I veckan berättade olika nyhetsmedia om att inflationen är större än beräknat, att många vill byta till mindre och billigare boende, att matpriserna ”skenar”, att vi kanske får vara beredda på att vissa sorters mat inte kommer att säljas i affärer längre (för de blir för dyra att säljas), att några banker ”kraschat” i USA – men vi behöver absolut inte oroa oss över det. Allt är så bra så… En del börjar prata om att skolor ska börja servera frukost till alla barn, samt luncher under skolloven, då många familjer inte har råd med mat och barnen äter mer och mer av den lunch som serveras mot vad de tidigare gjort. Nu bor jag i norrlands inland och har inte varit med om det, men har jag förstått rätt att vissa affärer i större svenska städer har börjat låsa in kött på grund av stöldrisk?
Om min magkänsla stämmer, ligger vi bara lite efter USA. Redan i Storbrittannien har de en hel del brist på olika sorters mat i affärerna. När jag och min man handlade här om dagen, var allt socker slut på ICA (förutom 4 st. syltsocker som satt längst fram på en hylla). På Coop var det fullt med socker. I och med att vi faktiskt har både ICA och Coop på vår lilla ort så har jag lärt mig att om det inte finns i den ena affären kan det finnas i den andra affären, så att man inte står utan det man vill köpa. Nu råkar vi ha en hel del socker hemma redan, men man kan alltid köpa på sig mera, särskilt om man vet att man ska göra en hel del sylt eller liknande framöver. Det känns bra att ha en hel del av det jag har i källaren och i veckan som gick har vi köpt hem lite mera vitvinsvinäger (används till olika picklingar i vattenbadskonserver), 2 liter rapsolja, 1500 gr gula ärtor (används när jag konserverar ärtsoppa), smör på extrapris (ett paket blandas ut med 3 dl. rapsolja och vi har vårt eget margarin) och toapapper. Förra året kostade den sorts toapapper som vi brukar köpa (18 st. Serla) ca 99 sek, men nu kostade den 140 sek. Nu har vi toapapper så att det räcker i ca ett halvår, men vi köper på oss mer allteftersom. Så länge det går och man har råd bör man göra det.
När man vet någorlunda hur länge fröer håller sig, kan man köpa på sig och lagra några av dem, så att man säkert vet att man har dem hemma och kan odla, om de skulle bli svåra att få tag på. Sättlökar är svåra, då man måste sätta dem samma år, men lökfrön kan ju fungera någorlunda, även om de inte alltid blir lika bra. I år är ett första försök från min sida att dra upp olika sorters lök från lökfrön, så vi får se hur utfallet blir. Dock kan jag säga att efter en månad går det definitivt inte bra med rödlöken. Ca 5 st. av 40 frön har grott.
Hård tvål är något som kan hålla i stort sett hur länge som helst. Nu är det bara en tvål kvar av de jag gjorde förra året, så det börjar bli dags att göra nya. De jag använder till håret är inköpta på jordklok och när jag gick igenom förrådet tidigare idag insåg jag att det räcker till oss tre i hushållet i ca 1 år framöver. Får nog köpa på mig lite till så att vi kan komma upp i två år. Jag har också 3 st. Alunstenar i mitt förråd och de används som deo. Det jag använder nu har jag haft i 1 år och 5 månader och jag kommer nog att kunna använda det i minst ett halvår till, så teoretiskt har vi deo så att det räcker för oss tre i minst 2 år framöver. Alunsten är doftfritt och det har passat mig bra, samtidigt som det kostar ca 80 sek på Jordklok. Tidigare gjorde jag eget på kokosfett, potatismjöl och bikarbonat och det var också bra, men det började klia en hel del av bikarbonaten till slut och då bytte jag till alunsten som har visat sig passa mig bättre. Om man vill ha flytande tvål som vardagstvål på tex toa, är det bättre, billigare och mera hållbart att göra den själv, än att köpa den i affären. På bloggen ”Leva hållbart” hittar du recept på flytande tvål av hård tvål – för mindre förpackningar och skadliga tillsatser.
I år tänkte jag odla en hel del tomater och igår fick jag hem två olika vintertomater från Runåbergs fröer som jag tänkte testa. De är Ponderosa (som jag hört mycket gott om) och Grappoli d’Inverno som jag inte vet så mycket om. Jag är rätt så taggad inför årets odling och försöker hålla mig tillbaka allt vad det går så att jag inte sätter för mycket, men nu till helgen är det dags att sätta det som ska sättas i mars. Det jag sådde i februari växer bra, förutom rödlöken, men man kan ju köpa röd sättlök.
Om man har en trädgård och plats i den, skulle man också kunna sätta några fruktträd och buskar som ger frukt och bär varje år, Om man redan har några, sätt några fler (det skadar inte). Det har också börjat komma några nya och intressanta sorter, även sådant som man kan sätta här uppe i zon 7. För ca 2 år sedan satte vi 4 st. hallonbuskar Ottawa och de verkar klara vintrarna här, även om den myckna snön kan förstöra en och annan gren. Vet inte vilken sort mina två svarta vinbärsbuskar är (de fanns här när vi köpte huset), men de klarar att växa här. Förra året satte vi en röd krusbärsbuske, en vit vinbärsbuske (vi fått av en granne) och två olika blåbärstryn. Det ska bli spännande hur de har klarat vintern! Med huset följde också flera stora rabarber som trivs fantastiskt bra och som vi aldrig hinner skörda allt av då det finns så mycket av dem, men det innebär också att de gödslar sig själva. Har inte satt några träd ännu, men har redan en massa björk och tall som ger insynsskydd längs 2 sidor av trädgårdsgränsen. Funderar på att sätta en häck av Bärhäckmispel (Saskatoon) som ger ätliga bär och som kan vara ett litet vindskydd, samt sägs kunna odlas här uppe. Vi får se. Jag skulle gärna vilja ha 2 äppelträd också, men vet inte riktigt var de ska sättas i så fall…
Så… inflationen ökar i snabb takt, maten blir dyrare, boendet blir dyrare, bankkrascher över hela världen närmar sig med stormsteg… hur väl förberedda är gemene man för detta? Har man inte lärt sig om hur tidigare generationer överlevt svåra tider, kanske det är dags nu. Om man tittar på olika länder som haft det tufft, kommer man långt om man odlar sin egen mat. Jag vet att man under andra världskriget hade matkaniner, både på landet och på var och varannan stadsbalkong. Man odlade också upp många stadsparker för att få mat. Vad händer om elen inte fungerar en längre tid och man inte kan få tag på bränsle och mat inte kan transporteras ut till alla affärer? Vad händer om allt fungerar, men inflationstakten ökar ännu mera och folk inte har råd med något alls? Om allt slutar fungera och man inte kan få tag på mat och bränsle, hur många kommer att ge sig ut på jakt efter mat och nödvändiga saker i sitt närområde? Även om man inte är så bra på odling, tror jag man måste börja lära sig det för att ha mat i framtiden. En bra bok att ha hemma i sin bokhylla är Lena Israelssons ”Handbok för Köksträdgården”. Både nybörjaren och en van odlare har stor nytta och hjälp av den och bokus har extrapris på den just nu. Den är billigare på Landshopping.nu, men det blir ändå dyrare när man räknar med frakten, då bokus frakt är ”gratis”. Sedan bör man också lära sig att skydda sin odling mot olika skadedjur (maskar, sorkar, harar osv.), sjukdomar (mjöldagg, skorv, röta osv.) och hungriga människor som är ute efter din mat. Lenas bok tar upp hur man gör med olika skadedjur och sjukdomar, men att skydda skörden mot bla andra människor är något du får fundera över och hitta lösningar på någon annanstans. Sedan måste du också fundera över var ifrån du ska få vatten till odlingen om det blir vattenbrist, eller om elen är borta och man inte kan få sitt vatten från vattenkranen. Ett sätt är ju att ha regntunnor och hoppas på att det regnar lite nu och då… har man en sjö eller annat vattendrag i närheten är det bra.
Vad händer när fler blir arbetslösa, a-kassan inte räcker till alla, bidragen minskar då staten inte har råd att betala ut till alla som behöver det, kommuner som betalar ut försörjningsstöd som redan nu har ont om pengar och inte klarar av så många fler ”kriser”… Folk som är vana vid att kunna få en viss summa pengar från stat och kommun varje månad, vad händer när de inte får det längre? I USA har man redan börjat prata om att i och med alla dessa bankkrascher, har staten inte råd med en del annat, bla försörjningsstöd till de fattiga som inte har någon egen inkomst. Har man inte sett över sitt hus och hur man ska klara sig själv framöver utan hjälp från stat och kommun, är det dags att göra det nu. En sak är säker, jag har preppat och odlar för min närmaste familj, de andra som inte förberett sig (släkt, vänner osv.) har jag inte förberett för och kan inte hjälpa – hur illa det än kommer att gå för dem. Vem är du – en förberedd person, eller en person som kommer att fara illa pga ingen förberedelse alls? Kommer du att må dåligt av att inte kunna hjälpa de andra, eller klarar du av att säga ”nej” utan problem? Kommer du att känna att du kanske måste hjälpa en del och i så fall hur kan du hjälpa och med vad? Kanske att du kan köra med lite byteshandel?
Hur är dina tankar kring allt det här och hur väl förberedd är du?
fruprepper 