Groblad

En av våra mest lättillgängliga läkeväxter är Groblad (Plantago major). Man kan hitta den i gräsmattor, längs stigar och till och med i sprickor i asfalten. De växer i princip överallt och ofta i stora bestånd.

Traditionellt har groblad använts för att läka svårläkta sår, dra ut stickor och att stoppa blödning, samt mot halsinfektion, förkylning och andra luftrörsproblem. Bladen har en inflammatorisk, antibakteriell och antiviral verkan.

Några av de aktiva substanserna i bladen är slemämnen, allantoin, aucubin, garvämnen och antioxidanter. Hundra gram groblad lär innehålla lika mycket provitamin A som en morot och dessutom kalium, järn, magnesium, fosfor, zink, nyttiga fettsyror samt C- och K-vitamin. Mogna frön är proteinrika. Den är läkande, sammandragande, urindrivande, lenande, sårläkande, avkylande, avgiftande, avsvällande, slemlösande, antiseptisk, kramplösande och laxerande. En del påstår också att den är bra mot svamp (ringorm osv.)

Växtplats: Grobladet hittas längs stigar, vid vägkanter, i gräsmattor, i trottoarer – överallt där marken är hårt trampad. Den växer i hela landet.

Skörd: Unga blad plockas från maj till september. På höstkanten är de bruna fröna mogna och kan lätt samlas in genom att repa av dem med fingrarna.

I köket: De färska bladen kan vara rätt så trådiga och blir godare om man kokar dem som spenat, eller blandar ner dem i gröna juicer och smoothies. Stora blad kan man använda till dolmar – ånga eller förväll dem så att de blir mjukare och fyll dem med en blandning på grobladsfrön, kokt ris, kokta linser och kryddor, eller något annat valfritt. En dricka på bladen smakar som rabarbersaft – koka en handfull blad och fem dl vatten i 20 minuter. Sila av och drick varm eller kall. Blanda ned en matsked frön i gröten och toppa med vilda bär. Fröna kan också rostas i någon minut i en torr stekpanna och förutom att ha dem på gröten, kan man också blanda i dem i brödbaket.

Man kan torka det, mixa det med olika sorters grönt och använda det i tex. grytor, soppor osv.

Bevara: Bladen kan frysas eller torkas. Fröna torkas. Man kan också göra örtolja, salva eller tinktur på bladen. Plocka grobladen en solig dag, skölj dem noga och bred ut dem på en handduk. Lägg en till kökshandduk ovanpå, rulla ihop de både handdukarna med bladen emellan till en rulle. Rulla fram och tillbaka, tryck ihop så att bladens vätska sugs upp av handdukarna. Rulla ut rullen, fördela bladen på en bricka, som sätts in i frysen i ca en halvtimma tills bladen är frysta. Ta ut brickan, häll i bladen i en burk, skruva på ett lock och sätt sedan burken in i frysen igen. När du skadar dig har du frysta blad att använda dig av.

I husapoteket: Dra ut stickor eller glas med groblad – ett rengjort blad läggs på såret och fästes med kirurgtejp. Man kan också först tugga bladet till en ”gröt” och lägga på såret, samt fästa det på samma sätt. Det bör komma ut inom 24 timmar.
Vid eksem, bölder eller akne kan groblad kyla ner inflammerad hud och dra ut gifter. Hett te på groblad lindrar förkyldning, bihåleinflammation, öronvärk, hösnuva och astma. Bladen (som är zinkrika) är bra mot förstorad prostata och hämmar blödning, diarré och riklig menstruation.
Växtens frön (psylliumfrön) är ett utmärkt medel vid irritabel tarm, eller förstoppning.
Upphettas ej, då upphettning förstör de medicinska egenskaperna.

Bivaxsalva med groblad kan smörjas på torr hud, eller på sår och infektioner för snabbare läkning. Kan göras av kokosolja, groblad och lite bivax.

En tinktur med groblad är läkande, lindrar hosta och förkylning och kan också gnuggas på tandköttet vid en inflammation, eller droppas på insektsbett osv. – plocka groblad en solig dag. Tvätta och torka av dem med en kökshandduk. Hacka bladen fint och lägg dem i en glasburk. Fyll på med 40% vodka eller brännvin så att det täcker bladen. Sätt på locket och låt stå i 4 veckor, men skaka gärna om ca en gång/dag. Sila sedan bort bladen och häll upp vätskan i en mörk glasflaska. Det håller i några år.

Grobladsolja är läkande på såriga nagelband och sårig och narig hud. Fyll en glasburk med tättslutande lock till en fjärdedel med torkade groblad (dubbla mängden vid färska groblad). Fyll sedan ända upp med ekologisk, kallpressad olja, jag brukar använda mig av rapsolja. Låt oljan stå och dra i 2-3 veckor. Skaka varligt ett par gånger/dag. Sila bort bladen och häll oljan i flaskor.

Vid användning av grobladsolja är en s.k. förstförsämring vanlig. Det behandlade stället kan se mer illa och varigt ut efter något dygn. Tvätta då rent och sätt på ett nytt läkeplåster. Ge inte upp, ibland får man hålla på några dagar innan det blir helt bra.

Hostsirap mot hosta – vatten, groblad och brunt socker.

Macerat (kallt utdrag): 1-3 matskedar torkade eller färska groblad i kallt eller rumstempererat vatten. Blandningen får dra i flera timmar som sedan silas av och som man kan dricka. Kan användas vid ont i halsen, hosta och bronkit.

Groblad används vid: diarré, allergi, snuva, bronkit, magkatarr, infektioner i matsmältningsapparaten, urinvägsinfektion, sår, bölder, bett och stick, munsår, fetma, vätskeansamling, förstorad prostata, benskörhet, akne, eksem, vagel, trötta ögon, brännsår och skållning. Sägs också vara bra för levern. Kan också användas mot svamp.

OBS! Groblad kan försvåra upptagningen av mediciner – ät inte fröna två timmar före, respektive efter du tar din medicin.

Källor: Örter som läker av Anne Mcintyre, Örtte & huskurer av Mette Bohlin & Eva Robild, Vildplockat av Niki Sjölund och Vildvuxet av Lisen Sundgren.

Om det blir kris eller krig

Jag sitter med i en av kommunens krisgrupper som nu faktiskt planerar för krig i Sverige. Tidigare planerade vi för kriser, men nu planerar vi för krig och samhällsstörningar, samt ingen el och vatten. Vi kommer att få synka med övriga viktiga kommunala insatser, men vår kommun anser att om elen försvinner, det blir någon sorts krig osv. ska skolorna fortsätta att fungera, samt äldrevården. Vi lever i Norrlands inland där det kan bli 40 minusgrader om det vill sig illa och det är långa avstånd. När bränslet försvinner blir det svårt med mattransporter, men också att ta sig till olika skolor (skolbussar, bilar osv.), sjukvård osv. Vi får mycket snö och har man tillräckligt med bränsle för att ploga alla vägar till de största orterna? Man kanske sitter fast ute i byarna.

Har man fotogenlampor (vintern är en mörk tid, sommaren är ljus nästan dygnet runt), ficklampor (med batterier), olika sorters ljus, har man ordnat det så att man ser det man behöver se. Är man van att bo i en stad kommer det att bli beckmörkt om elen går, då man är så van vid att det är ljust överallt. Bor man ute på landet är man redan rätt så van vid mörkret utanför, men inte om det skulle vara släckt i alla hus. Jag växte upp med vinterstormar där elen kunde vara borta i några dagar (andra stormar också då elen försvann). Då tog vi fram våra fotogenlampor för att kunna se något och varje familjemedlem hade sin egen fotogenlampa.

När det gäller värme, behöver man kaminer, eller olika elverk. Jag vet att sjukstugan, polisen och räddningstjänsten har det, sedan får vi se hur de allra högst upp planerar för värmen i skola och äldrevård. I vilket fall som helst har kommunerna här uppe krav på att varje enskilt hushåll ska kunna klara sig med mat, vatten, värme och ljus i minst en vecka om elen går. Många har fotogenvärmare, särskilt om man bor i en lägenhet. De som bor i hus har ofta någon vedspis, eller vedkamin för värmen. Här uppe ges också olika prepperkurser i olika studieförbund varje år som man kan gå på om man är intresserad.

Man kan om det kniper laga mat på en fotogenvärmare, men ett gasol- eller spritkök är bättre. Man kan också använda sig av en grill med lock (utomhus naturligtvis) och bor man i ett hus med en vedspis, eller en vedkamin med spisplatta är man mycket lyckligt lottad. Här uppe lagar man också ofta mat över en öppen eld även under vintern, så det är inga konstigheter, men i en stad kan det kanske vara svårt. Jag har också tidigare skrivit om hur man värmer upp sitt boende och hur man lagar mat om elen går och hur man håller den varm en längre tid.

Redan nu är det lite brist på mat i affärerna i Norrlands inland och går elen och det blir problem med bränslet, kommer inte lastbilarna med mat i första hand att åka till oss, utan till städerna för att undvika kravaller. Om de ens kan komma fram hit på grund av alla snömängder som det blir under vintern – man kanske inte har kunnat ploga överallt. Då är det viktigt att man ordnat med sin egen mat. När elen går tar det ca en vecka innan all mat är slut i affärerna om inga nya mattransporter kommer fram. Likaså är det med de mediciner man behöver, se till att alltid ha tillräckligt av den varan hemma. Glöm inte husdjuren.

När det gäller vatten, så slutar vattenledningar fungera när elen är borta. Sedan behöver man också se upp så att man inte dricker vatten som är dåligt. Man kan behöva ordna med vattenreningstabletter eller någon sorts vattenfilter, för i längden fungerar det inte att bunkra upp tillräckligt med vatten så att det ska räcka en längre tid. Vi har så att det räcker till hela familjen + hund i ca en vecka. Vi har också vattenreningstabletter och ett lifestraw. Dessutom finns det i vår by en kallvattenkälla man kan hämta vatten ifrån vid kris och upp mot fjällvärlden kan man dricka vattnet direkt från källorna som rinner där. Då blir det problem med de som bor längre nedåt landet. Var ska de förvara allt vatten de bunkrar upp? Har de ens vattendunkar att lagra vatten i? Det var när vi bodde i en lägenhet i Uppsala som vi ordnade med vattendunkar och lagrade vatten som skulle räcka till oss alla i familjen i ca en vecka. Har man så att det räcker i ca 14 dagar är det ännu bättre, men man ska bara hitta plats för det. Man kan också frysa in några petflaskor med vatten i frysen.

En del pratar om världskrig. Då kan vi börja kolla på hur det var under första och andra världskriget. Om det är krig i något enstaka land, kan man få in mat till det landet från något grannland. Andra grannländer kan också hjälpa det landet som är i krig på olika sätt – mat, vapen, olika förnödenheter osv. Om det är världskrig är det svårt med transporter över huvud taget och man får nöja sig med den mat man har och kan producera inom landets gränser. Första världskriget började 28 juli 1914 och pågick till 11 november 1918. Vi hade inte krig inom Sveriges gränser, men det var svårt med mat, då transporter med mat från andra länder inte kunde komma till Sverige som tidigare. Man fick äta av det som producerades inom Sveriges gränser. År 1916 infördes det ransonering på socker och brödsäd bla. Det som producerades var inte tillräckligt och både skörd av spannmål och potatis hade gått dåligt. Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådshuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna köttbutiker och bagerier. Först försökte poliserna hejda demonstranterna, men gav sedan upp. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser och även i Stockholm utbröt flera, svåra hungerkravaller.

Under andra världskriget hade Sverige lärt sig lite mera och odlade upp i stort sett varenda park inne i storstäderna. Många familjer hade till och med köttkaniner på balkongerna. Jag kommer ifrån bondfamiljer på båda sidor och har hört en hel del hur det var för dem. Dock var min farfar placerad vid en gräns i norra Sverige, så det var min farmor som fick sköta jordbruket så gott hon kunde (de gifte sig dessutom under kriget). Eftersom de odlade och var bönder med både odling och djur, svalt de inte, men för dem som bodde i städer var det tufft. Nu har vi inget extra matlager i Sverige och vi kan inte heller försörja oss själva genom odling om det skulle bli kris och krig. Det innebär att vi är beroende av tillförsel av livsmedel från andra länder, men blir det krig och missväxt kan vi bli utan. Just nu har det varit missväxt i några år över världen och färre livsmedel hittar hit och inflationen gör det inte bättre. Det är en av orsakerna till varför maten blir dyrare.

Mitt råd är att se över de viktigaste sakerna för att kunna överleva:

1. skydd – ha ett bra ställe att bo på som ger ett skydd mot väder och vind

2. Värme – se till att du kan värma upp där du valt att bo om elen skulle gå. Fotogenvärmare, elaggregat, dieselaggregat, någon sorts vedkamin… jag har tidigare också skrivit om detta Värme när elen försvinner och Klarar du ett längre strömavbrott?

3. Mat – utan mat har man ingen energi och orkar inte göra något. Lagra helst mat som man inte behöver använda så mycket vatten för att laga till. en del konserver kan man bara öppna och äta direkt ur, även om de är kalla. Glöm inte att ha en lättillgänglig konservöppnare.

4. Vatten – man klarar sig inte en lång tid utan bra vatten. Vi som bor på landet har lättare att hitta bra vatten, särskilt vi som bor i norra Sverige. De som bor i städer bör skaffa sig vattenreningstabletter, vattenfilter och bunkra upp en del vatten i vattendunkar. Åtminstone så att det räcker i minst en vecka för hela familjen och ens husdjur.

5. Att laga mat – Man kan laga mat på många olika sätt när elen har gått. Sprit- och fotogenkök, vedkamin eller vedspis, öppen eld utomhus, grill med lock utomhus… glöm inte att kunna tända elden med något, ha tändstickor eller liknande hemma så att det räcker en längre tid.

6. Hålla värmen på den mat man lagat – det finns olika sorters termosar där man kan varmhålla både vatten och mat en längre tid. Man kan också spara energi genom att laga mat på ett litet annat sätt än vad man är van vid – wonderbag. Jag har tidigare skrivit om det i bloggen, Koklåda – wonderbag.

7. Ljus – stearinljus, värmeljus, fotogenlampor, ficklampor (om man har tillräckligt med batterier), powerbanks,

8. Om elen går fungerar inte toaletter – på landet kommer man nog att sätta upp utedass lite här och var. I städer är det lite annorlunda. Man kan dock ha en skräppåse i en hink och göra sina behov där, och strö över kattsand för att bli av med lukt. det blir dock många skräppåsar med avföring om elen är borta en längre tid och då får man nog fundera på att ha en potta som man tömmer utomhus varje dag, eller göra utedass. Vi i vår kommun har pratat en hel del om att bygga utedass lite varstans och redan nu finns det att tillgå på en del platser. Husvagnstoaletter kan också fungera. Ni kanske har några bättre lösningar.

9. Jag har tidigare skrivit om receptbelagda mediciner och Att preppa mediciner. Se till att ha det du behöver hemma om du kan.

10. När elen är borta en längre tid blir det svårt med kommunikation. Vi är vana vid att kunna prata med andra i våra mobiler och vara ute på sociala medier, vilket inte längre kommer att gå. En komradio eller någon annan sorts alternativ kommunikation kan vara nödvändig att införskaffa. Ha en vevradio så att du har koll på vad som händer.

11. Se till att du har olika verktyg som inte är beroende av el och uppladdning med hjälp av el ifall du behöver reparera något.

12. Ha alternativa sätt till bilar för att kunna transportera dig någonstans. Cykel, moped, skateboards, rullskridskor…

13. Om elen är borta en längre tid, kan det bli långtråkigt, speciellt för barnen. Ha olika brädspel, böcker, block med pennor osv. för att ha något att göra.

14. Det kan också vara idé att fundera över någon sorts försvar om man skulle bli utsatt för rånförsök i hemmet. Vi har inga jaktgevär, men har olika lösningar som vi för tillfället är någorlunda nöjda med. Vi har också en stor vakthund, yxor osv. Många i vår by är jägare och var och vartannat hem har olika jaktgevär. Det är dessutom en god sammanhållning i vår by och skulle något hända, håller vi ihop mot ”andra”. Byn är byggd så att man har rätt så bra koll åt båda väghållen som går genom byn, men kommer folk till skogs är det ju en annan sak förstås. Dock skulle de inte komma obemärkta, då i stort sett varje hem har minst en jakthund, eller som vi vakthund. Vi är inga experter på detta, men man lär sig hela tiden.

15. Ni har säkert några saker som ni kan komplettera och som jag missat. Skriv då gärna det i kommentarsfältet så att andra också kan läsa det.

Obs. när man går tillbaka och ser på vad jag tidigare skrivit i bloggen, kan det vara ett problem med länkarna. De fungerade då jag skrev blogginlägget, men senare kan man ha förändrat innehållet dit länkarna leder och därför kan det bli ett problem. Då jag har skrivit många blogginlägg genom åren, har jag tyvärr inte tid att hålla blogginläggen up to date med alla länkar. Ofta fungerar dock länkarna, men jag ville bara göra er uppmärksamma på detta.

Två veckor i maj

Idag åkte jag och maken och köpte en ny ainola kamin på en annan ort några mil ifrån oss. Vi tror att den kommer att passa våra syften bra då den inte väger så mycket, men ändå kommer upp i tillräcklig värme för huset. Vi funderar på att ha den på övervåningen och ha en annan lite större med kokplatta på bottenvåningen (som ännu inte är inköpt). Vi får se hur det blir framöver, men nu har vi i alla fall en vedkamin som vi kan installera direkt om vi skulle vilja. En del företag hinner inte med att tillverka alla beställningar och det är kö på att få hem dem, en del så länge som till hösten. På vägen hem passade vi på att ta lite gofika på en vacker plats.

Jag och barn 1 har också omskolat en hel del plantor, men några kålplantor är kvar. De tomater (vilma och venus), chili och paprika som jag satte i februari växer på bra och vi har redan så smått börjat skörda en del tomater, men det tar lite längre tid innan chilin och paprikorna är mogna att skördas.

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Förra veckan gick vi igenom sättpotatisen och lade ut den för groning. Den är inte stor, men har börjat få en del groddar, samt har börjat bli lite skrynklig. Det kommer att bli 84 st. blå kongo, 82 st. mandelpotatis, 88 st. riktigt små mandelpotatis och 64 st. ”rundpären” (minns inte riktigt vilken sort jag köpte förra året). Man skulle kunna köpa hem mer sättpotatis för att få mera variation, men just nu känner vi att dessa sorter får räcka och duga för oss. Förra året satte vi ca 90 st. potatis och det räckte till i slutet av februari ungefär. Sedan köpte vi ca 40 kg. och idag äter vi upp den sista av den. Kanske att vi blir självförsörjande på potatis i år, det är svårt att säga.

På olika ställen tar man upp om olika sorters brist som är på väg. Vissa saker minskade i produktion och i odlingar världen över pga torka och/eller översvämningar. I år kommer det att minska ännu mera. Sakta, men säkert blir det färre saker som lyckas i odling. Det är fortfarande brist på och dyrt med konstgödsel, vilket gör att alla bönder inte har råd att odla som förut, eller har gått över till en annan sorts gröda som inte kräver lika mycket konstgödsel. De odlingar som kräver el (gurka, tomater i europa bla) har minskat, då man inte har råd med elen. Storskaliga odlingar kräver också olika maskiner som vill ha bränsle och det har ju som bekant blivit dyrare.

Hittills har vi haft nog med vete i våra affärer, mycket pga att Ukraina lyckats få ut och sälja vetet till Europa bla. I USA har det börjat bli en bristvara på olika ställen och pasta, bröd och vetemjöl börjar stiga rejält i pris, samt i vissa delar kan det till och med vara svårt att få tag på just pasta och bröd. I år vet jag inte hur veteskörden i Ukraina blir, men med tanke på att det är krig, minor på åkrarna osv. blir det nog inte lika mycket i år, som förra året. Vi i Sverige odlar lite vete, men inte tillräckligt till allt bröd, pasta osv. som vi är vana vid att ha. Har hört att pastan i Rom har ökat med 17,5% i pris, vilket gjort att man börjar få lite panik där. Argentina exporterar mycket av världsmarknadens vete (USA och Canada också) och i Argentina har veteexporten minskat med 57%.

I USA har nötkött aldrig varit så lite på de senaste 60 åren som nu och eftersom antalet kor har minskat rejält, kommer det att dröja innan man kan få mera kalvar och nötkött. Det senaste året har det varit dyrt med foder, så de slaktade av en hel del nötkreatur, så än har man varken sett brist på, eller en jättehöjning av priserna på köttet i affärerna runtomkring i USA, men snart kommer det att bli brist och skyhöga priser.

Tydligen har de problem med odlingen av sallad i Californien och inte nog med att de har haft en hel del torka, det har också upptäckts något sorts virus som gått på odlingarna. Därför har det varit en hel del brist på sallad i affärerna runt omkring USA.

Förra året förlorade man 40% av Californiens skörd av tomater och det mesta av deras skörd brukar bli burktomater. Nu har de en hel del brist på det. Här i Europa har skördarna av tomater inte heller varit så lysande och priset på krossade tomater i affären har stigit, men än så länge kan vi få tag på det om vi är beredda att betala priset på det. Jag vet inte hur det blir längre framöver och har därför satsat en hel del på tomater i min odling i år. vi får se om det kommer att räcka till konservering av dem också.

Oliver är något som gått väldigt dåligt att odla i Italien, Grekland och i Spanien det senaste året. Förra året var det en rejäl torka och i år säger de att det kan bli likadant. Det innebär att det bla kan bli brist på olivolja, i vilket fall som helst kommer den att bli dyrare att köpa.

Vi får väl mest våra apelsiner och citrus från spanien och Israel, men i USA odlas de frukterna bla i Florida som har haft en tropisk storm (Nicole) och som förstörde ca 50% av skörden. Det innebär att det är brist på världsmarknaden av dessa frukter och de kan stiga i pris även här i Europa.

Ris – Det har varit översvämning i Pakistan, torka i Indien (som också har exportstopp av ris), torka i Californien, både torka och översvämning i Kina (som inte exporterar sitt ris, men ska föda en stor befolkning) och det har varit och är torka i Thailand, nr. 2 när det gäller risexportör i världen. De brukar normalt ha 2 skördar/år, men i år blir det bara en skörd då de har för ont om vatten till två skördar. Kina köper upp allt ris de kommer över, likaså Japan. Vi i Europa kommer nog att få se högre priser på ris, om det ens kommer att finnas att köpa i affärerna här.

Olja att laga mat med – som tidigare skrivet är det mycket mindre olivolja ute på matmarknaden. 2020 och 2021 kom ca 70% av solrosoljan från Ukraina och Ryssland. Hur det blir i år vet jag inte… En av Indonesiens största exporter är palmolja och de är också en av världens största exportörer av just palmolja. Nu exporterar de ca 25% mindre palmolja än tidigare. Man kan tycka att det är något jag inte använder, men det används mycket i färdigköpt mat och frysmat (om man äter det). Sedan går man också till den olja som finns när det blir brist på någon annan sorts olja.

I USA kommer man antagligen i slutet av augusti till mitten av oktober märka av att potatisen börjar ta slut. De senaste 5 årens skördar har minskat med 12% där. Vi har ännu ingen brist på potatis i Sverige, men den har gått upp i pris. Eftersom jag verkligen inte vill vara utan den, kommer jag att odla så mycket jag kan av den (vilket inte är så mycket som jag skulle vilja, då jag inte har tillräckligt med färdiga land för det i trädgården. Det blir nog en hel del svarta sopsäckar i år igen…).

Socker är något som kommer att minska och också bli dyrare. Förra året var det ingen bra skörd av sockerbetor i Europa och en hel del av dem ska gå till bränslet etanol. Indien har haft översvämningar där de odlar sina sockerrör, så förvänta dig att sockerpriserna kommer att gå upp framöver. Det innebär också att det kommer att bli dyrare sylt och saft.

Senap – skörden av senap har inte gått bra och det kan bli brist på den, samtidigt som priserna ökar.

Ägg, och därmed bla majonnäs kommer att gå upp i pris pga brist.

Har hört att det ibland är svårt att få in olika sorters mediciner, men idag kunde vi utan vidare hämta ut receptbelagda mediciner för ca 3 månader framöver och vi har också köpt hem en del andra sorters mediciner, plåster osv. från nätet, så nu är det påfyllt i vårt ”medicinskåp”.

Något jag själv märkt av i mina affärer (coop och ica) är att vi har lite te på hyllorna, samt att löste försvinner mer och mer och påsteer är snart det enda man kan köpa. Vitvinsvinäger kan jag bara hitta på ica och det finns ca 5 flaskor där varje gång, inte fler. Det finns ägg, men inte så många som tidigare, bara några förpackningar. Sist jag handlade fanns det bara tre påsar med torkade borlottibönor på hyllan, samt gröna mungobönor, men inga andra sorts bönor. Där man hittar linser i vår affär finns det små förpackningar med kidneybönor och svarta bönor som jag också börjat köpa på mig. Bönor på burk har ökat i pris, men det finns lite mera av dem och också i flera variationer. Något som finns att köpa är ärtor till ärtsoppa, så nu har jag satt i system att köpa ärtor vid varje inköp. Tomatkross är dyrare och ibland är det faktiskt slut på en del hyllor och lite färre på andra (de mer dyra är kvar). Pasta har blivit dyrare och det är urplockat från hyllorna. Vetemjöl har blivit något dyrare, men det är ingen brist på det. Sockret har blivit kännbart dyrare, men än så länge kan man få tag i det. Något som blivit riktigt dyrt är riktig honung. Jag har en kollega med egna bin och köper från henne, för då vet jag att det är en riktigt fin honung.

Dock hoppas jag att om det blir matbrist på något i höst, kommer min odling att kompensera för den. Har också preppat på mig en hel del vanligt vetemjöl, helt vete som man själv kan mala, pasta, ris, olika sorters torkade bönor, havregryn, olika sorters torkade kryddor bla.

I Europa är maten dyr och många människor trängs vid soppköken. En del har inte råd att bo kvar och säljer sina hus och flyttar in i små lägenheter som visar sig kosta ungefär lika mycket som husen de lämnade. I städer kan det vara svårt att hitta mark att odla på och eftersom bränslet är dyrt, kan det också vara svårt att odla på mark utanför staden. Det börjar bli svårt ekonomiskt och vad ska man satsa på? Pengarna kanske bara räcker till hyra, men inte till mat och bränsle…

På en del youtubekanaler kan man nu hitta några råd som användes frekvent under 30-talets depression. Bland annat:

  1. Lär dig att odla din egen mat.
  2. Ha alltid ett ställe där du har pengar för viktiga saker som du kan behöva. Minimum 10000 sek, först och främst, men sedan om du kan – pengar för ca 3 månader så att du klarar dig om något händer.
  3. Lär dig att göra så många saker som du kan själv. Byt dina egna däck på bilen, går bilen sönder – laga den. Laga dina egna kläder, baka bröd själv osv. Lär dig allt eftersom.
  4. Köp inget du inte redan har pengar för, låna inget alls utan spara till det. Sätt dig inte i skuld och betala av de skulder du har.
  5. Om du blir av med det jobb du har, ta vilket jobb som helst och gör ditt bästa i det! Var en person som arbetar hårt.
  6. Om det är något som du har, men kanske inte några andra, skylta inte med det. Var som de andra till det yttre.
  7. Spara allt som man kanske kan återanvända, kasta inget som kan vara användbart.
  8. Använd det du har
  9. Ät bara det du kan betala för (och som sagt – odla det du kan)
  10. Om grannen har något som du behöver och du har något som grannen behöver, förhandla ”priset” er emellan. Ibland kan det till och med vara så att det enda du har är din ”arbetskraft” till något som grannen behöver.
  11. Man klagade inte, man ansåg att livet var så här och man gjorde det bästa av det.

På den tiden hade alla det ungefär lika tufft och rånade inte varandra. Idag vet jag inte, man är inte alltid så snäll mot varandra idag och man tänker mera på sig själva. Man tänker heller inte på allt det jobb en del lägger ner på tex. sina grönsaksland, utan kräver bara att få tillgång till olika saker. Därför tror jag att vi kommer att se många fler kravaller framöver än vad vi hittills sett. Inte bara i Frankrike, Spanien, Holland och Tyskland, utan också i Sverige.