Hänt i veckan 4 dec. 2022

Förra veckan beställde jag hem fler frön på extrapris, bla chili, paprika och tomater, särskilt sådana tomater som inte blir så höga och som man utan problem kan ha i fönstret. Nu känner jag att odlingsåret 2023 snart kan börja – jag är beredd!

När jag förra veckan tog upp om att man kan stänga av elen på rullande schema och att man behöver planera för det, glömde jag ta upp det viktigaste av allt – det sker en hel del attacker på olika sätt mot Sveriges infrastruktur. Om det skulle hända dig i din närhet, klarar du dig då? Klarspråk – El och andra saker kan saboteras av bla främmande makt och det sker mera än vad vi tror, får veta och kan tänka oss. Så fort du ser något misstänkt – för det vidare till berörda myndigheter som kan göra något åt det. Jag vet att kommunens chefer i min kommun diskuterar sinsemellan om hur de ska göra i sina organisationer vid olika scenarios och misstänker att många diskussioner förts i hela landet på olika nivåer i samhället och då extra mycket denna höst efter sprängningen av pipelinen i Östersjön. Har du funderat över hur du ska göra i ditt eget hem om något händer och det kan ta tid att få ordning på tex el som saboterats?

I helgen frostade vi av frysen (det var verkligen på tiden) och insåg att vi har mycket mera lax och kyckling än förväntat. Det får bli några kycklingkonserver framöver och ev. några med lax.

Kan vara en bild av inomhus

Jag har faktiskt börjat sticka igen och lär mig mera om det. Idag blev den andra handledsvärmaren färdig och snart blir det varma strumpor av ylle. Jag har hela veckan tittat på olika youtube-filmer och läst olika artiklar om hur man gör, skrivit ut ett gratis mönster från internet och köpt hem sockgarn och strumpstickor, samt är peppad att sätta igång. Jag är så frusen om fötterna och kan behöva nästan hur många raggsockar som helst. Måste erkänna att inlärningskurvan är hög och det går inte lika lätt att lära sig sticka som att odla, men jag ger inte upp! Jag är så hoppfull om detta att jag redan beställt hem några fler garnnystan till extrapris!

Det tog sin tid, men nu har vi tillräckligt med pengar sparade för att köpa en vedkamin med kokplatta och ordna med installation av den. Eftersom det blir lite extra krångligt med att göra det av olika skäl, vill vi att någon som verkligen kan det där ordentligt ska göra det och att det blir så säkert som möjligt.

På prepperfronten har vi köpt hem lite mera ris, vetemjöl, jordnötsmör och gula ärtor till ärtsoppa och ev. groddning. Vi har också ordnat så att barn ett får en mini-sawyer (portabelt vattenfilter) i julklapp. Vi själva skaffade den för några år sedan och är nöjda med den.

Nu börjar kylan komma lite mera och det har snöat. Det är 16 minusgrader ute och vi lutar oss mycket mot luft- och värmepumpen. I januari går vårt fasta elavtal ut och livet kommer att bli lite mera spännande när det gäller elpriset. Därför ser vi fram emot att få en vedkamin installerad, vi hoppas på lägre elpriser. Vi vet inte hur länge den ved vi redan har räcker, men hoppas på en säsong åtminstone. Den har vi haft lagrad sedan vår vedpanna i källaren brakade ihop, så den är vältorkad. Vi hade precis köpt ved från vedbonden när det skedde, så vi har 1,5 kubikmeter ved i källaren och ca 10 kubikmeter i vedboden. Vi räknade ut att det gick åt ca 20 kubikmeter ved på ett år till vedpannan och vi fick elda i stort sett dygnet runt när det var närmare 40 minusgrader utomhus. En del kollegor som bara har vedpanna som uppvärmning, har fått stanna hemma och elda de kallaste dagarna för att huset inte ska bli alltför utkylt. Det kan vara bra att veta att det är mest i januari och februari som det brukar bli runt 40 minusgrader, men det kan också hända i december. Förra året hade vi som mest 39 minusgrader i någon dag, men i en by i kommunen hade man ca 41 minusgrader och det var en stackars husägare där vattenrören frös, trots värme i huset. Vattenrören får inte ligga för grunt och man måste se till att den värme man har också värmer upp ens husväggar (om man har vattenrör och element där)på ett bra sätt.
Går elen en längre tid, hade vi tänkt att helt enkelt tömma alla rör på vatten så att de inte förfryser och försöka hålla värmen så gott det går med vad vi har just nu (fotogenvärmare, värmeljus, fotogenlampor, ljus, täcken, filtar, täcka fönster och dörrar). När vedpannan brakade för något år sedan och allt vatten rann ur rören, kostade det ca 2500 i vattenräkning att fylla allt igen. Det var en saftig summa att betala på bara en månad. Därför vill vi helst inte behöva tömma alla rör, men måste vi så måste vi. När vi fått en vedkamin med kokplatta installerad blir det något bättre.
För tillfället har vi inte så mycket snö, men när den kommit lite mera brukar vi skotta upp snön mot husväggen. Det isolerar bra och skyddar källaren på ett bra sätt så att det inte blir för kallt där nere. Vi har två element där, men vi brukar oftast inte få varmare där än 12 plusgrader när det är som kallast ute. När vedpannan brakade ihop i slutet av november och vi var utan värme tills några dagar innan julafton och det var ca 20 minusgrader utomhus, gick det bättre än vi trodde. Trots att vi inte kunde värma källaren särskilt mycket så var det varmare där nere än förväntat. Vi satsade på att värma upp första våning mest, lite på andra våning där vi sov och vi använde oss först av vår fotogenvärmare och så småningom ett elelement på varje våning och flyttade ner fotogenvärmaren till källaren som gick någon timma i taget. I och med att vedpannan värmde upp vårt vatten, blev vi samtidigt som den gick sönder, utan varmvatten. Under en månads tid värmde vi på vårt vatten till allt där varmvatten behövdes. Hur som helst var vi mycket tacksamma över att vi hade vatten och att elen fungerade. Så förutom en saftig vattenräkning, blev det också en dyr elräkning som skulle betalas. Nu i efterhand känns det bra att ha gått igenom det och man vet att man klarar av fler jobbiga saker än vad man kan tro i förväg och skulle liknande saker hända igen, vet man mera vad man ska göra.

Varje fredag morgon (ungefär när min biltank är halvtom/halvfull) tankar jag den innan jobbet. Det är inte mycket folk vid macken då (oftast inga), men när jag ska hem från jobbet är det extra mycket folk överallt som ska handla och tanka innan helgen, så jag tycker tidiga fredagsmorgnar är de bästa. Vi har tyvärr inte så mycket extra bränsle hemma, så jag har löst det på detta sätt. Vi har dock en hel del lampolja till alla våra fotogenlampor och när vedpannan gick sönder och vi använde vår fotogenvärmare en hel del, blev det mera luktfritt när vi använda lampolja till den. På krisinformation.se kan man läsa om hur man kan förvara brandfarliga produkter enligt lag och MSB har gett ut en broschyr – Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö.

Några tankar om energi, kriser och framtiden

Vintern börjar komma på allvar och kylan likaså. I hela Europa funderar vanligt folk på hur de ska klara värme och mat, samt kunna bo kvar där de bor. Matköerna växer hos olika hjälporganisationer och i affärerna ökar matpriserna för varje månad. Ska man köpa något – gör det nu – för nästa månad kostar det mera. Det som säljs på extrapris går åt på en gång och i mitten och slutet på veckan finns det inte kvar att köpa.

Än har alla inte riktigt vaknat upp över hur det är och hur det kan bli framöver. Men de som gjort det preppar på sig allt de kan komma över. Många försöker flytta ut på landet, men på många landsorter finns inga hus längre att köpa och de som finns har gått upp i pris eller behöver renoveras rejält för att man ska kunna bo i dem. I området där jag bor har potatisbonden redan sålt slut på årets potatis. Förr om åren har man kunnat köpa av honom ända till slutet av februari, början av mars. Han har inte odlat mindre potatis, men folk bunkrar på sig mera om de kan förvara det.

Över hela Europa försöker man få tag på olika vedkaminer (som det blivit brist på) och veden är dyr och svår att komma över. Många går helt enkelt ut i skog och mark och hugger ner de träd de verkar tycka blir bra för ved. De tänker inte på att veden bör ligga och torka i något år innan den går bra att elda på ett säkert sätt med. Om man eldar med fuktig ved ryker det in och skorstenen kan till slut ta eld pga beläggningar som blir vid sådan eldning. Man tänker inte heller på att träden tillhör någon annan, man stjäl det helt enkelt. En del får inte tag på ved, men eldar allt de kommer över tex. skräp, möbler osv. Man har också pratat om att flera kommer att dö av kyla under vintern, då alla inte kommer att kunna värma sig på ett bra sätt. Jag misstänker att man kommer att få se en hel del stölder av ved runt omkring i Sverige och i andra delar av Europa.

Vi har ännu inte sett långa elavbrott, men de är nog inte långt borta. Vad gör man då? Hur lagar man sin mat på ett säkert sätt? Hur går man på toa? Hur värmer man sig där man bor och håller värmen? Hur ser man till att man på ett säkert sätt ser vad man gör inomhus (ljus)? Hur får man tag på bra vatten, eller hur renar man vatten? Här uppe i norr har många lärt sig svaren på de frågorna, men i städerna finns det folk som inte vet och kommer att få mera svårt att klara sig.

Det känns som om vi lever i en tid som är på gränsen att gå över till något annat, det är på gränsen att bryta ihop och vi kommer att få bygga upp något av skärvorna när det väl går sönder. Redan nu ser man olika kravaller och ibland plundring i olika delar av Europa och världen. Kommer det att bli fler av de sakerna? Kommer vi att få se det ute på landet också och i så fall, hur långt kommer man att åka ut ifrån städer och plundra landsbygden på det de har? Eller tänker jag fel, kommer också landsbygdsbor ägna sig åt plundring av sina grannar, eller grannbyar? Hur långt och länge räcker bränslet? Hur skyddar man sig på ett bra sätt?

Hur kommer framtidens matförsörjning, energi, värme osv. att se ut? När kommer det att falla och hur mycket? Vad klarar vi av som familj att göra för vår överlevnad och hur kommer människor i den by vi bor i att kunna samarbeta med varandra för att kunna överleva på ett bra sätt? Hur ska man samarbeta med andra byar och städer om kommunikationen ligger nere och det är ont om bränsle? Det är frågor som är svåra att besvara, men som jag ändå funderar över. Det kanske är så att man får ta en sak i taget. Just nu håller i alla fall jag på att steppa upp när det gäller matförsörjningen och lär mig så mycket jag kan om det hela tiden. Det är svårt att gå från inget till full matförsörjning på det man odlar tex. så därför har jag försökt ha is i magen och ta lite i taget och öka för varje år. Men… de som inte gjort det, de som börjar vakna upp nu och som aldrig odlat och tycker att man kan ju köpa allt i affären – det blir ett abrupt uppvaknande.

Hur lugn är du i krissituationer? Hur lugna är resten av dina familjemedlemmar? Hur tror du att det fungerar med dina grannar, arbetsplats och i din kommun? Vi har samer i vår kommun och dem kan man lära sig en hel del ifrån. Det finns också en hel del familjer som i stort sett är självförsörjande genom odling, djurhållning (höns och kaniner mest), jakt och fiske. Många värmer redan upp sina hus med hjälp av ved på olika sätt. Hur det än blir, tror jag att de som bor ute på landet (oavsett var i Sverige) har det bättre förspänt än dem som bor i städerna.

Hur tänker ni och vad tror ni?

Moln vid horisonten

I USA är det strejk på järnvägen och dieseln är på väg att ”ta slut” och man räknar med att snart finns inget bränsle över huvudtaget. Dock har man gått ut med att man inte bör bunkra på sig bränsle, då det är ingen brist på något alls. Det kommer dock rapporter om att det är en sådan brist på viss mat (särskilt olika sorters sallader) att till och med restauranger gör om sina menyer och det går inte att få tag på en del matvaror i affärerna. När jag pratat med en av mina systrar i USA, får jag höra att det finns mat att köpa i affärerna där de bor i Oklahoma, men kanske inte de märken de vill ha och det kan vara lite urplockat. Det finns färre saker att köpa och det har blivit mycket dyrare. Många har också börjat handla direkt ifrån bönderna det som går. Några saker som det kan bli ont om framöver även hos oss…

  1. Aluminiumkonserver – det är ont om aluminium och därför blir konserverna dyrare, men snart kan man börja gå över mera till glaskonserver.
  2. När man går över till glaskonserver kommer det att bli mera brist på glas och glasburkar.
  3. Läsk – färre aluminiumburkar och brist på en del smaker, samt (tro det eller ej) brist på koldioxid som man använder till läsken gör att det till slut kommer att bli dyrare. Än så länge är den ändå rätt billig jämfört med andra varor.
  4. Olika sorters mediciner. Redan nu har man skrivit om vissa mediciner som det kan vara svårt att få tag på i Sverige, bla epilepsimediciner. Receptbelagda mediciner är ju som bekant också svårt att börja bunkra upp av.
  5. Det börjar bli en viss brist på plast, vilket har gjort att plastflaskor med tex. vatten har minskat i amerikanska affärer.
  6. Både Spanien och Italien hade svår torka i somras vilket har resulterat i att det kommer att bli en stor brist på olivolja framöver. Spanien sjönk med 30% när det gäller sin produktion av sin olivolja och Italien med 20-30%
  7. När det blir brist på glas, kan det också bli mer brist på champagne, vin och öl bla.
  8. Pga bristen på aluminium, blir det också en brist på katt- och hundmat på burk.
  9. Kikärtor – världsproduktionen har minskat med minst 20%.
  10. Pasta – mindre skörd av vete gör att man inte längre kan producera all den pasta som man gjort tidigare.
  11. Vetemjöl – på grund av mindre skördar blir det också mindre vetemjöl på världsmarknaden.
  12. Frusen mat som tex. pizza – man använder koldioxid för att producera olika sorters frusen mat och det är brist på det.
  13. Välling – sedan början av året har det varit en stor brist på välling i USA. När bristen slår resten av världen vet jag inte.
  14. I USA har man börjat slakta av nötkreatur då det blivit dyrt med maten till dem. Det har resulterat i att man producerar mindre mjölk, smör och ost bla. Priserna har gått upp och nu börjar man också se brist på olika ställen. Här i Sverige kan man hitta både mjölk, smör och ost i affärerna, men det är dyrt och dyrare kommer det att bli.
  15. Flytande tvål – pga bristen på plast att ha flytande tvål i, kommer det att bli mindre av den varan. Man får lära sig att göra flytande tvål av fast tvål. På Leva Hållbart kan du läsa om hur du gör din egen flytande tvål på ett bra sätt!
  16. Sriracha – det företag i Californien som gör Sriracha (Hui Fong Inc.) sa i juni i år att det är en stor brist på chili på grund av torkan som varit och som gör det svårt att göra så mycket av varan som man skulle vilja.
  17. Bomullskläder – det har varit torka i stora delar av världen, vilket har gjort att mindre bomull har producerats.

Sedan kommer hyrorna att höjas, räntorna stiger, elpriset går upp, man hotar till och med om att stänga av elen på rullande schema på vissa ställen i Sverige och i Europa. Hur det än är, när det gäller maten är jag någorlunda lugn. Vi har så att det räcker ett tag, både till oss och till vår hund. Igår köpte jag hem mera fröer på extrapris och planerar att börja odla tomater mycket tidigare än vad man ska. Tänker satsa på sådana tomater som inte blir så höga och som man kan ha i fönster. Fram till mars (när ljuset kommer) får jag ha extra lysrörsljus. Vi får se hur nästa odlingsår blir.

När det blir tuffare och svårare tider framöver, finns det något som du kan och kan bidra med och som andra inte kan lika bra? Har du lärt dig något som du har nytta av i svåra tider? Det skulle kunna vara något om:

  1. Första hjälpen och sjukvård
  2. Kunskap om de medicinalväxter som finns i din närhet och hur man använder sig av dem
  3. Hur man bygger och renoverar/reparerar saker (hus osv.)
  4. maskiner och mekaniska saker
  5. elektricitet
  6. veta var man hittar det man behöver, vem som har vad i olika sorters byteshandel
  7. ledaregenskaper för att hålla ihop en grupp
  8. olika sorters kommunikation (på nära håll och på långdistans)
  9. att laga mat från grunden utan el
  10. Att sy för hand, eller med trampsymaskin (om elen finns kvar, att sy med symaskin). Att sticka och virka. Att laga kläder och annat som tältdukar, skor, draperier osv.
  11. Att ordna med en grupps säkerhet
  12. hur man odlar sin mat och också hur man komposterar och gör sin egen jord och gödsel för odling
  13. hur man tar reda på den mat man får tag på eller odlar (konservering, förvaring osv.)
  14. Hur man hjälper människor som inte mår psykiskt bra, eller hur man skapar fred mellan olika grupper, att vara en bra förhandlare mellan olika människor och grupper.
  15. hur man tar hand om en stor grupp av barn samtidigt och hur man lär dem saker (lärare, förskolelärare, barnskötare)
  16. hur man jagar och fiskar, hur man kan göra olika fångstfällor
  17. Olika sorters djurhållning, hur man tar hand om dem, vet vad de äter, hur man slaktar dem, ev. hur man tar reda på deras skinn osv.
  18. Man har många böcker om olika saker och olika spel som kan lånas ut och man kan konsten att göra livet lite ”lättare” för andra att orka.

Jag har säkert glömt något som ni kan komma på, men det jag vill få fram är att det är bra att kunna något som andra inte kan och som kan användas i en grupp och i olika sorters byteshandel om det blir tuffa tider.

Jag själv testar hur länge jag kan ha min grönkål ute i odlingen. Vi har haft som mest 19 minusgrader i år och så här såg den ut när jag tog in den från landet här om dagen (bilden nedan)… Vi har inte köpt någon sorts sallad från affären sedan i mitten av juni. Odlingen har levererat det vi behöver! Dock har jag skyddat grönkålen med fiberduk mot rådjuren och de har trots det lyckats äta lite på ena sidan, men det mesta är kvar.

Hänt i veckan nov. 2022

I helgen som gick konserverade jag 7 stycken ärtsoppa med fläsklägg i 1-litersburkar och 7 stycken 1-litersburkar med gryta på fläskytterfilé, potatis, morötter, lök, paprika och majs, samt köttbuljong. Ju mer man får in på sina hyllor i matkällaren, ju mera rik känner man sig. Jag kan nu ärligt säga att vi har tillräckligt med kött i konserver så att vi kan äta det i ca 4 månader varje dag och 8 månader om vi äter det varannan dag. Fast det är bara om det är vi i hushållet som äter. Om det blir riktigt svåra tider och fler kommer hit, stämmer inte mina beräkningar längre. Det är därför bara min närmaste familj vet om vår ”rikedom” och de flesta bor längre än 100 mil ifrån oss. Dessutom vet jag att de preppar själva för att klara sig så gott det går. Barn 2 som är kvar i en större stad över 60 mil härifrån har tänkt att ta sig till den närmaste släkten som bor ”bara” ca 40 mil ifrån hen. Det känns skönt att både min närmaste familj och mina syskon med föräldrar preppar och att vi kan prata öppet om det med varandra.

Denna helg ska jag röja undan i hela huset, nästa vecka är första advent. Jag funderar också på att göra rabarbersylt med kanel på en del av den infrusna rabarbern. Den rabarbersylt jag gjorde i somras var supergod och har också med fördel kunnat ges bort som present och den kan också ges bort som julklapp. Samtidigt älskar jag att ha den på mina smörgåsar med ost till.

Kylan har också kommit rejält mycket och just nu håller jag på att experimentera med matkällaren för att få det lite kallare än förra året. Jag har inte stängt ventilluckan ännu och har fått ner gradantalet från 12 grader till 7 grader. Det får inte bli kallare än 5 grader, men mellan 5 och 7 grader fungerar bra för mig. Då vet man att de burkar jag konserverat håller sig och inte går sönder, samt potatisen håller sig lite bättre än tidigare och man kan använda det lite som kyl, speciellt under julhelgen när all mat kan vara svår att få plats inne i kylen. En del här uppe har ordnat frigolitlådor där de stoppar i sin mat som inte får plats inne i kyl och ställer ut den på bron eller i en kall farstu. Man vill ju inte ha djur som kommer och äter av det. I övriga källaren har vi stängt alla ventilluckor, samt isolerat både dem och fönster med inplastad gul isolering för att det ska vara så varmt som möjligt. Under vår och sommarmånader öppnar vi upp ventilerna och tar bort all isolering för att det inte ska vara för tätt och för att det inte ska börja mögla i källaren. Jag har varit inne i ett hus där man inte har öppnat upp och det blev rejält med mögel och det är inte roligt när det händer.

Kan vara en bild av jordens vatten, natur och träd

Inomhus går jag omkring med mina ulltofflor som värmer mina fötter på ett bra sätt. Just nu har vi tre element på på övervåningen så att det inte ska bli för kallt där. Det är ca 17-18 grader i vårt sovrum och det är okej. Vi har bra täcken och yllefiltar. På nedervåningen har vi inga element på och förlitar oss på luftvärmepumpen. Lite av dess värme letar sig upp till övervåningen och därför behöver elementen inte jobba så mycket för att hålla värmen, men blir det riktigt kallt en natt vet man att det inte blir alltför mycket is på fönsterna.

Årets julklapp sägs vara något hemstickat. Det är något som jag behöver lära mig mera om, men jag vet inte riktigt var jag ska få tiden ifrån. Alla mina helger det senaste året har gått åt till odling och konservering. Men… vanliga vardagskvällar hinner jag inte konservera och det är inte så mycket med odling då heller, så kanske att man kan sitta med lite stickning då… Tänk att kunna sticka sina egna yllestrumpor, ylletröjor osv. Det är inte billigt att köpa det och därför är det bra om man kan sticka det själv. Ibland känns det som att man faktiskt inte hinner ha ett arbete!

Jag köpte en ny och mera avancerad symaskin i somras och har en hel del kläder som behöver lagas. Vinterkvällar efter jobbet passar bra till det också. Dessutom börjar snart odlingssäsongen igen och i år tänkte jag börja tidigare med låga tomatsorter, samt chili, fast det tar ju inte upp all tid på vardagskvällarna. Som ni kanske förstår ser vi inte mycket på tv i vår familj, men vi ser mera på youtube och läser böcker om olika saker som vi tycker att vi har användning för. Under vinterhalvåret blir det gärna en hel del youtube där jag tittar på odling av olika grödor, samt hur hur man odlar i andra delar av världen. Kan man lära sig av dem på olika sätt? Sedan har jag också insett att de planer i olika trädgårdskalendrar om vad man ska göra under de olika månaderna inte fungerar så bra i zon 7, så jag får se hur de har gjort och sedan göra mina egna planer. Det innebär att det tar några år innan man finslipat dem så att de passar på bästa sätt.
Bokförlaget Semic har gett ut en trädgårdskalender och för november månad föreslår de att man ska tvätta av sina trädgårdsredskap (det kan man göra, men det kanske är bättre att man gör det i en tidigare månad), man kan samla ihop löv och lägga på växter över vintern, eller köra över dem med gräsklipparen så att de blir en bra gröngödsling. Det blir lite svårt när man redan har 10 minusgrader och snö. De föreslår också att man ska gräva om och vattna komposten – ja, hur lätt blir det när tjälen i stort sett satt sig? De föreslår också att man ska tömma och ta in vattenslangen och tömma tunnorna på regnvatten. Ja… det borde ha gjorts redan i oktober, eller i slutet av september. Jag har också en bok av Sara Bäckmo – Ett ekologiskt trädgårdsskafferi Skillnadens trädgård – där man också kan se när man ska så saker och när de kan sättas ut i växthus, samt trädgårdsland. Där får jag också hitta det som fungerar bättre här uppe, men man kan ändå få en hel del idéer som kan hjälpa en. Isälvens trädgård i zon 7 som finns på Youtube har hjälpt mig en hel del där också. Det kallaste denna vecka var 19 minusgrader…

I veckan som gått har vi i stort sett bara handlat det som är extrapris på. Vi har köpt till lite pasta, då det alltid går åt lite/vecka och vi vill inte minska lagret alltför mycket. Jag har också beställt hem lite fler schampootvålar. Det känns lugnast för mig när jag vet att jag har så att det räcker i minst ett år framöver.

Jag har tidningen Land och de skriver att den frukt och de grönsaker som är i säsong i november och därigenom billigare att köpa är bla.

  • olika sorters kål
  • palsternacka
  • jordärtskocka
  • purjolök
  • Rättika
  • Rotselleri
  • Gul och röd lök
  • morötter
  • potatis
  • pumpa
  • rödbeta
  • äpple, päron, slånbär och nypon

Och lite spartips från förr:

  • Sticka mera – kalla fötter gör dig kall överallt, så yllesockar eller varma tofflor är bra. En stickad ylletröja är också en bra idé.
  • När du kokar upp varmvatten, eller gör kaffe – häll i en eller flera termosar, så har du under dagen. Det sparar energi.
  • Förr stängde man dörren till salen – dagens finrum – och den fick stå kall. Idag har man en mer öppen planlösning och använder det som ett familjerum.
  • Även om det är kallt, så är det draget som kyler mest. Förr löste man det genom att täta dragiga dörrar och fönster genom att lägga tyg i vägen, eller mossa.
  • Förr betydde vintergardiner tjocka gardiner som tätade dragiga fönster och man hade tjocka draperier i dörröppningen, samt varma mattor på golven. Hade man en himmelssäng drog man för gardiner/draperier om natten för att spara värmen.
  • Förr torkades tvätten utomhus i minusgrader. Kylan är inget problem, bara om det regnar. Har man en plats under tak kan man torka tvätten ute hela vintern igenom. Se bara till att du inte bryter av tvätten när du tar in den.
  • Om man känner sig frusen – tänd ett ljus, sätt dig under en filt och drick en varm mugg te.

Konservera ärtsoppa

Idag konserverade jag ärtsoppa och använde ett recept från Konservgeek. Jag valde att ha i fläsklägg, då man i min familj gärna vill ha lite kött att äta och som jag denna vecka fick till extrapris, men det blev ca 450 g kött i stället för det rekommenderade 600 g. I detta recept ska man också ha i morötter, gärna hackade, men jag valde att helt enkelt riva morötterna och det gick bra för oss. I stället för 6 st grönsaksbuljongtärningar, valde jag köttbuljong, då jag ändå skulle ha i lite kött. Man kan gärna ta i lite mera timjan än vad som står i receptet, men det är ju en smaksak =)

  1. Igår lade jag 1500 g gula ärtor i blöt. 1000 g av dem gick ut år 2016, så det var verkligen dags att göra något på dem.

2. Idag sköljde jag av ärtorna och hällde dem i kastrullen med 6 liter vatten och kokade upp, därefter fick det småputtra i ca en timma.

3. 2 hackade lökar, 9 rivna morötter, 450 g småskurna fläskläggbitar, 6 st. köttbuljongtärningar, 2 tsk torkad timjan, 2 tsk torkad mejram, 3 lagerblad och ca 2 msk salt rördes ned i grytan och sedan fick det småputtra i ca 30 minuter till.

Kan vara en bild av mat

4. Dags för att smaka, samt äta lunch. Jättegott!

5. Fyllde 7 varma 1-litersburkar från biredskapsfabriken, lämnade ca 3 cm till kanterna, torkade av kanterna ordentligt med vitvinsvinäger, skruvade på locken fingertight och satte ned dem i cannern med varmt vatten.

6. Jag processade burkarna i 90 minuter på 15 lbs i tryck, då jag bor 300 meter över havet. Om man bor under 300 meter över havet, ska man processa 1-litersburkar 90 minuter på 10 lbs i tryck. Om man använder sig av 0,5-litersburkar ska man om man bor 300 meter över havet processa i 75 minuter på 15 lbs i tryck och 75 minuter på 10 lbs i tryck om man bor under 300 meter över havet.

7. När allt var färdigt, öppnade jag locket och det såg fint ut. (Här om dagen skrev jag på bloggen att det får plats 6 burkar från biredskapsfabriken i cannern, men som ni ser kan man få i 7 stycken burkar som mest på den första ”våningen”.

8. Jag lyfte burkarna ur cannern med min ”burklyftare” från gjordnära och ställde dem rätt så långt ifrån varandra så att de skulle svalna snabbare. Nu ska de stå så här i minst 14 timmar, så att de hinner förslutas och kallna ordentligt.

9. Så här ser en burk ut i närbild. Man ser att det är lite mera kompakt längre ner och uppöver är det mera buljong. När man sedan öppnar burken löser det sig när man rör om ordentligt i grytan, då blir det som det ska.

10. I morgon ska jag sätta etiketter på burkarna om vad som finns i och när de gjordes, samt ställa ned dem i min matkällare.

Slutsats – denna ärtsoppa var enkel att göra och mycket god, samt rekommenderas varmt. Att göra den själv och inte köpa från affären, gör den också billigare.

Några tips vid prepping!

  1. Ha en plan för din prepping att fokusera på. Ska det du samlar på dig räcka i 14 dagar, en månad, ett halvår eller 1 år? Är man helt ny, är det lättast att börja med 14 dagar och under de 14 dagarna skriva upp det man använder. Då är det också sedan lättare att räkna ut hur mycket man ska lagra för att det ska räcka en månad, ett halvår, eller 1 år eller mera.
  2. Rotera ditt lager så att det inte hinner bli dåligt. Om man har ont om pengar vill man inte att något alls ska gå till spillo.
  3. Köp det du äter och ät det du köper. Då är det också lättare att rotera det. Därför är det bra att man vet vad man använder innan man köper det och att man vet hur mycket som går åt under tex en vecka, 14 dagar, en månad osv.
  4. Variera dig. Inget är så jobbigt som att äta i stort sett samma sak över en tid. Det var ett tag som vi hade väldigt ont om pengar och då åt vi havregrynsgröt varje dag till frukost under ett helt år. Det var tufft i längden. Vi till och med testade att steka upp överbliven gröt och använda överbliven gröt i brödbakning. Vi lärde oss att göra potatissoppa med olika sorters kryddning för att smaken skulle bli lite annorlunda från dag till dag. Om det hade smakat på samma sätt under en längre tid hade det varit riktigt jobbigt.
  5. Ha en massa olika sorters kryddor hemma och ha i din matlagning så att samma mat kan bli mera varierat. Man kan också ha lite olika sorters såser att blanda i för variation.
  6. Skriv på din mat bäst före datum med större stil, då det annars är skrivet så litet så att det knappt syns. Då är risken mindre att maten hinner gå ut innan det blir uppätet. Oftast brukar maten hålla längre än vad bäst före datumet säger, men det är ändå bra att lättare se när det går ut.
  7. Vatten – lagra massor av vatten, se till att du lätt kan få tillgång till vatten och ha vattenfilter och vattenreningstabletter. Det brukar oftast gå åt mera vatten än man kan tro.
  8. Vi i vår familj dricker inte jätte-mycket läsk, men vi har ändå valt att ha ett lager som vi emellanåt roterar. Då har vi något att dricka, samtidigt som vi kan använda vattnet till matlagning om något skulle hända. Man kan också köpa på sig lite fruktsoppa i kartong som är färdig att dricka. Det här kan man använda tills man fått hem mera vatten, det är alltid bra att ha något mer än vanligt vatten hemma att dricka.
  9. Det är bra att ha mer än bara mat med i din prepping. Olika sorters hygienprodukter (jag gör egen tvål, samt köper schampootvål – det är lättare att lagra olika tvålprodukter och de tar inte lika stor plats som flaskor). Tandkräm och tandborstar, tamponger och bindor, i stället för roll-on använder jag mig av alunsten. Den jag har just nu kostade 99 sek och jag började använda den förra året i oktober. Kanske att den räcker till jul och då får jag börja använda mig av en ny. De är lätta att köpa och lagra, samt räcker länge. De är totalt doftfria och det passar dem som är allergiska mot olika dofter på ett bra sätt. Se också till att ha olika mediciner hemma, rengöringsmedel osv.
  10. Glöm inte dina djur. De behöver också mat, vatten och vissa saker i djurapoteket.
  11. När man börjat få upp ett lager, behöver man inte alltid handla allt. Man handlar det som är nedsatt i pris just den veckan och då handlar man så mycket man kan av det. Är det kött, köper jag hem det och konserverar det i min pressure canner. Kan man inte det, men har plats i sin frys, kan man bara frysa in det. Om man bara köper det som är nedsatt i pris, har man också mera råd att fylla upp sitt skafferi mycket snabbare.
  12. Något som en del ibland glömmer, är att sockor och underkläder kan vara bra att lagra upp med. Det kan också vara bra att veta hur man lagar de som man redan har. Därför kan det också vara bra att lagra på sig en hel del sytråd och synålar så att man har det hemma.
  13. Ljus, värmeljus, ficklampor, fotogenlampor, tändstickor, lampolja, batterier osv, är alltid bra att ha hemma
  14. Olika sorters rep är aldrig fel att ha hemma.
  15. Olika sorters fröer så att man kan odla lite av sin mat. En dag tar all lagrad mat slut och kan man dryga ut det med egenodlat är det mycket värt. Det är också bra om man lär sig att ta reda på egna frön så att man har att odla med året därpå.

En konserverad köttgryta med fläskytterfilé, potatis, morötter och lite lök. Allt köpt på extrapris. Det här är honungsburkar, 1 liter, köpta på biredskapsfabriken. De är billigare än weckburkar och verkar fungera bra. Jag kommer att fortsätta att använda de weckburkar som jag har, men kommer nog att börja köpa in 1-liters och 0,5-liters burkar från biredskapsfabriken. I cannern får det plats 5 weckburkar, men 6 st. honungsburkar. Weckburkarna kan man dock stapla på varandra, vilket man inte kan göra med honungsburkarna.

Matinventering v. 44

Igår gick jag igenom det som finns i matkällaren och matförrådet i källaren och förde in allt i ett excelark. Nästa steg var att räkna ut hur mycket vi äter, hur länge det kommer att räcka och om det är något som fattas. Efter det ska också de båda frysarna inventeras, samt avfrostas.

190 olika matvaror och lite annat som fryspåsar, olika sorters folie och diskmedel kom med i inventeringen.

Det finns 72 olika burkar som jag konserverat i en tryckkonserverare och 32 burkar som konserverats i vattenbad sedan i mars i år. (Jag har konserverat lite mer än så, men de är nu uppätna och finns inte med i statistiken).

Här kommer lite statistik:

38 kg ris = räcker ca 1 år för min familj om vi äter ris 2 ggr/vecka. Då har jag räknat ca 1,33 dl/portion (männen i familjen äter mera än vad jag gör, samt att en del ingår i de matlådor vi tar med oss till jobbet)
26 st. kaffepaket = ca 2 år (bara min man som dricker kaffe. När släkten hälsar på i några veckor går det åt lite mera.)
19 burkar olika sorters frukt (ca 8 kg inlagd frukt) (så länge vi har färsk frukt, äter vi inte så mycket inlagd frukt, dock brukar vi rensa ut några burkar vid jul.)
ca 13 kg olika sorters bönor på burk. En burk/måltid (Alla bönor tillsammans räcker i ca 1 år, tänk på att torkade bönor blir det mer av när man gör i ordning dem, jag räknar på ca 1 dl torkade/måltid, men funderar på att öka ut det lite och minska på det kött vi har)
ca 13 kg olika sorters torkade bönor (om man lagt för många i blöt och sedan kokat upp, kan de med fördel frysas in och sedan tas fram till olika sorters mat som man gör. Då är de färdiga och man behöver inte lägga dem i blöt natten innan).
ca 4 kg pasta (glutenfritt)
ca 30 kg pasta (räcker nästan 1 år för min familj om vi äter ca 2 ggr/vecka). Då har jag räknat på 100 g/portion, lite mindre för mig.
ca 30 kg vetemjöl (räcker 1 år, vi bakar själva)
ca 20 kg helt vetemjöl (håller länge och ska malas i en kvarn)
ca 10 kg olika glutenfria mjöl
13 liter rapsolja (räcker mer än ett år)
14 kg havregryn (räcker i ca 1 år)
2,3 kg honung
34 st. kartonger a’400 g krossade tomater (räcker kanske ett halvår, har inte räknat på det ännu. Vet dock att vi har i minst en kartong/v i vår mat)
ca 9 kg ost (räcker kanske 5-6 månader. Ost är något vi måste minska på, men det är ju så användbart till många saker. Vi köper ost bara när det är extrapris, men nu börjar till och med extrapriserna vara höga.)
8 kg salt (Räcker i ca ett år för min familj)
29 kg socker (beroende på vad vi gör så ska det räcka i minst 1 år. Det gick åt en del när jag tidigare under hösten gjorde sylt.)
3 burkar tonfisk (måste köpa hem mer av det) (Räcker inte särskilt långt)
ca 10 kg potatis (räcker i 3-4 veckor)

Lite av det jag själv konserverat:

15 st. burkar a’500 g Fläskytterfilè (allt som allt – 7,5 kg)
6 st. burkar a’500 g kyckling (allt som allt – 3 kg)
6 st. burkar a’1 liter köttfärssås (allt som allt – 6 liter)
5 st. burkar a’500 g skinka i buljong (allt som allt – 2,5 kg) (det kött som jag konserverat är bättre än inget, men det räcker bara i några månader om man ransonerar, ca 6-8 veckor om man inte ransonerar och äter varje dag)
6 st. burkar a’1 liter Köttgryta med grönsaker (allt som allt – 6 liter)
6 st. burkar a’ 500 g kålrötter (allt som allt – 3 kg)
10 st. burkar a’500 g morötter (allt som allt – 5 kg) (Det räcker kanske i 2 månader – vi äter mycket morötter)
23 st. burkar a’500 g olika sorters coleslaw (allt som allt – 11,5 kg) – vattenbad

När man räknar ut hur mycket man äter och hur länge det kan tänkas räcka, beror det lite på familjens egna matvanor och hur det är just i sin egen familj och hur många matlådor man gör till jobbet. Att läsa hur andra gör kan hjälpa en till att komma fram till hur man ska göra, så det som fungerar för mig och min familj kanske inte fungerar för dig och din familj, men man måste testa sig fram. Sedan är det här första gången jag verkligen räknar på det och det är ungefärligt. Den faktiska åtgången vet jag inte riktigt ännu… Jag har i alla fall räknat ut att vi äter en hel del kött och bör nog minska på det en del och försöka fiska lite mera. Något jag däremot vet är att man kan komma rätt långt med ris, pasta och potatis med olika kryddningar och såser till. Tror att det är viktigt att det inte smakar samma sak varje gång för då blir man snabbt trött på det och det blir svårare att äta. Man behöver äta ordentligt för att få energi och orka med att göra saker. Sedan är det också viktigt att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler, så det kan vara en idé att preppa på sig kosttillskott i tablettform som multivitaminer för att man inte ska få brist på något.

Odlingen levererar fortfarande och här om dagen hämtade jag in grönkål, piplök, persilja och timjan till en sallad.


Igår räknade jag också ut hur mycket jag skördat från odlingslotten och vad det skulle ha kostat om jag köpt allt i affären. Tänk också på att det varit ekologiskt odlat. Om man räknar på kostnaden av odlingslådor, fröer och en del redskap, samt jord som köptes in i år, gick det nog på ett ut. Samtidigt har man ätit mera nyttigt och mera olika sorter av grönsaker som skulle varit svåra att köpa då de inte alltid finns i affären. Det jag inte räknat på är att jag nu åtminstone i minst 9 månader (till nästa odlingssäsong) kan äta massor av torkade foderblad i olika grytor och soppor. Jag har heller inte behövt köpa någon sorts sallad från affären från mitten av juni och nu använder vi grönkålen som vår sallad. Jag har också konserverat morötter, kålrötter och lite rödbetor.

Den tryckkonserverare (pressure canner) jag köpte i mars har också betalat igen sig. Om man passar på att köpa mat på extrapris, blir det inte så dyrt att konservera och jag satsar mycket på kött. Det går in i blodet med både odling och konservering. När man ser rad efter rad av det man konserverat känner man sig nöjd inombords! När barnen var små hade vi ont om pengar, men i början fullt i frysen. När ett år hade gått var frysen i stort sett tom och jag hade fastat varje fredag för att spara in på maten. Jag vet hur det är att ha ont om mat och inte kunna äta ordentligt och efter det lovade jag mig själv att se till att det inte skulle hända igen.

Hur går det för er och hur tänker ni?

Odling 2023

Nu är 2022 års odling i stort sett över. Jag har fortfarande kvar grönkål och brysselkål ute i landet, men annars är allt skördat. För någon månad sedan beställde jag hem fröer för nästa år på extrapris. Man vet inte hur det blir nästa år och jag ville vara säker på att jag verkligen har alla frön jag behöver hemma.
Igår gick jag igenom dem igen för att se om jag missat något, samt när allt bör sås. Det resulterade i att jag beställde hem lite mera chili, paprika, busktomater, samt broccoli. Broccoli hade jag inte hemma över huvudtaget, vilken miss!

Jag är medveten om att man gärna sår mer än vad man har plats för och man tänker ”jag får göra några nya land att plantera i”… och det är nog så det kommer att bli nästa år också.

Faktum är att jag redan nu i november hade tänkt börja odla både lägre tomater och chili. Misstänker att de tomater som kommer att finnas i affärer i vinter kommer att ha skyhöga priser och eventuellt inte smaka särskilt bra. I år odlade jag ingen gurka, men nästa år tänkte jag odla en del, särskilt i hemmagjort litet växthus. Där tänkte jag också ha pumpa och squash. Tänkte ha några stycken, vi får se hur det går.

Än så länge vet jag inte hur det kommer att bli, men det kliar redan i fingrarna. Får jag som jag skulle vilja ha det, kommer jag att odla:

  1. Gula och lila vaxbönor (jag ger inte upp om dem!)
  2. bondbönor
  3. chilipeppar
  4. dill
  5. gurka (vanlig slanggurka, vit slanggurka och druvgurka)
  6. kålrabbi (både lila och gröna)
  7. grönkål
  8. kålrot
  9. spetskål, vit
  10. palmkål
  11. rödkål
  12. kin. salladskål (för kålmal osv.)
  13. röd brysselkål
  14. blomkål
  15. broccoli
  16. purjolök
  17. silverlök (på frö)
  18. rödlök (på frö)
  19. gullök (på frö)
  20. schalottenlök (på frö)
  21. röd- och vit salladslök
  22. vitlök (redan satt i landet)
  23. Piplök (brukar överleva vintern)
  24. gräslök (brukar överleva vintern)
  25. Libbsticka
  26. Mangold
  27. Sommar- och vintermorötter
  28. vita och gula majrovor
  29. olika vintersquash och sommarsquash
  30. palsternacka
  31. ev. pak choi, lila
  32. persilja
  33. basilika
  34. timjan (brukar överleva vintern)
  35. mynta (brukar överleva vintern)
  36. Olika sorters rödbetor
  37. olika sorters rädisor
  38. olika sorters tomater
  39. både sockerärtor och spritärtor
  40. Rättika, röd
  41. Potatis (olika sorter)
  42. Rabarber (återkommer år från år)
  43. jordgubbar (återkommer år från år)
  44. svarta vinbär (återkommer år från år)
  45. vita vinbär (återkommer år från år)
  46. röda krusbär (återkommer år från år)
  47. blåbärstry (återkommer år från år)
  48. hallon (återkommer år från år)
  49. Sommaraster
  50. luktärter (röda och vita)
  51. vit sommarmalva och myskmalva (lite vitrosa)
  52. rosenskära
  53. ringblomma
  54. kamomill
  55. solros
  56. såpnejlika
  57. sömntuta
  58. stäppsalvia
  59. tagetes
  60. fjädervallmo
  61. pion (återkommer år från år)
  62. dahlior (återkommer år från år)
  63. stockrosor (återkommer år från år) (om det inte är för kallt med zon 7)
  64. kärleksört (återkommer år från år)
  65. jättevallmo (återkommer år från år)
  66. liljor (återkommer år från år)

Det är en del, men jag gillar att odla och lär mig fortfarande. Om man inte testar sig fram, lär man sig ingenting och man får heller ingenting. Nu är nästa steg att komma på när alltid ska förodlas. Här uppe är säsongen så kort, att det mesta behöver förodlas. Även om vi brukar ha mycket snö ute i mars, kommer solen och då behövs heller ingen extra belysning i fönstren, även om extra belysning gör att det blir lite bättre.

Jag planerar redan för år 2024. Då tänkte jag ev. testa på att ha varmbänkar ute också, men man får ta lite i taget. Jag är medveten om att man vill så mycket mer än det kanske går, men sträcker man sig mot stjärnorna kan man komma längre än man tror.

Nästa år tror jag att vi kan bli självförsörjande på en del lök, rödbetor, kålrötter och ev. morötter. Potatis? Ja, det beror på hur mycket vi odlar. I år har vi aldrig haft så mycket torkade foderblad till kål och det kommer att räcka långt till höstens (snart vinter), vinterns och vårens grytor och soppor, så man kan nog säga att vi redan nu är självförsörjande på det. Vi har till och med frusit in en del. Om jag odlar lite mera av örterna, kan vi bli självförsörjande på dem också. Allt är hälsosamt och obesprutat.

Vi har ca 20 halvlitersburkar inlagda med olika sorters coleslow i källaren och det är mera än vad vi någonsin tidigare haft. När man börjar odla saker och lär sig ta reda på det, blir det gärna nya rätter på menyn (tidigare åt vi inte så mycket coleslaw). Vi har heller inte tidigare ätit så mycket schalottenlök, salladslök och piplök som i år när vi odlat det själva. Eller kålrabbi, grönkål, rödkål och vit spetskål. Att kunna äta blast och foderblad till det man odlar har också varit en ny erfarenhet. Då blir det mycket mera mat än vad man trott att det ska bli. Rödbetsblast kan användas till sallad, som mangold och också användas i grytor och soppor. Kålens foderblad från all kål jag odlat – ja ni förstår att allt jag tagit reda på ändå är hälften av vad jag kunnat ta reda på. Den andra hälften har jag antingen gett bort, eller strimlat i bitar och använt som gödsel i landet. Om jag hade haft höns, hade de kunnat få en hel del.

År 2023, eller 2024 kanske vi skaffar oss höns. Vi ska bara komma på hur vi ska göra det så bra för dem som möjligt och så att de inte fryser ihjäl på vintern, då det kan bli uppemot 40 minusgrader här. När jag frågade en kollega om vad hon skulle göra med sina höns om elen gick och var borta i några dagar, tänkte hon efter ett tag. Sedan sa hon att hon då tänkte ta ner dem i husets källare och det är väl så bra som något.

Hur ser era odlingsplaner ut framöver?

Koklåda – wonderbag

Både för att spara energi, men också om elen går, kan det vara bra att ha en vanlig, gammal och hederlig koklåda. Det finns mer moderna varianter som man kan köpa färdiga som wonderbag och en koklåda som dansk hjemmeproduktion gjort. Fast när jag surfade runt i dag, kan man bara köpa den mindre varianten från wonderbag.

Jag har hittills inte provat något av detta, men det kliar i fingrarna. Om man tycker att de färdiga är mer dyra att köpa, skriver tidningen Land om hur man kan göra sin egen själv. Man kan använda sig av en låda, box, påse, en gammal kylväska eller korg och så länge kärlet har ca 10 cm isolering runt fungerar den. Den ska vara minst decimetern större på alla sidor om den gryta du ska använda. Den isolering man använder ska vara lätt att ta ut, ersätta eller tvätta. Man kan använda sig av olika material som pappersfluff, tyger, träull och fårull – allt som kan tänkas hålla värme. Jag själv funderar på fårull och man kan köpa lite från Ullbutiken om man vill, ni som läser kanske har andra kontakter. När man lägger i en gryta i koklådan, kan man först lägga ned ett grytunderlägg som kan skydda mot kladd.

Hur man enligt tidningen Land bygger sin egen koklåda:
1. Använd en stor korg och lägg i ett stort påslakan för att hålla allting på plats. I botten på korgen och påslakanet läggs tyg (ca 10 cm tjockt). Det trycks inte ihop så lätt av grytans tyngd.
2. Vaddera sidorna med fårull, eller med valfri isolering. Det får inte finnas luckor där värmen kan slippa ut genom.
3. Sätt ner grytan i det (med grytunderlägg under) och vik ner påslakankanterna. Grytan ska nätt och jämnt rymmas. Ovanpå allt kan man lägga en kudde som isolerar, eller ett örngott fyllt med fårull (eller annat valfritt isoleringsmaterial).

Koka upp den mat som du ska ha i koklådan i en kastrull (inte keramik- eller en lerkruka) och låt det bli genomhett, också locket. Sedan ställs det i lådan. Man utgår ifrån att koktiden gånger 1,5 är lagom. Man kan räkna med att maten går ner ungefär 6 grader/timma i matlådan. Mät med termometer hur het maten är när du tar upp den ur lådan. Om den är kallare än 60 grader, får du värma på den igen. Det tar lite tid att lära sig det här, men när man kan det säger man att det är fantastiskt bra.

Tidningen Land delar med sig av en del recept:
1. Potatis och ris – Full gryta kokas i 5 minuter, sedan kan den stå i lådan 1-2 timmar. Vissa sorter av ris kan bli mosiga efter en halvtimma, men här får man prova sig fram.
2. Bönor, kikärtor och ärtor som inte blötlagts, kan koka upp i ca 20 minuter och efter att de ställts i lådan får de stå i minst 5 timmar. Om de fortfarande är hårda när man tar upp dem, koka upp och ställ i lådan igen.
3. Köttgryta kan koka i ca en kvart och kan sedan vara i koklådan 3-4 timmar. Bryn och koka stora bitar kött ca en halvtimma innan så att de blir riktigt heta. Tänk på att det kan behövas mindre vätska i grytan, då inget avdunstar.
4. Kaka utan ugn som kan fixas med vattenbad. Täck en kakform med smet i med bakpapper eller folie. Fyll vatten upp till 2/3 upp på formen och koka i 20 minuter. Baka sedan klart kakan i lådan.

När man är ute på vandring, eller gör något annat kan det här fungera bättre än man tror. Bara man kommer på hur man ska transportera det på ett bra sätt, då kan det vara lättare med de moderna varianterna man kan köpa. Till frukost gör man i ordning maten och sedan lägger man grytan i koklådan och tar med sig. När man sedan stannar för lunch är maten redan färdig…

Det som är bra med detta är att det fortsätter att koka maten utan el och bränsle. Man kan säga att det är en ickeelektrisk slowcooker för långvarig matlagning. Det är energisparande. Men man får ha en bra termometer så att man vet hur varm maten är. Man vill inte bli matförgiftad.

Wonderbag tar upp lite om matlagning:
1. Koktid för kyckling och kött är 15-30 minuter och sedan minst 2 timmar i wonderbagen.
2. Koktid för kyckling och kött utan ben och skinn är 10-15 minuter och sedan minst 1 timma i wonderbagen.
3. Koktid för ris (brunt och vitt) är 5 minuter och sedan minst 45 minuter i wonderbagen.
4. Koktid för blötlagda bönor är 15 minuter och sedan minst 2-3 timmar för små bönor och minst 4-5 timmar för stora bönor i wonderbagen.
5. Koktid för rotgrönsaker är 15 minuter och sedan minst 1 timma i wonderbagen.

På youtube kan man hitta videos om hur man använder sig av sin wonderbag, gör sin egen wonderbag, olika recept osv.

När elen går, kan det vara besvärligt med mat som ska göras och man kanske inte har så många plattor att använda. Då kan det här vara ett bra och billigt alternativ. Om man dessutom lär sig att använda det, även om man har el, kanske man kan spara en del på det också.

Odlingen i oktober

Snön har ännu inte kommit, men hänger i luften. Det har börjat bli några minusgrader på nätterna, men på dagarna är det ca 8 grader varmt. I fjällen ca 10 mil ifrån oss snöade det redan helgen som var.

För någon vecka sedan skördade jag mina morötter – de blev inte så stora och med tanke på att sorken varit framme och ätit upp en del är jag nöjd med skörden som blev ca en och en halv hink. Hittills har jag ca 10 st. 1 1/2 literskonserver med inlagda morötter och 3 påsar frusna morötter. En halv hink är kvar som ska konserveras i min presto pressure canner. Innan dess konserverade jag 6 stycken 1 1/2 liters konserver med kålrötter.

Grönkål och brysselkål finns kvar i landet och jag tänkte täcka över dem så att de inte blir uppätna av rådjur, samt skydda lite mot snön när den kommer. Jordgubbarna ska också täckas över, då jag inte vill att rådjuren ska vara på dem i år som de var förra året. Det kan vara bra att veta att även om rådjuren äter upp det mesta av jordgubbarna, brukar de repa sig och komma efter ett tag, men de blir mera sena och det blir inte så många jordgubbar som det annars skulle bli.

I år blir det första gången jag sätter vitlök och jag beställde 1 kg obetad Sabadrome och 1 kg obetad Thermidrome från Semenco. När jag delade dem i klyftor igår, blev det 174 st. vitlöksklyftor från Sabadrome och 152 st. vitlöksklyftor från Thermidrome = 326 vitlöksklyftor. Måste erkänna att jag blev något överväldigad av mängden, men det innebär samtidigt att om allt tar sig på ett bra sätt kommer vi att ha mycket vitlök nästa år, samt gott om eget utsäde. Man kan nog lätt säga att vi nog kommer att vara självförsörjande på just vitlök framöver… Idag ska allt sättas ut i landet.

Kan vara en bild av mat och inomhus

Idag tänkte jag också ta reda på dahliarötterna i krukorna som jag haft stående inne i skjulet några veckor. Vi får se om de överlever vintern. I samma jord tänkte jag sedan sätta några ljungplantor jag köpt hem.

För några veckor sedan klippte jag ned piplökarna och frös in, men nu har de vuxit upp lite igen, så jag tänkte skörda det som går och frysa in det också.

Om jag hinner kommer jag också att gå igenom jordgubbarna och övriga land och göra i ordning dem inför vintern, men huvudprioriteringen är just att få ned vitlöken.

Med tanke på allt som kommer att göras ute i kyliga trädgården idag, tänkte jag göra något enkelt och värmande till mat och det blir nog någon sorts grönsaksgryta.

Hur är det i er trädgård just nu och med era odlingar?