Daggkåpa

Daggkåpan är en 10-30 cm hög växt som finns i gräsmattor, på ängar och vissa arter även i skogen i hela landet. Man skördar den i maj till juli. Det finns ett 20-tal olika arter av daggkåpa i Sverige och alla är användbara. I trädgårdar hittar man ofta varianten jättedaggkåpa.

I mat är den mest en bra utfyllnad, då den inte har så mycket smak i sig själv och det fungerar fint att blanda dem med kirskål eller nässlor. De gula blommorna går också att äta eller göra te på.

Traditionellt har man mest använt daggkåpan till ett välsmakande te och inom läkekonsten har den använts som sårförband och vid förlossningar. Växtens innehåll av garvämnen gör att den har sammandragande och koagulerande effekter. De eteriska oljorna är kramplösande och sårläkande.

Man kan använda daggkåpa som ett te för att minska kraftiga blödningar vid mens, samt mensvärk. Effekten uppnås efter en kur på 4-6 veckor. Vid förlossning kan man dricka det som te för att minska blödning. Man kan också skölja munnen med ljummet te för att blodet ska koagulera sig vid blödningar i tandköttet och den har en bakteriehämmande verkan. Växten påskyndar sårläkning vid mindre sår och lindrar klåda. Teet bör drickas 30 minuter före måltid eller två timmar efter för bäst effekt. Svalnat och silat uppkok på daggkåpa kan användas som ansiktsvatten som har en sammandragande effekt på hyn.

Jag själv har gräsmattan full med daggkåpa och efter plockning torkar jag dem på ett lakan i en av våra gästsängar (om ingen gäst ligger där förstås). Efter att de torkat förvarar jag dem mörkt och svalt i en tät glasburk. Man kan också frysa in bladen i vatten som tex. iskuber och på så vis få tillgång till ett svalt ansiktsvatten året runt.

Observera: var alltid försiktig med olika örter. En del kan vara allergiska och det gäller att man inte överdoserar intag.

Kan vara en bild av natur
Daggkåpa på torkning

Besök i handelsträdgård och odling

Här om dagen åkte jag och barn 1 till en handelsträdgård som ligger ca 1 och en halvtimma ifrån oss, maken tänkte på hur det var förra året när vi var dit och vägrade följa med… De sålde blommor och perenner för 50% rabatt, buskar och träd för 25% rabatt. Hittills har jag satsat på odling, men det är ju också skönt att ha något i trädgården som återkommer varje år. Vi var där på en av de varmaste dagarna hittills, så luftkonditioneringen i bilen var oerhört härlig och skön.

Vi hittade en stor rödvit dahlia, två vita liljor, två vita jättevallmo, 2 lila (salvia? har glömt bort vad de heter och just nu är det bara ett grönt bladverk), 4 st. stockrosor, 1 röd luktpion som ska tåla 40 minusgrader, 2 st. kärleksört och 2 olika sorters blåbärstry och 8 stycken vit kantlobelia. Alla växter gick på 600 sek. så det var överkomligt. Nu gäller det bara att hitta den ”rätta” platsen i trädgården till alla växter.

Kan vara en bild av blomma och utomhus

Tidigare i år satte vi en röd krusbärsbuske och förra året planterade vi 5 st. ottawa hallonbuskar som verkar få en del bär i år. När vi köpte huset följde det med 2 svarta vinbärsbuskar, mycket rabarber och en sorts plymspireabuske framför bron som brukar lägga sig vid mycket regn och därför behöver bindas upp, eller få ett ordentligt stöd. Den klarar klimatet här uppe och doftar gott.

Måste erkänna att jag inte planerat min trädgård för att ha olika rum osv. i den som en del gör. Eftersom vi ordnar med trädgården lite för varje år, får det bli lite som det blir. Fast grönsaksodlingen har jag planerat rätt så noggrant, men det här med vanlig trädgård och perenna växter är jag helt novis på. Tänkte dock blanda in allt lite i varandra för att få pollinerare och fjärilar till odlingen också.

Odlingen går bra, men det verkar vara något litet djur som gör småhål på min kinesiska salladskål, men som tack och lov håller sig ifrån de andra kålsorterna. Jag har täckt dem alla, så jag vet inte i nuläget vad det kan vara. Den verkar också tycka att de senaste dagarna varit för varma och det kommer nog inte att bli några huvuden på dem, utan blomstänglar. Fast allt går ju att äta ändå =)

Jag måste erkänna att jag är extra stolt över den vita spetskålen som går över förväntan bra

Kan vara en bild av utomhus

Veckans prepp och odling 2022-06-18

Jag är på väg tillbaka till jobbet sakta, men säkert. Just nu arbetar jag 50% och börjar kl. 08.00 och slutar 12.00. Igår när jag slutade hämtade min man mig (som hade en ledig dag) och sedan for vi till en grannort ca 7 mil ifrån oss där en järnaffär gått i konkurs. I förrgår hade de försäljning med 30% rabatt och igår med 40%. Idag kommer det att vara 50% rabatt och i övermorgon 60% rabatt. Redan igår var det rätt så urplockat, särskilt när det gäller verktyg.
I vilket fall som helst hittade vi en del saker som vi kommer att ha nytta av. I stället för 2500 sek betalade vi 1500 sek. Vi köpte bla en yxa x10 från Fiskars, en rejäl spade från fiskars, en Fladen röklåda #1230 med 2 brännare + lite spån till den, handskar, tejp och lite småsaker.
Igår fick jag också ett paket från jordklok med tvålschampoo och alunstenar. I ett halvår har jag använt mig av alunsten som deo och den passar mig otroligt bra. Totalt doftfri och lätt att applicera, samt räcker mycket länge om man sköter den på ett bra sätt. Nu har jag också schampotvålar så att det räcker för oss i ca 2 år, beroende på hur långt hår vi har och hur ofta vi tvättar det.
Tvål till resten av kroppen gör jag själv och den är så mild och doftfri som jag vill ha den. Det är förresten dags att göra en till sats på den, då jag skänkt bort en del.

Odlingen går bra och det har varit rätt så bra väder hittills, även om det inte varit så varmt. Det har varit tillräckligt med uppehåll och regn så att man kunnat vara ute och göra saker, samtidigt som man inte behövt vattna allt. Jag har ännu inget bra system för vattning och springer med 10-liters vattenkanna med vatten inifrån köket när det behövs. Det blir några vändor. Helst vill jag köpa vattentunnor med koppling till takrännor och vi får se när det sker. Kålmalen har dock kommit och den verkar vilja stanna och äta upp min vackra kål. Ännu har jag inte hunnit få ut tomaterna och tänker sätta ut dem mellan kålen för att deras doft ska irritera de bedrägliga småliven. Jag tänker också täcka dem med kålnät, men först fibernät, då vi har en kall sommar och tomaterna är inte vana att vara ute dygnet runt ännu och emellanåt spruta på turex – larvdödande biologiskt medel som är ofarligt för människor och växter, men inte för kålmalens och kålfjärilens larver.

Kan vara en bild av utomhus
Det mesta av kålen, samt kålrötter som ännu inte kommit upp.

Denna helg är min man ledig och potatisen ska sättas. Här uppe säger man att bara potatisen kommer i marken innan Midsommarafton, blir det bra. Vi går på det, även om det kommer att regna en del under sättandet…
I och med att det är lite mera regn och vått i år, har en hel del mygg redan kommit. Annars brukar den inte komma förrän efter Midsommar. Då kan man börja undra hur mycket mygg det egentligen kommer att bli i år och man får nog lagra upp en hel del myggmedel och vara säker på att de myggnätsfönster man har verkligen är täta.

Börsen har börjat röra sig rejält nedåt, bränslet rör sig stadigt uppåt i pris och maten blir dyrare och dyrare. Än så länge kan man hitta den mat man vill köpa i affärer, men det finns en hel del andra varor man kan få vänta upp till ett halvår på, tex. en del bildelar, kontorsmöbler osv. På mitt arbete har man beställt en del kontorsmöbler som planeras komma först i slutet av november, då det är svårt med alla leveranser som inte kommer i tid till den man köper av. Än så länge har inte elen gått i flera dagar, men här om veckan hade vi en hel del elavbrott under en dag och man vågade inte börja konservera något, eller göra något på rabarbern. Jag lagade ”snabbmat” när vi hade el och kokade då också upp varmvatten.

På mitt arbete sitter jag med i krisgruppen och vi diskuterade lite i veckan om vad vi ska göra om elen försvinner. Hur påverkar det vår verksamhet? Vad kan vi göra så att det ska bli så bra som möjligt? Vad händer om den är borta i flera dagar och det är 30-40 minusgrader ute? Vad gör vi om elen går och det är krigsrykten/krig? Vilken personal finns kvar i verksamheten och vilken personal är krigsplacerad? Vilka planer har kommunen för sina verksamheter och sin personal? Det är några av de frågor som togs upp. Vet du om din arbetsplats har handlingsplaner för vad som händer vid kortare elavbrott, längre elavbrott och krig?

Kan vara en bild av utomhus
Kålrabbi

Odling och tankar 6 juni 2022

I natt var det minusgrader, så jag ska sätta ut mer efter det. Just nu har jag vit spetskål, kålrabbi, tagetes, 2 olika sorters bondbönor, märgärtor och vanliga ärtor, gul sättlök, charlottenlök, purjolök, röd salladslök, piplök, lavendel, 2 olika sorters sallader, två olika sorters sommarmorötter, höstmorötter, kamomill, ringblommor och 3 olika sorters rödbetor som jag antingen sått på plats, eller som jag försått och satt ut. Det som kommer upp efter förra året är mynta, gräslök, timjan och jordgubbar.

När det gäller bärbuskar har jag 2 svarta vinbärsbuskar, 5 st. hallon ottawa och en krusbärsbuske med röda bär.

Efter frostknäppen i natt, ska jag sätta ut resten av kålen – rödkål, kinesisk salladskål, grönkål, lila brysselkål och portlak, samt så kålrötter. Potatisen ligger på groddning och en del har jag satt i jord, så den sätts ut någon vecka innan midsommar i säckar med planteringsjord. I år kommer det att bli lite olika sorter som amandine, bintje, blå kongo, mandelpotatis och vanliga rundpotatis (vet ej sort). De 18 tomaterna ska sättas om (en del blommar) och chiliplantorna behöver VERKLIGEN sättas om, likaså squashen och pumporna. Hade tänkt förså lite olika bönor och solrosor nu så att de blir färdiga att sättas ut om ca 14 dagar då sommarvärmen bör vara här. Jag har inte sått någon gurka i år och jag är i valet och kvalet – ska jag, eller inte? Jag har dock sått mycket mera i år än vad jag gjort tidigare år och det får inte bli för mycket och gurkor är ganska krävande när man inte har växthus…

Just nu har Impecta 40-60% rabatt på en del fröer. Jag har gått igenom de jag vill ha, nu ska jag gå igenom dem igen (för att se hur jag kan få ned antalet fröpåsar och så att det inte ska bli för dyrt…) och sedan skicka in en beställning. Vem vet, priset på fröer kanske blir riktigt höga framöver, eller så kanske man inte kan få tag på det man vill ha. Jag tänker beställa hem fröer till gullök, rödlök och sharlottenlök ifall det inte går att få tag på dem som sättlökar nästa år.

I veckan kom det tre st. yllefiltar som maken beställt från röda stjärnan. Vi fick lite sly ifrån en granne som vi kan hugga upp och ha längst ned i de odlingslådor som är kvar att anlägga. Vi har en sovsäck för vintern och en sovsäck för sommaren (det min man hade med sig i boet när vi gifte oss för över 30 år sedan), så jag har börjat titta på de sovsäckar som finns till extrapris just nu på olika ställen. Vi behöver definitivt fler sovsäckar i vår familj.

Innan skörden senare i sommar/höst, bör jag ha gått igenom frysarna och konserverat det jag kunnat, för att vid skördetid börjar nästa stora konserveringstid + torkningstid. I sommar planeras det mera fiske än tidigare och då är det också lätt att konservera allt man fiskar upp, med ben och allt. Det är det som är så bra vid konservering av fisk, benen blir mjuka och lätta att äta och det är också ett bra kalciumtillskott. Dessutom måste vi gå igenom alla våra hyllor i matkällaren – håller de för alla de glaskonserver som kommer att hamna där, eller bör man ordna med det också?

Pratade lite snabbt med mitt yngsta syskon i USA igår. De känner av prishöjningarna en hel del och de köper alltid hem lite extra när de är på affären så att de ska ha lite hemma om det skulle behövas. På vissa ställen i USA är det nu svårt att hitta och köpa olika matvaror, men hos dem i deras stat är det ännu inte lika svårt, dock är det stor brist på välling i alla amerikanska stater och de som har småbarn försöker hitta bra recept för att göra egen välling till dem. Hen pratade också om att skaffa sig en grill. Då rådde jag dem till att också ha ett gasol/spritkök för att ha inomhus, för en grill ute i trädgården kan ge matos som andra runt omkring kan känna doften av. Vi får se hur de ordnar med allt.

Igår skördade jag det första från vår köksträdgård och som nu är infruset – gräslök. Snart blir det också lite rabarberpaj…

Hur går det för er och er odling och ert preppande?

Regn, regn och odling

Det känns som om vi kommit in i en regntid och det ska regna varje dag och natt i minst en vecka framöver, men det blev lite uppehåll under förmiddagen idag och då passade vi på att jobba lite till ute! Träden har fått knoppar och börjat bli lite gröna. I morgon får vi båda lön, samt jag får också allt från försäkringskassan (även om jag blev sjukskriven i februari, är det först nu jag får pengarna…). Vi känner oss lite rika i förväg. Så, i morgon ska vi veckohandla de saker som det är nedsatta priser på, samt de saker vi känner att vi behöver. Denna vecka är det tex. 15% rabatt på hundmaten på Granngården. Då kan vi köpa lite extra. Sedan tänkte jag investera i en vattentunna så att vi kan ta tillvara på den nederbörd som kommer.

Kan vara en bild av natur
Odlingen tar sig! =)

Den vita spetskålen har överlevt de kyliga nätterna med hjälp av fiberduk och bara jag får ordning på den 5 meter långa odlingslådan kommer många fler olika sorters kål att sättas ut med fiberduk över sig. Maken har också gjort en till 5 meter lång odlingslåda, så nu kan vi snart sätta ut det mesta som förodlats och som klarar temperaturen just nu. Squash, tomater och pumpor får vänta lite.

En del har börjat sätta ut potatis, men jag ska vänta med det och börja grodda dem nu och en del ska förodlas. Bara jag får satt ut dem innan midsommar är det lugnt (förra året sattes de ut någon vecka innan midsommar). I år har jag sparat en del potatis från förra året som ska sättas och en del av dem hade jag också tänkt dela på för att det ska bli fler potatisar att sätta. Förra året satte jag dem direkt i gräsmattan och täckodlade och det gick rätt så bra, men det var mycket jobb med att skörda dem. Jorden var så hård att gräva i, men den luckrades upp lite grand och nu har vi ställt odlingslådorna där potatisen var. Detta år tänkte jag odla potatis i svarta soppåsar med hål i botten så att de inte blir övervattnade. Jag lägger ut kartong på en ny jordplätt för att få någorlunda bukt på ogräset och sedan sätter jag svarta soppåsar med jord och potatis därpå. Vid skördetid (om jag inte upptäcker olika sjukdomar på potatisblast bla) kommer jag att hälla ut jord med potatis på kartongerna och nästa år har jag ett/flera nya ställen att odla på. Vi får se hur det går.

Sättlöken och sättpotatisen börjar nu bli svår att få tag på nära den ort jag bor i och jag är glad över att jag åtminstone köpt gul sättlök och schalottenlök. Köpte dock ingen röd sättlök, men det får gå ändå. Om allt går bra kommer vi att ha gul lök, schalottenlök, gräslök, piplök, röd salladslök och purjolök. Inte jätte-många, men en del i alla fall. Jag vet med mig att den potatis vi kommer att odla inte kommer att räcka i ett år framöver, men den kanske räcker under hösten. Vi lär oss fortfarande om hur mycket vi äter av allt och hur mycket vi egentligen behöver odla för att vi ska bli så självförsörjande som möjligt. Funderar redan nu på att köpa de fröpåsar som jag tror att jag kommer att behöva under ca 2 år framöver. Tänk om det inte går att köpa några alls efter nyår? Vissa växter kan man lätt ta frön ifrån, men vissa är svårare. En del kan man ta ifrån andra året, men tänk om de växterna inte klarar den tuffa vintern här uppe? Som ni förstår vill jag vara lite på den säkra sidan.

Jag försådde 12 st. bondbönor för några veckor sedan. 7 st. har kommit upp hittills. De tänkte jag låta vänja sig med att vara ute i några dagar och sedan sätta dem med ärtor så att ärtorna därefter kan klättra på dem när de växer uppåt. Det är första gången jag gör så och jag hoppas att det kommer att gå bra. Har också tänkt att så fler bondbönor med ärtor, men då direkt i landet så att skördetiden blir lite utspridd. Nu tänkte jag också förså solrosor och olika bönor för att sättas ut efter järnnätterna, eller närmare midsommar.

Vi har inte så många odlingsdagar här i zon 7, men vi har midnattssolen och ljuset. Det hjälper till en hel del, när det inte är för kallt, men då är det bra med fiberdukar.
I år verkar det bli ett riktigt myggår. Oftast kommer de inte förrän efter midsommar, men i år har de redan börjat dyka upp. Jag måste börja planera lite mera när jag ska vattna för att inte bli helt uppäten. Tidiga morgnar och sena kvällar är uteslutna, så då blir det förmiddagar eller eftermiddagar när solen ligger på lite mera. Mulna dagar får jag smörja in mig med myggolja och klä på mig ordentligt och regniga dagar behöver jag inte vattna. Vi måste också gå över alla våra myggnät så att det inte finns ett enda hål för dem att ta sig igenom. Vi måste också se över vad som finns för vår hund så att han inte blir alldeles uppäten av mygg och knott när han är ute.

Hur går det för era odlingar och har ni börjat se av myggen och knotten ännu?

Hänt i helgen (220522)

I helgen har vi gjort en odlingslåda (oljade in alla brädor först innan den gjordes), lagt ut tjocka tidningar (Land) i den, hackat upp grenar och kvistar för att ha i den, samt samlat ihop lite fjolårsgräs och löv, sedan fjolårets jord som jag hade till tomater i hinkar. Längre har vi inte kommit, men efter det har jag tänkt sätta ned planteringsjord, eller trädgårdsjord och gödsel och därefter sätta en hel del. Eventuellt förodlad kål, morötter eller något annat. Det är inte riktigt bestämt ännu… Odlingslådan blev dubbelt så lång mot två pallkragar och den blev lika hög som två pallkragar på varandra. Om vi skulle köpt pallkragar som den odlingslåda som vi nu själva gjorde, skulle det kostat oss ca 2000 sek, odlingslådan kostade oss 1000 sek. Om min man vill och orkar, kommer vi att göra minst två sådana odlingslådor till.

I fjolårets ena upphöjda bädd hade 5 st piplök från förra året börjat synas och då satte jag ut de förodlade piplökarna tillsammans med dem. Bredvid satte jag de förodlade röda salladslökarna tre och tre. I den upphöjda bädden där jag förra året hade kryddor är det gräslök och mynta som har överlevt. Det känns bra och när jag kan ska jag sätta ut andra kryddor där också, som dill, persilja, oregano, timjan osv. Basilikan håller jag inne, då den inte klarar kylan här uppe. Koriander är en krydda jag inte ens kommer att befatta mig med, har alltid misslyckats med den. Det kan ju bero på att jag inte gillar den särskilt mycket =)

De senaste dagarna har jag varit flitig med att bära den förodlade kålen och purjolöken ut och in, så att de snart ska kunna sättas ut i landen. Fast man får se upp för järnnätterna i mitten av juni när det blir minusgrader på natten och man får ha gott om fiberdukar att lägga över.

Något annat har inte hänt under helgen, men vi har arbetat på och ser fram emot ett gott odlingsår! Dessutom har det varit en helg (trots en hel del regn) då vi tillbringat mycket tid ute i friska luften, samt till och med intagit vår lördagslunch ute framför ”grönsaksträdgården”.

Kan vara en bild av utomhus och träd

Hur går det med odlingen?

Nu börjar det vara ca 3 grader på nätterna och jag har börjat sätta ut alla kålväxter under dagarna på bron. Dessutom satte jag om tomaterna idag och så fort jag satt kålväxterna i odlingslådorna (om någon vecka), ska jag sätta om chilin och paprikorna. Fast först ska odlingslådorna göras.

Till helgen är min man ledig från jobbet och då ska flera odlingslådor bli till. Det känns bra. Idag har jag varit ute och kollat till de land jag redan har (upphöjda bäddar) och rådjuren åt faktiskt inte upp alla jordgubbsplantor i vintras, piplöken klarade vintern och gräslöken är på väg upp. Innan vintern kom hann jag inte klippa bort de grenar som det varit hallon på, så jag gjorde det idag. Samtidigt passade jag på att rensa bort några grenar från de svarta vinbären.

Jag är särskilt stolt över rödkålen. Blomkålen är ett sorgebarn, men jag hoppas fortfarande på att den ska ta sig. Den vita spetskålen behöver sättas om, men jag tänkte snart sätta ut den i ett land, så den får vänta till dess. Kålrabbin… ja… en tredjedel blir riktigt bra, en tredjedel vet jag ej om de klarar sig och en tredjedel kommer nog att ta sig så småningom. Grönkålen och den lila brysselkålen ser fina ut, men behöver nog också sättas ut rätt snart. Den kinesiska salladskålen ser också fin ut. Purjolök, piplök och den röda salladslöken har jag klippt ner några gånger redan och använt i matlagningen, samtidigt som de växt till sig och blivit kraftigare. Sommarsquash och vintersquashen tar sig fint och bondbönorna är på väg. Jag har ännu inte satt potatisen på groddning ännu, men snart är det dags. Förra året satte vi den runt midsommar. Järnnätterna här kommer runt 10-11 juni, så det är ingen jättebrådska ännu. Snart ska jag börja förodla solrosor och vaxbönor (gula) och lila bönor. Funderar på att testa borlottibönor trots att det är kyligt här uppe.
När odlingsplatserna är helt färdiggjorda, ska jag också sätta sommarmorötter, vintermorötter, kålrötter, rödbetor, gul lök, schalottenlök och några ringblommor direkt i jorden. Funderar på att skippa gurka helt och hållet i år. De behöver stå i växthus och jag har inget. Det var en hel del jobb med dem förra året och det gav 2 hela gurkor. Tänkte att vi får nöja oss med all squash i år i stället…

På bilden ser man många av mina växter som är ute på bron och ”luftar” sig… snart sätts de ut helt och hållet! =)

Kan vara en bild av utomhus och inomhus

Konservering och prepp

Jag börjar nu få ordning på att konservera med preston och det är mycket tillfredsställande. Det känns skönt att kunna konservera något och sedan ställa undan det i matkällaren. I helgen konserverade jag 4 kg fläskytterfilè (8 halvlitersburkar) i preston och 5 st. enlitersburkar med köttfärssås, samt en burk med bacon. När man väl börjat är man fast! Dessutom väntar jag på ett till paket med weckburkar som jag beställt och när det kommer har jag ca 150 burkar, varav några redan är ”konserver”. Till det som ska konserveras i vattenbad tänkte jag använda mig av vanliga burkar med lock som man köper inlagda gurkor osv. i från affären. Vi får se hur det går.

Att konservera kött i tryckkokare för konservering är bra, då det kommer att hålla i några år, jämfört med torkat kött som inte håller lika länge. Dock fungerar det bra att torka olika grönsaker om man skär dem tunt. En bra bok man kan lära sig mycket torkning av är ”Torka mat” av Eric Tornblad. När det gäller konservering i vattenbad och med en ”pressure canner” finns det olika böcker på engelska att läsa, bla. ”Weck home preserving” av Stephanie Thurow och ”The new all ball book of canning and preserving”. Sedan kan man gå med i olika konserveringsgrupper på facebook och få många olika tips och se många olika bilder som lagts ut av folks konserveringar.

I detta inlägg kommer jag inte att gå in så mycket på när man konserverar i vattenbad och när man konserverar i en tryckkokare för konservering, men kortfattat kan man säga att om man vill vara säker på att undvika botulism, ska man använda sig av en tryckkokare för konservering när man lägger in kött, fisk och grönsaker. När man picklar, syltar och gör olika tomatsåser, kan man konservera dem i vattenbad, för då är de tillräckligt syrliga och då är risken för botulism i stort sett obefintlig. Dock vet jag att det finns de som konserverar allt i vattenbad och har gjort det i många år, men jag vågar inte ta den risken och därför har jag köpt hem och använder mig av en tryckkokare för konservering. Då kan jag känna mig mycket mera lugn i det jag gör och vara mera säker på att maten som läggs in håller sig på ett bra sätt i några år och också är säker att äta utan att man blir förgiftad.

Odlingen går framåt och mina föräldrar fick ta med sig några växter till sig själva och mitt syskon. Jag kommer inte att kunna sätta ut något förrän i juni, men snön har i stort sett försvunnit och jag tror att tjälen gått ur marken i dagarna denna vecka. Nu börjar det bli dags att se över växtplatserna och skaffa material till de odlingslådor som ska göras. Jag har också hunnit så portlak, sommar- och vintersquash och 2 olika sorters bondbönor (6 st. av varje). Rödkålen och purjolöken växer väldigt bra just nu och en del kålrabbis har hunnit längre än andra.

Under de sista veckorna har man inte kunnat köpa 2 liter rapsolja av ICAs märke, eller av Coops märke. Däremot har det funnits några 1-litersflaskor av zetas rapsolja att köpa, så man har inte varit helt utan olja. Solrosolja och matolja finns också att köpa. Vissa matvaror har gått upp väldigt mycket i pris och det kommer antagligen att gå upp ännu mera framöver (ca 25-30% inom de närmaste veckorna enligt en del källor). Vetemjöl finns fortfarande att köpa, även om det är mer utplockat på coop än på ica. Däremot har det blivit dyrare. Bordsmargarin och bakmargarin har stigit med ca 10 kronor/kg på någon vecka och smör tittar jag bara efter när det är extrapris och köper några av dem då. Kyckling har gått upp mycket i pris och ska gå upp ännu mera. Jag har börjat köpa mera socker än tidigare, samt vitvinsvinäger och äppelcidervinäger som jag tänker ha när jag picklar grönsakerna som jag odlar. Sockret behövs också när det ska syltas och saftas.

Man har börjat skriva mera i olika media om framtida matbrist, men mycket försiktigt. Jag tror att de försöker undvika panik och en massa bunkrande. En del har inte riktigt ännu förstått hur det kommer att bli, men man får hoppas att de varit såpass vakna att de förberett sig något för detta. Börsen svajar och det kan snabbt gå nedåt. Inflationen i Sverige var i april på ca 6 % (den högsta på 30 år) och min löneökning var på precis 2%. Tror dock att inflationen kommer att bli mycket mer än så inom kort.

I personalrummet idag pratade vi lite om prishöjningar och matbrist framöver. Man skämtade om att nu måste vi alla börja odla och skaffa växthus. En berättade att hon har samlat på sig rätt mycket kaffe, mjöl, matolja, ris och pasta som hon nu har i sin källare. Jag tror att fler börjat preppa på sig lite mera nu än tidigare, men är osäker på hur många.

Hur går det för dig och din preppning av mat, hygienprodukter, mediciner och allt annat som kan tänkas bli dyrare och kanske svårt att få tag på framöver?

Nybörjare på odling

Många odlare i år är nybörjare. En del kanske har odlat i något år, men behöver lära sig lite mera. Jag själv är ingen expert och har provat på att odla i både zon 5 och i zon 7 i Sverige.

Vad ska man satsa på och hur mycket ska man odla? Ja, det beror på olika saker.

I zon 5 kan man direktså en hel del och det hinner utveckla sig bra tills man ska skörda det. I zon 7 bör man förså en hel del för att det ska hinna utvecklas innan skörd.
I zon 5 kan man odla majs om man skyddar det på olika sätt, i zon 7 kan man också så majs, men då kommer inte själva majskolvarna utan bara det som är grönt – det blir en prydnadsväxt. Man kanske kan så majs i zon 7 om man har dem i växthus, jag vet inte, jag tänker i alla fall inte just nu testa det och jag har heller inget växthus.

Min personliga åsikt är att när man är nybörjare, eller inte är så van med odling, ska man satsa på några få sorter, några sorter som man vet klarar det klimat där man bor på ett bra sätt och är lätta att odla. Det ska också vara sorter som man själv vet om att man kommer att tycka om att äta – annars är det ju ingen idé att odla det. Om man vill vara ekonomiskt lagd ska man också odla det som inte är så billigt i affärerna, men som man vill äta mycket av. Sedan bör man veta hur man ska ta reda på allt man odlar på ett bra sätt om skörden blir stor. Om man ska tänka framåt i höst då vi kommer att få se en hel del tomma hyllor i affärerna, vad ska man då odla?

Något jag inte skrivit om så mycket är att jag upplever att det blivit svårare att hitta en variation av torkade bönor. Borlottibönor, små vita bönor och små svarta bönor, samt gröna och röda linser är det jag kunnat få tag på de senaste månaderna. När jag varit i affären har jag köpt hem någon påse då och då. Tidigare har jag inte odlat bönor, men jag gjorde ett försök med bondbönor förra året. De sattes dock för sent, så de hann inte utvecklas helt och hållet, så i år försår jag dem inne innan jag sätter ut dem. Jag tänkte också testa att så borlottibönor och se hur de artar sig. Man kan äta bönor färska, man kan torka dem och då håller de hur länge som helst, man kan konservera dem och då är det bara att öppna burken och de är färdigkokta och man kan också koka upp dem och frysa in dem i portionspåsar. De är näringsrika och man kan använda dem till många olika sorters maträtter. Man kan också mala dem till mjöl. Många affärer säljer nu också olika sorters pasta gjorda på mjöl av bönor. Bondbönor tål lite mer kyla än andra bönor, så kolla upp allt det du behöver veta innan du börjar odla.

Något som många börjar odla är potatis. Potatis är lättodlat, är basföda och det man odlar själv är inte besprutat som affärens potatis är. Vi odlade en del potatis förra året, men inte alls så mycket så att det skulle räcka för oss hela året. Dessutom har vi ingen jordkällare, men en matkällare. I en matkällare klarar sig en hel del potatis i 4-6 månader, men efter det börjar den bli dålig. I kylskåp kan man förvara den längre, men det är svårt att ha 50 kg eller mer av den där. Därför köpte jag hem en tryckkokare för konservering för att konservera, samt att jag ska börja torka potatis. I år ska vi så mera potatis. Samtidigt har vi hittills köpt potatis ganska billigt från en bonde som bor några mil bort och vi har känt att det inte varit det viktigaste att satsa på i vårt grönsaksland, men i år kommer vi att utöka sådden.

Sallad och kryddor är något vi satsat på. Att under en viss tid kunna äta massor av olika sorters sallader som är obesprutade och att kunna ha olika sorters kryddor i det har varit så lyxigt för oss. Särskilt om vi odlat massor av ruccola till det. Får det tillräckligt med vatten (ska ha mycket vatten) och det inte står i för mycket sol så att det går i blom och smakar beskt och att man sår i omgångar, kan man ha det från tidig sommar till sen höst, beroende på vad för sorts sallad det är. I Uppsala fungerade det bra med ruccola ända tills snön kom, det tålde lite frost på nätterna. Vintersallad (maché) och isbergssallad tål också en hel del kyla. Många odlar vintersallad i sina växthus för att ha grönt så länge som möjligt och jag har hört att i vissa delar av Canada odlar man isbergssallad i upphöjda bäddar med skydd (som miniväxthus), även när det är minusgrader ute och snön har kommit. Här får man prova sig fram. Kryddor som återkommer varje år när man väl satt dem, är bra att satsa på. Då blir det mindre arbete med sådden. Gräslök fungerar bra över hela Sverige. I zonerna 1-5 fungerar citronmeliss, men här uppe i zon 7 har jag inte riktigt fått den att överleva vintern alls. Nu i vår får jag se om myntan överlevt vintern, men jag vet att i zon 1-5 brukar den överleva. Jag älskar lavendel, men här uppe får man odla den i kruka och ta in den över vintern om den ska överleva till nästa år. Jag har haft basilika i kruka i ett köksfönster från och med maj förra året till i början av mars detta år. Det var oerhört härligt att kunna ta av den lite då och då. Om man tycker att det är svårt med kryddor, speciellt dill, persilja osv. kan man köpa färdiga kryddor och sätta dem i landet där de får breda ut sig. Bara man sätter om dem och de får större plats. Man säger att man helst inte ska köpa från den vanliga mataffären, men det har jag gjort och det har lyckats bra. Risken är dock att de inte klarar omställningen från inomhus till utomhus om man inte vant dem innan, men då är det ju bara att låta dem vara ute i krukorna de första dagarna och ta in dem över natten och plantera ut dem efter ett tag. Fast det har inte jag gjort, jag har planterat dem direkt i landet och det har gått mycket bra.

Morötter är något som man kan odla, men samtidigt är det inte så dyrt i affärerna. Om man odlar flerfärgade sommarmorötter, känns det lite lyxigt, man kan ha dem i sallader och koka dem, de växer någorlunda snabbt, men går inte att lagra så länge och brukar inte kunna köpas i affärer. Höstmorötter blir större, tar längre tid på sig och går att lagra på olika sätt. Förra året odlade jag flerfärgade sommarmorötter och det var ett härligt tillskott till vår mat. De sista åt vi faktiskt upp efter nyår, så de höll sig riktigt bra i kylen efter att jag tagit upp dem.

Grönkål tål kyla en hel del och är riktigt nyttigt. I år är det första gången jag odlar den, så jag har inte så mycket att säga om hur lätt eller svår den är att odla, men man får nog se upp för kålflugor och kållarver, samt harar och rådjur under resans gång.

Om man söker på youtube, kan man hitta många olika odlare som berättar om vad de tycker att man ska satsa på att odla. Man kan lyssna på dem, men samtidigt också tänka själv. Vad passar just här där jag bor, i den här zonen? Vad äter jag mest av? Vad vill jag själv odla?
Några av de odlare jag tittat på bor i Australien och Kalifornien och de kan odla och skörda flera gånger/år och det är något som inte stämmer in här i zon 7, men man kan bli rejält inspirerad och peppad.
Om du tänkt blir mer och mer självförsörjande när det gäller grönsaker och är en nybörjare, bör du tänka efter riktigt ordentligt på vad du ska börja med och sedan fortsätta med.

Om man lyckas med det man odlar får man blodad tand och vågar att så mera nästa år. Om det misslyckas kan man bli nedslagen och tycka att man får satsa på något annat än odling som kanske lyckas bättre och odling blir då inte något som man ser fram emot direkt. När man odlat i några år inser man rätt snart att vissa år lyckas man bättre med vissa grödor och andra år går det inte lika bra. Det beror på många olika saker, som frönas grobarhet, vädret (regn, sol, fukt osv), är sommaren kall eller varm, för lite eller för mycket vatten, djur som ger sig på det man sått (rådjur, harar, sniglar, kålfjärilar och kålmaskar, löss osv), olika växtsjukdomar, man kanske måste gödsla mer eller mindre för just den växten… som ni ser finns det mycket här som kan både stjälpa eller hjälpa det man sått. Därför är det bra att börja smått och också föra dagbok. När sådde man det? Hur gödslade man? Hur var vädret? Hur mycket vatten behövde växten? Vilka djur tyckte om växten och vilka sjukdomar dök upp?

När man börjar bli bättre på odling kan man börja odla fler saker och kanske till och med börja fundera över om man ska bli så självförsörjande som möjligt på det. I zon 7 är det lite mera svårt än i tex. zon 2-3, särskilt om man inte har ett växthus som kan förlänga ens säsong. Ändå var det många förr som var självförsörjda på de djur de hade, samt på den mat de odlade så det bör ju inte vara helt omöjligt.

Man får också fundera över hur man ska odla. Ska det vara på ett traditionellt sätt, ska man odla med upphöjda bäddar, med täckmetoden, no digmetoden eller något annat sätt? Täckmetoden kan vara problematiskt om man har ett problem med mördarsniglar, men om man odlar i odlingslådor med snigelkanter kan det ju fungera på ett bra sätt. Täckmetoden innebär också att fukten stannar kvar längre i jorden och grödorna behöver inte vattnas lika ofta. Det som man täcker jorden med bryts också ner och blir till ny jord och tillför många näringsämnen som kommer grödorna till del. Det blir också mindre ogräs att rensa. Jag själv kör med upphöjda bäddar (både direkt på mark och i odlingslådor), no dig (gräver så lite som möjligt) och täckmetod och det har visat sig fungera på ett bra sätt för mig.

Förra året testade jag en hel del saker, då det var första gången jag odlade i zon 7. Jag vintersådde vitkål och blomkål (i mars sådde jag dem i krukor, lade krukorna i en stor plastlåda med lock och borrade hål i botten, lade på snö över krukorna innan jag lade på locket och placerade lådan i en snödriva där det inte var så mycket sol). De kom upp och blev bra växter när de tyckte att det var tid för det, men de hann aldrig riktigt bli färdiga innan kylan, frosten och snön kom. I år har jag därför försått dem inomhus och hoppas på en bra skörd till hösten. Även om de inte blev färdigutvecklade, kunde vi äta av de blad som utvecklades och de var mycket goda. Två spetskål hann utveckla mycket små huvuden och de åt vi, men blomkålen hann bara utveckla bladen runt en liten knopp av blomkål. I år tänkte jag också utöka med grönkål, rödkål och lite annan kål, tex kålrabbi. Jag har också försått purjolöken och salladslöken.

Just nu känns det dock personligen som om det är lång tid tills det är dags för odling ute. Det kommer att snöa flera dagar till och vårt grönsaksland har för tillfället ca 60 cm snö på sig. Hur resonerar ni runt odling?

Försök med att konservera mat

För några veckor sedan fick jag hem min tryckkonserverare. Redan innan dess hade jag börjat köpa hem olika storlekar på weckburkar, både från Jordklok och Gjordnära. Gjordnära är mera prisvärt i längden, speciellt om man köper en viss sorts burk som de säljer något billigare än andra. Framöver ska jag satsa på dem (8,5 dl) och de som är något mindre och är ca 5 dl. Att köpa 1 liter blir dyrare och de är också mera urplockade.

Jag började med att konservera potatis. De skalades och skars i småbitar (ca 2×2 cm stora) och lades i kallvatten för att få ur stärkelsen. Sedan sköljdes de av och lades i kokande vatten i ca 2 minuter. Potatisarna silades av och därefter hälldes de i mina varma 8,5 dl burkar. Då jag inte köpt till ett rack som kan sättas ovanpå det första lagret med burkar i min presto23, får det bara plats 5 burkar i den åt gången. Jag hällde i kokt vanligt kranvatten i burkarna så att de täckte potatisen och torkade av burköppningen med en bit hushållspapper med vitvinsvinäger på (för att ta bort stärkelse bla). Efter det tog jag upp de kokade gummiringarna och satte de på varma glaslock och lade dem sedan på burkarna, samt satte på 3 st. klämmor på varje burk. Därefter lyfte jag i burkarna i preston med min ”burklyftare”. I preston fanns redan ca 6 cm högt med varmt vatten utblandat i 2 matskedar vitvinsvinäger. Vitvinsvinäger ser till att det inte blir en beläggning på burkglasen och att de håller sig genomskinliga och fina. Efter det lyfte jag hela härligheten till den största plattan på min spis, satte på locket ordentligt och ställde plattans värme på 8 grader (på en 9-gradig skala). När luftventilen reser sig och det blåser ut ånga från en annan ventil, är det dags att sätta på en vikt på den andra ventilen. Efter det ser man hur trycket stiger på tryckmätaren. När den var uppe på 5 psi, sänkte jag värmen till 5 på spisen. När den kom upp på 11 (det är så den ska vara på min höjd över havet), sänkte jag värmen till 3-4 på spisen. Då var det dags för att under 40 minuter se till att det inte blev mer eller mindre än 11 psi och efter 40 minuter stängde jag bara av spisen, men rörde inget annat. När luftventilen var nere igen och tryckmätaren låg på 0, väntade jag i 10 minuter innan jag tog bort vikten. Efter det togs locket bort (vänt från ansiktet) och preston lyftes från spisen och sattes på ett grytunderlägg på bordet. Efter ytterligare 10 minuter, lyftes burkarna ur preston och sattes på en handduk på bordet. Man kunde se hur det kokade inne i burkarna. När ca 14 timmar gått, tog jag bort klämmorna från burkarna och alla hade förslutit sig och jag kunde lyfta upp dem i burklocken och burkarna följde med upp. Det lyckades vid första försöket! =)

Dock hade en del vätska pyst ut under tryckkokningen. Varför gjorde det det? Av allt jag läste, gjorde att vägen till trycket i tryckkonserveringen inte ska gå alltför snabbt, det kan vara för tätt i locket och man ska låta burkarna vila i tryckkonserveraren lite längre innan man tar ut dem ur den. Så andra försöket lyckades jag ännu bättre med och det mesta av vätskan var kvar och täckte potatisarna.

Då fick jag lust att ge mig på att konservera kyckling. Ca ett halvt kilo kyckling får plats i en 5 dl burk och man bör inte ha färre än 2 stycken 2 litersburkar, eller 4 stycken 5 dl burkar i preston, så därför hade jag 4 burkar med totalt 2 kg kyckling. Jag delade allt i ca 2×2 bitar och stoppade sedan ned bitarna råa i varje glasburk. Då man konserverar rått kött, behöver man inte fylla på vätska, då köttsaften under tryckkonserveringen ger tillräckligt med vätska i burken. Dock lade jag på en halv tesked salt längst upp innan burköppningarna torkades av och gummiringar med lock lades på. Denna gång blev det aldrig något tryck i preston. Efter en timmas olika försök, så stängde jag helt enkelt av plattan så att allt skulle lugna ner sig. När jag var säker på att det verkligen var säkert att öppna locket, togs det av och preston sattes på bordet. Efter ett tag togs burkarna upp och sattes på en handduk och köttet såg välkokat och bra ut, samt det var vätska som täckte allt kött på ett bra sätt. Efter ca 18 timmar togs klämmorna bort och locken satt fast, men jag visste att det inte var säkert då de inte kokat i 75 minuter under tryck. Vi fick helt enkelt äta upp det som gjorts under de närmaste dagarna och de smakade ljuvligt.

Kan vara en bild av mat och inomhus

Varför blev det så här? Vad jag förstått hittills berodde det helt enkelt på att det inte slöt helt tätt någonstans på preston. Antagligen i locket där lockgummiringen finns. Jag kanske hade oljat in ringen i locket för mycket. Det finns en del saker jag behöver klura ut och jag har sett på en hel del youtubefilmer som ger olika förklaringar till varför det kan bli så här och framöver får jag försöka undvika alla eventuella saker som kan orsaka detta.

I vilket fall som helst så är det här ett bra och säkert sätt att konservera mat på, särskilt kött och fisk och det man konserverat håller i minst 3 år men upp till 10-15 år om det står svalt och mörkt. Det som är intressant är att om man konserverar fisk med ben, mjuknar benen så mycket att man kan äta allt – både fisk och ben – vilket gör att benen blir en bra kalciumkälla. Det innebär också att den fisk som man kanske inte vanligtvis äter så mycket pga att den har mycket ben (bla mört), skulle bli en bra matfisk efter konservering (om man gillar smaken). När man konserverar själv blir man inte beroende av affärens konserver och man kan börja konservera upp allt det som man har i frysen, vilket gör att man inte blir lika beroende av frysar. Skulle elen gå framöver vet man att det man konserverat står sig. När något säljs ut på rea kan man köpa det och konservera. Det kan underlätta för ens ekonomi. I en av alla de konserveringsgrupper jag är med i har jag hört om och sett en bild på en familj i krigets Ukraina som gömde sig en hel månad nere i sin källare där de hade massor av konserverad mat som de gjort och som de åt av under tiden de gömde sig där.

Dagen efter jag konserverat kycklingen, fick jag migrän. Då var det så enkelt att bara ta en burk potatis (som jag gjort innan), en burk med kyckling, en köpt konserv majs, hälla i lite hemtorkade morötter och hemtorkad vitkål och sedan hälla på vatten och lite kryddor och koka tills de torkade ingredienserna var tillräckligt bra för att äta. En migrändag är det svårt att göra så mycket, men detta var okej.