som är bra med egen odling och hur man kan få ned sina kostnader:

  1. Köp fröer på rea, eller byt fröer med andra
  2. Lär dig att ta så mycket egna fröer som du kan
  3. Spara jord av tidigare odlingar och kompostera för att få egen jord (jag är inte riktigt där än)
  4. Det som man odlar själv är ekologiskt odlat – det är mycket dyrare än andra grönsaker om man köper dem i affären
  5. Det man odlar själv smakar mera
  6. Man behöver inte slänga matförpackningar som kommer från affären, det som blir över vid egen odling kan man använda vid täckodling, eller om man har höns – de kan äta upp det. Man kan också kompostera det och då får man mera jord.
  7. Det man odlar själv håller längre än det som man köper. Man tar det från landet precis innan man använder det i matlagning bla. När man skördar det torkar, fryser eller lägger man in det, samt att en del kan också förvaras i en jordkällare om man har det. I längden är det mera ekonomiskt och man kan spara in en hel del pengar på det.
  8. Man påverkar sin egen mat och närmiljö och man känner sig rik av att bara kunna gå ut till landet och plocka ihop dagens middag utan att behöva köpa något.
  9. Man kan odla en stor variation som man ofta inte kan hitta i en affär. I år odlar jag libbsticka och det är egentligen något jag bara hört talas om, men varken sett eller smakat tidigare. Likaså fänkål. Och en massa varianter på chili, paprikor och tomater… lila saker som lila basilika, lila kålrabbi, röd spetskål osv. En massa olika sorters kål och lök.
  10. Ens eget grönsaksland är öppet dygnet runt och är oftast på gångavstånd.
  11. Det är inte alltid billigare att odla alla grödor själv, men du kan odla så mycket du behöver, vilka sorter du vill och som sagt – du har det i närheten av dig, det är ekologiskt odlat och smakar bättre. Dock har det hittills varit billigare för oss i längden, även om vi fortfarande håller på att bygga upp våra odlingsland och odlingslådor mer och mer för varje år som går. När man är färdig med att bygga upp sina odlingsland (blir man någonsin färdig?) och har köpt alla verktyg man behöver och har lärt sig att göra all egen jord och gödsel man behöver, börjar man tjäna in rejält på det.
  12. Att odla själv lugnar en, man blir lyckligare och man blir mindre stressad
  13. Det luktar trevligare i trädgården och det ser så härligt ut när något mer än bara en gräsmatta växer på tomten
  14. Att odla själv går bra, men i längden är det bättre om det blir en livsstil för hela familjen och alla hjälps åt med det. Hittills har jag fått med min man lite sporadiskt, men detta år är barn 1 med på det mesta och det är faktiskt riktigt roligt.
  15. När man sedan under höst och vinter äter av det man själv odlat och också tittar i frysen, på det man torkat och lagt in, samt ser på det man har i mat- jordkällare, känner man sig rik!

Hur tänker ni om allt?

Äggbrist och viss matbrist

Lagom till Påsk när alla svenskar äter en massa ägg, blev det äggbrist på vår ort. Vi kunde hitta ägg på ICA till lite dyrare pris än vanligt, men Coop var helt utan ägg och hade en skylt uppsatt vid äggen – ÄGGBRIST. Efter Påsk är det fortfarande äggbrist och lite ägg på ICA. När jag pratar med min släkt i Västra Götaland, säger de också att det är äggbrist i affärerna, men en del affärer som säljer dem dyrt kan ha kvar några. Senast jag kollade på ortens ICA kostade de 4,50 kr/ägg. Då önskar man att man som många andra i kommunen redan skaffat höns.

I höstas trodde jag att det skulle bli svårt att få tag på och dessutom mycket dyrare med vetemjöl, men det har inte varit en särskilt stor brist på det, men nu kostar det ca 50 sek/5 kg. Har hört att Ukraina sålt mycket av sitt vete till EU och därför har vi inte fått brist på det ännu, men till denna höst kan det bli brist på det då Ukraina inte har kunnat odla så mycket och en del sådder över världen inte gått så bra. Man kan fortfarande köpa en egen kvarn och sedan köpa hem säd att mala allt eftersom man behöver mjölet. Säd håller längre vid lagring än vad själva mjölet gör.

Hittills har vi lyckats få tag på ris och köper i stort sett en påse vid varje veckohandling, men snart blir det definitivt brist på det. Länderna i Asien håller på att samla på sig av det så mycket de bara kan och i år har odlingarna inte gått så bra heller.

Papper har stigit med minst 30% det senaste, vilket gjort att nu får vi betala ca 150 sek för en påse med toapapper (18 rullar i). Det innebär också att collegeblock, ritpapper, böcker osv. kan komma att kosta mera än tidigare. Jag håller på att preppa collegeblock och pennor just nu. Om man skriver ut på sin skrivare mycket, kan det vara en idé att köpa hem lite mera skrivpapper än vad man vanligtvis gör.

Man pratar om att bla sockerskörden slagit fel och att det kan komma att bli brist på socker framöver. Vet inte när, men det har dock blivit dyrare och ännu dyrare kommer det nog att bli. Om man syltar och saftar mycket, kan det vara en idé att samla på sig lite. Dock kan det hårdna och man kan behöva krossa det om man lagrat det ett tag, men det blir inte dåligt. Riktig honung håller hur länge som helst. Det man inte tänker så mycket på är att mycket av den halvfärdiga och färdiga maten vi köper innehåller en del socker, så blir det sockerbrist kan mycket mat också stiga mer i pris än förväntat. Om både vete och socker stiger i pris, samt att det kan bli brist på det, kan det bli svårt att hitta vanligt bröd i affärerna. Just nu kan det också vara en idé att börja skära ned så mycket som möjligt av sitt eget och familjens sockerintag. Ett sätt är att verkligen göra mat helt från grunden och hoppa över hel- och halvfabrikat, även om det är en genväg som kan vara bekväm i barnfamiljer på veckodagarna för att snabbt få mat på bordet.

Något jag inte hört så mycket om någonstans ifrån är att det börjar bli svårt att få tag på bönor och linser. Bönor på burk har stigit rejält i pris mot tidigare och senaste gången jag handlade på ICA fanns det bara små, svarta torkade bönor och borlottibönor. Dock finns det fortfarande en hel del av olika sorters bönor på burk. Igår var vi till en större ort ca 10 mil ifrån oss och de hade bara vita torkade småbönor och kidneybönor. Röda och gröna linser finns att köpa på vår ort, men de har gått upp rejält i pris – i affären vi var i går kostade linserna ca 5 sek mindre/påse av det vi brukar köpa. På coop kan man hitta småpåsar med svarta bönor, röda och gröna linser. Dock har båda affärerna gott om gula bönor till ärtsoppa och jag köper hem lite vid varje köptillfälle. Hur är det hos er?

Något annat jag märkt är att olika lösteer börjat försvinna från mataffärerna. Nu är det mest olika påsteer man kan få tag på och det har ökat rejält i pris. Just nu håller jag på att experimentera med hur man kan blanda olika teer för smakens skull. Har kommit på att blandar man Ivan Chaite med infusion av hallon- och jordgubb smakar det riktigt gott. Det innebär att om man inte får tag på något te, kan man lätt göra det själv genom att man gör Ivan Chaite av rallarrosor (Mjölke) och sedan blandar ut det lite med torkade frukter av hallon och jordgubb, så får man ett riktigt gott te. Sedan har jag också testat att blanda olika örter och smaker med vanligt löste som earl grey och det kan också bli bra, för man kan fortfarande få tag på earl grey som löste i affärerna. Ett te som jag älskar är Lapsang Souchong och det får jag nu helt enkelt beställa från en tebutik på nätet. Lapsang Souchong är ett te som man rökt och den rökiga smaken är mycket god. Därför har jag tänkt testa att helt enkelt röka nästa omgång av mitt Ivan Chaite i fiskröken vi köpte i somras. Vi får se hur det blir…

Något jag hört, men ännu inte vet säkert, är att staten Chile har tagit över alla sina litiumgruvor. Det kan innebära att det kan bli brist på varor med litium framöver, bla olika batterier.

Så… något mera som kan vara svårt att få tag på längre fram, eller som kan komma att kosta ännu mera, är tomater och paprikor. Det innebär också att Tomatkross, ketchup och allt som görs av tomater kan bli mycket dyrare, samt svårare att få tag på. När det gäller paprikor, kan bla Ajvar bli dyrare. Ett sätt att motverka det är att bli självförsörjande på det.

Jag vet inte om det kommer att bli potatisbrist här i Sverige, men jag vet att när jag för fyra år sedan flyttade till denna ort kostade potatis 10 sek/kg i ortens affärer och då tyckte vi att det var dyrt. Nu kostar den nästan 20 sek/kg. så på ca 4 år har priset på potatis fördubblats här. Man kan tycka att det fortfarande är billigt, men man vet inte hur mycket de kostar till hösten. Därför kommer vi att odla så mycket potatis som vi bara kan. Det gör att vi kan köpa det vi inte kan odla, som tex. mjölk, grädde, smör, ost och olika sorters kött.

Kryddor kan också öka rejält i pris. Det är inte så svårt att odla själv och sedan torka. Salt håller hur länge som helst om man lagrar det torrt och svalt. De kryddor man inte kan odla själv och som man tror kan bli svåra att få tag på framöver (eller blir mycket dyrare än nu), kan man köpa hem lite mera av och lagra. Man kan ha samma sorts matingredienser varje dag, men det känns som något annat om man kryddar det på olika sätt.

Det här var några av de söndagstankar jag har och jag hoppas att jag fått igång några av era tankar så att ni planerar för framtiden – om ni inte redan börjat göra det. Hur gör ni just nu, vad tänker ni göra framöver och kan ni göra så att ni är lite bättre rustade för månaderna framöver? Kom ihåg att det är svårt att göra allt på en gång, gör lite i taget, men gör en plan och följ den. Dock kan man behöva utvärdera och revidera de planer man gjort, beroende på nya händelser i ens liv. Lycka till!

Planering inför framtiden…

Igår satte jag och barn ett 14 olika kålsorter och det blev som allt 96 stycken kålplantor. Det blir intressant var jag ska hitta plats till dem senare…

När jag satte om den lök vi har, räknade jag till 45 st. purjolök, 20 st. silverlök (det är första gången jag odlar dem någonsin), 28 st. schalottenlök, 5 st. rödlök (satte många fler, men de ville tydligen inte gro i år) och 60 st. gul lök – alla uppdragna från frön. Jag har också köpt hem röd- och gul sättlök. En påse rödlök = 71 st och två påsar gullök = 66 st. Samt att jag har ca 15 st. schalottenlök kvar från det jag odlade förra året och funderar på att använda dem som sättlök (om de håller sig lite till, annars får jag nog äta upp dem). I höstas satte jag ca 320 vitlöksklyftor i en av våra långa odlingslådor och hoppas på att det blir bra med lök i år. Tyvärr hade jag inte i så mycket gödsel i samband med att jag satte dem, så jag får vara beredd på att gödsla det jag kan så fort snön försvinner. Det är också första gången någonsin jag odlar vitlök, så det blir oerhört spännande hur det kommer att gå. Om bara hälften av all lök lyckas, kommer vi i alla fall att ha mycket mera lök än vad vi är vana vid att odla själva. Dock kommer jag inte att sätta piplök i år, då jag lärt mig att den piplök jag satt tidigare år kommer igen, precis som gräslöken gör. Däremot funderar jag på att flytta piplöken någon annanstans, då lök inte ska växa på samma plats alltför länge för att förhindra sjukdomar.

Tidigare år har jag odlat lite lök och då tillsammans med morötter, just för att förhindra att både lök- och morotsflugan dyker upp. Sedan har jag också hört att morotsflugan kan ha svårt att hitta till morötter som odlas i odlingslådor ca 40 cm upp. Jag vet inte om det beror på det jag precis räknat upp, eller något annat, men hittills har jag inte haft några problem med lök- eller morotsflugor och det är jag oerhört tacksam över. Dock kommer löken och morötterna att odlas på annan plats i trädgården i år, då jag försöker odla mina växter på olika platser för säkerhet skull. Dock lyckades kålmalen, kålmaskar osv. hitta all min kål förra året, men trots ohyran, fick jag en rejäl skörd.

När jag precis kollade till vår sättpotatis i matkällaren, har de börjat få groddar, så det är snart dags att ta upp dem för att få bra med groddar i dagsljus. Nu gäller det bara att anlägga ett tillräckligt stort potatisland för i år. Vi anlägger nya land varje år, då vi än så länge inte har anlagt tillräckligt många odlingsplatser. Det är lättare att anlägga lite i taget varje år, än att anlägga allt på en gång. Vi har en ca 1500 kvadratmeter stor trädgård, med hus och garagelänga, samt snart ett 30 kvadratmeter stort växthus. vi är inga trädgårdsmästare och vi vet inte egentligen hur vi ska planera upp en trädgård på bästa sätt, men vi tar lite i taget och får hoppas på det bästa. Mitt mål är att få bort så mycket av gräsmattan som möjligt och ha odlingar lite överallt, samt gångar. Problemet blir då varifrån man ska få allt material (gräsklipp) som man kan använda sig av till täckodling, men det finns alltid lösningar.

Paprikan och chilin växer på bra, tomaterna växer bra och har nu en hel del gröna kart, basilikan och libbstickan växer också på bra. Dock behöver paprikan och chilin sättas om och tomaterna önskar nog också att de hade lite större krukor att vara i.

Kan vara en bild av grönkål

Något vi funderar över just nu är hur vi ska hålla alla sorkar borta från vår odling på bästa sätt. Vi har grannkatter som fångar en del, men inte tillräckligt. Vi har funderat på sorkskrämmor, men rescensionerna är blandade. Fast de är nog ändå bättre än ingenting. Tänker på att så länge löken var kvar i odlingslådorna förra året var de inte på morötterna eller palsternackorna och så fort löken var uppdragen gick de på de växter som var kvar. En kollega till mig satte lök runt hela potatislandet och sorkarna lät potatisen vara. De som inte hade lök runt potatisen kunde bara skörda ungefär hälften av den, resten var uppäten. Det var ett förskräckligt sorkår förra året! Vi funderar på att göra ”korgar” av småmaskigt nät ner i marken där vi tänker odla i växthuset, för att sorkarna inte ska kunna gå på vår odling. Inser att det kommer att bli ett fasligt jobb med växthuset innan det är helt färdigt, men det kommer att vara värt allt jobb när det är över. I höst kommer man att kunna odla en uppsättning växter till (de som klarar kyla) och kanske att man kan flytta grönkål och brysselkål dit in för att dra ut längre på säsongen för dem. Nästa vår kommer man att kunna vinterodla där inne.

Idag ska jag och barn ett bredså en del blommor, samt sätta massor av tagetes och solrosor. Tänkte också vinterså en del kål och tagetes och sätta ut i snön, för att se hur det går med dem. Första året jag bodde här gjorde jag så, men kålen hann inte utveckla sig innan hösten (kanske att de fick för dåligt med gödsel), men den tagetes som såddes blev fantastiskt tjock och fin.

Hur det än är känns det bra att steppa upp lite i matförsörjningen när man tänker på hur det ser ut över världen just nu. Jag bor i ett län där blivande mammor kan ha ca 40 mil till närmaste BB när de ska föda. Det är som om blivande mammor i Göteborg skulle ta sig till Stockholm för att föda, eller tvärtom, blivande mammor i Stockholm skulle åka till Göteborg för att föda barn. I mitt län har vi också långa vintrar och besvärliga vägar. Kan man förstå att blivande mammor och pappor är oroliga?

Flera tidningar skriver lite nu och då att snart, snart kommer nog inflationen att avta och maten gå ner i pris igen. Vem tror på det? Ju mer man kan odla och sedan kunna ta hand om det, gör att man blir mera lugn inför framtiden.

Tyskland tar ner de sista kärnkraftverken och ska tydligen förlita sig på andra EU-länder för sin energi, samt kolkraftverk. Italien utlyser ”State of emergency” på grund av att så många migranter kommer till dem varje dag och fler är på väg från Afrika. Frankrike har varit i Kina och försäkrat att Taiwan tillhör Folkrepubliken Kina och nu verkar det som om de också ska gå med i Brics, där Ryssland, Kina, Indien, Saudi-Arabien, Sydafrika och Brasilien redan finns med (om jag minns det rätt). Deras mål är bla att ta ner dollarn och att handla i en annan valuta. I Argentina har hemlösheten ökat med 30% sedan 2019. De har valt mellan att betala hyran, eller att ha mat för dagen, både och hade de inte råd med. Då talar vi om bla pensionärer. Många av de hemlösa har flyttat in och sover på olika flygplatser, för där finns det toaletter och luftkonditionering. Sina ägodelar har de bla i resväskor.

I USA är det brist på en hel del olika sorters mat, men än så länge kan man ändå få tag i det man vill ha, dock är det skyhöga priser. Walmart och andra stora kedjor lägger ner sina varuhus i varje stat över hela USA, då de har problem med att få tillgång till varor, men det är också många fler stölder än tidigare, speciellt i Californien. Bla Amazon har märkt av att färre handlar av dem och de har sparkat en hel del redan, men ytterligare nästan 30000 är planerade att få gå framöver. Idag handlar man inte det man vill ha, utan det man verkligen behöver. Hörde av en person som arbetat på UPS i över 25 år att den sista julen var den mest långsamma helgen han någonsin varit med om under sitt yrkesverksamma liv, och hittills har inte år 2023 varit bättre. Den personen anser att vi redan har gått längre än vad vi gjorde under 2008-krashen.

I Storbritannien är affärsstölderna utom kontroll, särskilt stölderna av mat. Folk är förtvivlade och priserna är så höga att man inte har råd att köpa den mat man behöver, betala elen och det bränsle man behöver till bilen. Dessutom verkar det ha blivit ransonering på bränslet och man får bara köpa bränsle för ca 800 kr åt gången.

Här i Sverige går vi sakta men säkert mot undergången (känns det som). Dödsskjutningarna ökar, brotten ökar, den psykiska ohälsan ökar och de flesta känner sig kränkta för småsaker och ska hämnas på ett eller annat sätt. Den inre kompassen som visar på vad som är rätt och vad som är fel, verkar ha försvunnit hos många idag – oavsett var man bor. Man har redan i olika länder haft olika krismöten om ekonomin och det verkar som om inget kan stoppa en framtida ekonomisk krasch. När det sker kommer det att påverka hela världen och vi i Sverige kommer inte att vara förskonade ifrån det.

Om det redan nu har gått så långt med brottsligheten i Sverige att de som arbetar med att stävja den känner en hopplöshet över att det överhuvudtaget går att göra något åt den, att det redan gått för långt – hur kommer det då inte att bli när samhället väl krackelerar ännu mera. Just nu ser man tecknen (om man vet vad man ska titta efter), men en del gör det inte alls. Man har vant sig och tycker att allt fortfarande är bra. Tänk, vilken chock det kommer att bli för dem!

Här om dagen pratade jag med en kollega om hur det är, men hon har en helt annan syn på tillvaron. Hon undrade varför alla pratade om ekonomin, då vi verkligen måste ta tag i klimatfrågan som är den värsta saken just nu. Hon kan knappt sova om nätterna pga klimatfrågan. Även om jag själv inte är en ekonom, förstår jag hur allvarligt illa ute vi i världen är just nu. Därför satsar jag på att bli så självförsörjande som möjligt när det gäller mat. Det tar tid att få ihop alla bitar så att man kan bli helt självförsörjande inom alla livsområden, men man får göra så gott man kan i den takt man kan.

I Sverige har en del matstölder ökat, särskilt i storstäderna. Många familjer börjar få svårt att klara av sin vardag ekonomiskt och en del söker sig till olika soppkök, Frälsningsarmén osv. för hjälp. Det är så många nu, att alla dessa organisationer som hjälper upplever att det är som en stormflod av hjälpsökande och de vet inte hur länge till de har resurser för att hjälpa. Man börjar prata om att skolorna kanske ska bjuda på frukost, precis som lunchen är gratis, då så många barn börjar gå hungriga och inte alltid får den mat de behöver hemma. En del lärare upplever att de blivit socialarbetare också, då de har elever på sina skolor som tillhör olika gäng och som tar in konflikterna i skolorna. Det innebär att det inom en snar framtid kan komma att bli många fler skjutningar och knivskärningar inom skolornas väggar. Många undrar idag varför det är så många elever som går ut skolan och som inte kan läsa och räkna ordentligt osv. Hur ska man i skolan kunna arbeta mot gäng, om inte polisen, eller socialtjänsten klarar av det?

När maten blir ännu dyrare, eller försvinner från hyllorna och det blir som en ”krasch” av mycket som vi tagit för givet att ha tillgång till i många år, hur blir det då?

Hur förbereder ni er inför framtiden?

Dyrare att leva

I veckan berättade olika nyhetsmedia om att inflationen är större än beräknat, att många vill byta till mindre och billigare boende, att matpriserna ”skenar”, att vi kanske får vara beredda på att vissa sorters mat inte kommer att säljas i affärer längre (för de blir för dyra att säljas), att några banker ”kraschat” i USA – men vi behöver absolut inte oroa oss över det. Allt är så bra så… En del börjar prata om att skolor ska börja servera frukost till alla barn, samt luncher under skolloven, då många familjer inte har råd med mat och barnen äter mer och mer av den lunch som serveras mot vad de tidigare gjort. Nu bor jag i norrlands inland och har inte varit med om det, men har jag förstått rätt att vissa affärer i större svenska städer har börjat låsa in kött på grund av stöldrisk?

Om min magkänsla stämmer, ligger vi bara lite efter USA. Redan i Storbrittannien har de en hel del brist på olika sorters mat i affärerna. När jag och min man handlade här om dagen, var allt socker slut på ICA (förutom 4 st. syltsocker som satt längst fram på en hylla). På Coop var det fullt med socker. I och med att vi faktiskt har både ICA och Coop på vår lilla ort så har jag lärt mig att om det inte finns i den ena affären kan det finnas i den andra affären, så att man inte står utan det man vill köpa. Nu råkar vi ha en hel del socker hemma redan, men man kan alltid köpa på sig mera, särskilt om man vet att man ska göra en hel del sylt eller liknande framöver. Det känns bra att ha en hel del av det jag har i källaren och i veckan som gick har vi köpt hem lite mera vitvinsvinäger (används till olika picklingar i vattenbadskonserver), 2 liter rapsolja, 1500 gr gula ärtor (används när jag konserverar ärtsoppa), smör på extrapris (ett paket blandas ut med 3 dl. rapsolja och vi har vårt eget margarin) och toapapper. Förra året kostade den sorts toapapper som vi brukar köpa (18 st. Serla) ca 99 sek, men nu kostade den 140 sek. Nu har vi toapapper så att det räcker i ca ett halvår, men vi köper på oss mer allteftersom. Så länge det går och man har råd bör man göra det.

När man vet någorlunda hur länge fröer håller sig, kan man köpa på sig och lagra några av dem, så att man säkert vet att man har dem hemma och kan odla, om de skulle bli svåra att få tag på. Sättlökar är svåra, då man måste sätta dem samma år, men lökfrön kan ju fungera någorlunda, även om de inte alltid blir lika bra. I år är ett första försök från min sida att dra upp olika sorters lök från lökfrön, så vi får se hur utfallet blir. Dock kan jag säga att efter en månad går det definitivt inte bra med rödlöken. Ca 5 st. av 40 frön har grott.

Hård tvål är något som kan hålla i stort sett hur länge som helst. Nu är det bara en tvål kvar av de jag gjorde förra året, så det börjar bli dags att göra nya. De jag använder till håret är inköpta på jordklok och när jag gick igenom förrådet tidigare idag insåg jag att det räcker till oss tre i hushållet i ca 1 år framöver. Får nog köpa på mig lite till så att vi kan komma upp i två år. Jag har också 3 st. Alunstenar i mitt förråd och de används som deo. Det jag använder nu har jag haft i 1 år och 5 månader och jag kommer nog att kunna använda det i minst ett halvår till, så teoretiskt har vi deo så att det räcker för oss tre i minst 2 år framöver. Alunsten är doftfritt och det har passat mig bra, samtidigt som det kostar ca 80 sek på Jordklok. Tidigare gjorde jag eget på kokosfett, potatismjöl och bikarbonat och det var också bra, men det började klia en hel del av bikarbonaten till slut och då bytte jag till alunsten som har visat sig passa mig bättre. Om man vill ha flytande tvål som vardagstvål på tex toa, är det bättre, billigare och mera hållbart att göra den själv, än att köpa den i affären. På bloggen ”Leva hållbart” hittar du recept på flytande tvål av hård tvål – för mindre förpackningar och skadliga tillsatser.

I år tänkte jag odla en hel del tomater och igår fick jag hem två olika vintertomater från Runåbergs fröer som jag tänkte testa. De är Ponderosa (som jag hört mycket gott om) och Grappoli d’Inverno som jag inte vet så mycket om. Jag är rätt så taggad inför årets odling och försöker hålla mig tillbaka allt vad det går så att jag inte sätter för mycket, men nu till helgen är det dags att sätta det som ska sättas i mars. Det jag sådde i februari växer bra, förutom rödlöken, men man kan ju köpa röd sättlök.

Om man har en trädgård och plats i den, skulle man också kunna sätta några fruktträd och buskar som ger frukt och bär varje år, Om man redan har några, sätt några fler (det skadar inte). Det har också börjat komma några nya och intressanta sorter, även sådant som man kan sätta här uppe i zon 7. För ca 2 år sedan satte vi 4 st. hallonbuskar Ottawa och de verkar klara vintrarna här, även om den myckna snön kan förstöra en och annan gren. Vet inte vilken sort mina två svarta vinbärsbuskar är (de fanns här när vi köpte huset), men de klarar att växa här. Förra året satte vi en röd krusbärsbuske, en vit vinbärsbuske (vi fått av en granne) och två olika blåbärstryn. Det ska bli spännande hur de har klarat vintern! Med huset följde också flera stora rabarber som trivs fantastiskt bra och som vi aldrig hinner skörda allt av då det finns så mycket av dem, men det innebär också att de gödslar sig själva. Har inte satt några träd ännu, men har redan en massa björk och tall som ger insynsskydd längs 2 sidor av trädgårdsgränsen. Funderar på att sätta en häck av Bärhäckmispel (Saskatoon) som ger ätliga bär och som kan vara ett litet vindskydd, samt sägs kunna odlas här uppe. Vi får se. Jag skulle gärna vilja ha 2 äppelträd också, men vet inte riktigt var de ska sättas i så fall…

Så… inflationen ökar i snabb takt, maten blir dyrare, boendet blir dyrare, bankkrascher över hela världen närmar sig med stormsteg… hur väl förberedda är gemene man för detta? Har man inte lärt sig om hur tidigare generationer överlevt svåra tider, kanske det är dags nu. Om man tittar på olika länder som haft det tufft, kommer man långt om man odlar sin egen mat. Jag vet att man under andra världskriget hade matkaniner, både på landet och på var och varannan stadsbalkong. Man odlade också upp många stadsparker för att få mat. Vad händer om elen inte fungerar en längre tid och man inte kan få tag på bränsle och mat inte kan transporteras ut till alla affärer? Vad händer om allt fungerar, men inflationstakten ökar ännu mera och folk inte har råd med något alls? Om allt slutar fungera och man inte kan få tag på mat och bränsle, hur många kommer att ge sig ut på jakt efter mat och nödvändiga saker i sitt närområde? Även om man inte är så bra på odling, tror jag man måste börja lära sig det för att ha mat i framtiden. En bra bok att ha hemma i sin bokhylla är Lena Israelssons ”Handbok för Köksträdgården”. Både nybörjaren och en van odlare har stor nytta och hjälp av den och bokus har extrapris på den just nu. Den är billigare på Landshopping.nu, men det blir ändå dyrare när man räknar med frakten, då bokus frakt är ”gratis”. Sedan bör man också lära sig att skydda sin odling mot olika skadedjur (maskar, sorkar, harar osv.), sjukdomar (mjöldagg, skorv, röta osv.) och hungriga människor som är ute efter din mat. Lenas bok tar upp hur man gör med olika skadedjur och sjukdomar, men att skydda skörden mot bla andra människor är något du får fundera över och hitta lösningar på någon annanstans. Sedan måste du också fundera över var ifrån du ska få vatten till odlingen om det blir vattenbrist, eller om elen är borta och man inte kan få sitt vatten från vattenkranen. Ett sätt är ju att ha regntunnor och hoppas på att det regnar lite nu och då… har man en sjö eller annat vattendrag i närheten är det bra.

Vad händer när fler blir arbetslösa, a-kassan inte räcker till alla, bidragen minskar då staten inte har råd att betala ut till alla som behöver det, kommuner som betalar ut försörjningsstöd som redan nu har ont om pengar och inte klarar av så många fler ”kriser”… Folk som är vana vid att kunna få en viss summa pengar från stat och kommun varje månad, vad händer när de inte får det längre? I USA har man redan börjat prata om att i och med alla dessa bankkrascher, har staten inte råd med en del annat, bla försörjningsstöd till de fattiga som inte har någon egen inkomst. Har man inte sett över sitt hus och hur man ska klara sig själv framöver utan hjälp från stat och kommun, är det dags att göra det nu. En sak är säker, jag har preppat och odlar för min närmaste familj, de andra som inte förberett sig (släkt, vänner osv.) har jag inte förberett för och kan inte hjälpa – hur illa det än kommer att gå för dem. Vem är du – en förberedd person, eller en person som kommer att fara illa pga ingen förberedelse alls? Kommer du att må dåligt av att inte kunna hjälpa de andra, eller klarar du av att säga ”nej” utan problem? Kommer du att känna att du kanske måste hjälpa en del och i så fall hur kan du hjälpa och med vad? Kanske att du kan köra med lite byteshandel?

Hur är dina tankar kring allt det här och hur väl förberedd är du?

Vad är mitt mål med odlingen och hur når jag dit?

Redan för några år sedan insåg jag att det antagligen en dag kommer att komma en börskrasch och att det kommer att bli vissa svårigheter att överleva då, åtminstone på det sätt som vi är vana vid. Man kan lära sig av att titta på tidigare börskrascher. Jag själv har varit med om en del kriser som varit. Barn 1 var ca 2 år och barn 2 var nyfött under Jugoslavienkriget, samt när räntan steg så oerhört mycket på 90-talet. Redan då började jag tänka lite på hur mycket mera man påverkas av det som händer ute i världen än vad man kan tro. 1974 under bränslekrisen var jag 7 år och lyckligt omedveten om hur det egentligen var, men har hört en hel del av min far hur allt påverkade den lilla människan. Han har det senaste halvåret väntat på att det ska bli ransonering på vårt bränsle som det var på den tiden. När IT-kraschen kom var det en termin kvar på min utbildning till datavetare, så jag sadlade snabbt om till något annat. Jag har faktiskt inte ångrat mig, IT-branschen passar inte mig riktigt, även om jag är glad över att kunna allt det jag lärde mig då. I stället studerade jag bla psykologi och det passar mig oerhört mycket bättre =)
Runt 2008 var det en del banker som hade det ”besvärligt”, men vi hade inga höga skulder (mer än studieskulder), så vi klarade oss rätt så bra igenom det, även om det ibland var jobbigt då vi båda blev arbetslösa och på grund av det var vår inkomst inte särskilt hög. Då började jag lära mig om medicinalväxter och vad man kan ta reda på från naturen, även om man bor mitt i en stad (vi bodde i Uppsala då).

I vilket fall som helst… mina förfäder var bönder och vi har haft det tufft i livet som familj. Jag har lärt mig att odlar man har man alltid mat (om man också vet hur man tar reda på den). Vi bor nu på ett ställe i Norrlands inland där vi trivs oerhört bra, men det kan vara lite besvärligt att odla om man inte har tillägnat sig vissa knep (vilket jag håller på att lära mig för fullt). Att odla är en konstart man måste lära sig allt eftersom, även om man kan ha lite nybörjartur också. Det är svårt att vara självförsörjande från början, även om man skulle önska att det gick. Därför har jag ökat på min odling och mina odlingskunskaper mer och mer för varje år som går och som familjen mäktat med då vi har heltidsarbeten. Här om veckan fick vi också hem ett Tor 300 från Grohus som ska tänja ännu mera på hur länge man kan odla här uppe. Det som piggat upp mig lite de senaste dagarna är att jag såg en youtube-video som ”Oasen på Åsen” har lagt ut och som heter ”Tål småplantor minus 15 grader?”. Där berättar hon hur de plantor hon satt ut i sitt tunnelväxthus och som fått vara under dubbel fiberduk faktiskt klarat en natt med 15 minusgrader. Det gör att jag verkligen har lite planer för min växttunnel när jag väl fått upp den.

Min snötäckta odlingsplats. Jag längtar tills snön försvunnit och jag kan börja odla… Odlingstunneln ska stå på en annan plats.

I år räknar jag med att vara självförsörjande på:
– potatis (blå kongo, mandelpotatis, ”rundpären”)
– olika sorters kål
– olika sorters lök
– olika sorters örter och kryddor
– mangold
– rödbetor
– olika sorters majrovor
– kålrötter
– morötter (åtminstone hälften av allt vi äter under ett år, vi äter mååååånga morötter)
– kanske tomater (om vi lyckas få upp tunnelväxthuset så fort som möjligt när marken medger det)
– kanske squash och pumpa

De som jag inte räknar med att bli helt självförsörjande på i år, även om jag tänkt odla en hel del av det är:
– gurka
– paprika
– chili

Om man försöker odla mycket av många olika saker, har man alltid något om något av det man odlar skulle gå fel. När man odlar får man kallt räkna med att allt inte brukar lyckas och då är det bra att ha en ersättning för det och många olika saker som kan gå bra i stället.

Vad är då mitt mål med odlingen?

  1. Om det blir tufft ute i världen har jag gjort det jag kan för att jag och min familj ska ha mat
  2. Ju mer självförsörjande på mat man är, desto mindre budget behöver man ha för den och man blir inte lika känslig för hög inflation
  3. Som sagt – att vara totalt självförsörjande är mitt mål, men det tar lite tid att komma dit.
  4. Att kunna ta egna frön och använda mig av dem.
  5. Egenodlat ger bättre mat och variation på den och därmed också bättre hälsa

Hur når jag dit?

  1. Jag odlar mer och mer allt eftersom.
  2. Jag lär mig mer och mer om odling för varje år (nu går jag till och med en odlingskurs).
  3. Jag försöker få med min familj i det så att det blir som en livsstil
  4. Hela familjen får lära sig hur man tar till vara på allt det man odlar på bästa sätt. Torkning, frysning, konservering och vad man kan ha i vår matkällare som håller ca 10 grader under året, ca 5-7 grader när det varit 25-30 minusgrader ute. Vi har tyvärr ingen jordkällare, men har klarat oss rätt så bra ändå hittills.

Det finns vissa saker som är svåra att odla, men som man ändå kanske vill kunna äta. Det preppar vi på oss allt eftersom.

  1. Ris
  2. pasta
  3. vetemjöl
  4. havregryn
  5. linser
  6. bönor (det kommer att dröja ett tag tills vi blir självförsörjande på dem)
  7. olika sorters kött (köper och konserverar för fullt)
  8. fisk (men vi kan fiska och kan sedan konservera det vi inte hinner äta upp)
  9. Hundmat

Svenska hushållningssällskapet har mycket intressant information om allt möjligt, men särskilt om vilka sorter de anser passar bra som odlingsgröda i norra Sverige – Sortförslag för grönsaksodling i norra Sverige 2023.

Hur tänker ni när det gäller odling och har ni hunnit bli självförsörjande på det ännu? Ni kanske till och med är självförsörjande på ägg och olika köttdjur? Om inte, har ni en plan för framtiden?

Fröhantering och deras hållbarhet

  1. Hur hanterar man fröer på bästa sätt för att de ska hålla så länge som möjligt?

Först och främst är det bra att veta att de inte ska ha det för varmt, men det är inte heller bra att de har det för kallt, eller fuktigt. Man rekommenderas att förvara sina fröer mörkt, torrt och svalt och den optimala temperaturen är någonstans mellan 14-16 grader varmt enligt Nelson Garden. Enligt Runåbergs fröer kan de ligga svalt, 0-10 grader. Förvara fröerna i den fröpåse de kom i, i en papperspåse, i ett kuvert, eller i ett kaffefilter. I en plastpåse kan det bli kondens och fukten gör att det kan börja gro. En del förvarar sina fröer i en glasburk, men det kan bli för varmt. Även om fröerna är små och verkar tåliga, kan de skadas om man råkar tappa dem och grobarheten kan påverkas av det. Ju större frö, desto känsligare för ”slag” är de. Under förvaringen lever fröna, men på sparlåga. Sedan bör man också veta att fröets livslängd beror på hur moget det var vid skördetid, hur väl det torkats och hur det förvaras.
Sättlökar är dock alltid en färskvara.

2. Hur vet man att de kommer att gro om man sår dem?

Ett sätt är att lägga ca 10 frön på ett fuktigt hushållspapper och sedan stoppa in det i en plastpåse. Placera påsen angående de odlingsanvisningar för de fröer du testar. Kolla om de är ljus- eller mörkgroende. Dina fröer har fortfarande utmärkt grobarhet om fröerna gror i ett antal som stämmer överens med den angivna grobarheten.

3. Hur länge kan man lagra fröer för att man ska kunna odla dem?

I boken ”Runåbergs fröer”, kan man hitta en bra tabell. Tabellen nedan om fröers hållbarhet är delvis hämtat därifrån. I boken tar man i tabellen också upp groningstemp, groningstid och ungefärlig skörd kg/10 m. (Gillar ni odling, men inte har boken, rekommenderar jag er att köpa den för den är mycket läsvärd!).

SortHållbarhet antal år
Bönor2-3
Bondböna4-6
Cikoria5-7
Dill2-3
Gurka5-7
Kål4-5
Kålrot4-5
Lök, gul och röd2-3
Majrova4-5
Majs2-3
Mangold4-5
Melon5-7
Morot3-5
Palsternacka1-2
Paprika3-4
Persilja2-3
Purjolök2-3
Rädisa, rättika4-5
Rödbeta4-5
Sallat4-5
Selleri4-6
Spenat4-5
Squash, pumpa4-6
Svartrot2-3
Tomat4-5
Äggplanta4-6
Ärter2-4

Om man förvarar sina fröer på bästa sätt, kan de hålla sig flera år längre än vad som står i tabellen.

Om man vill ta egna fröer kan man läsa här: ”Fröodling”.

När det blir dåliga tider och man tänker odla mycket själv, är dessa kunskaper mycket viktiga. Olika fröer kan bli mer dyrbara och de kan också vara svåra att få tag på. Har man då egna frön som är grodugliga, kan man odla den mat man behöver.