Hänt i veckan

Den här veckan har de luftat elementen för andra gången och det har börjat sprida sig en underbar värme i lägenheten och jag slipper varma strumpor och ylletröjor.

Här om dagen köpte jag en flaska lampolja på Clas Ohlson och 1 liter olivolja och 1 liter rapsolja från en närbelägen mataffär. Lampoljan ska jag ha till mina fotogenlampor, olivoljan ska jag ha när jag gör mera hemgjord tvål och rapsoljan tänkte jag göra egna oljeljus av.  På bloggen Familjeprepping i norden skriver de lite om det och när jag sökte vidare hittade jag detta – hur man gör Olive Oil Candles. Har förstått att man kan ha vilken sorts matolja som helst, det osar inte och ger ingen koldioxid (Rättelse: som Stefan sa i en kommentar under detta inlägg – det ger koldioxid, men ingen kolmonoxid vid förbränning). Matolja är inte lika lättantändligt som till exempel fotogen, eller lampolja och är därmed lättare att lagra, även om det inte håller lika länge. Samtidigt kan man också använda det till matlagning, bakning och andra saker. Läste någonstans (har nu glömt var) att 0,5 dl matolja brinner i ca 8 timmar, men man får väl testa sig fram så att man säkert vet. Om man inte vill göra en egen oljelampa, kan man köpa ljusbringare från VitaVera. För att göra egna oljeljus, bör man ha vekar och de billigaste jag hittat köper man hos Skapamer.

Igår köpte jag mig en tekanna med tesil som det får plats ca 1,4 liter vätska i. Det blir ca 5 muggar te per sats och jag är mycket nöjd. Om den får stå på min tevärmare håller teet sig varmt mycket längre än annars.
2015-10-29 21.43.53

Vi har också hittat vår vevradio i barn etts sovrum. Den inköptes och gavs till oss av mina föräldrar för några år sedan och vi tyckte då att den bara var en rolig grej, men idag är vi glada över att ha den. Om du själv inte har någon, men är nyfiken, kan du hitta och köpa en från Civilförsvarsförbundet.

Och den 29 oktober 2015 beslutade regeringen att Sverige och Finland ska utveckla en gemensam marin stridsgrupp.

Ingefära

Ingefära minskar bland annat yrsel och illamående vid åksjuka, graviditet, magsjuka och migrän (när jag har migrän och till exempel dricker te på ingefära, minskar mitt illamående och det är verkligen guld värt). Den lindrar förkylning, är slemlösande och vid influensa kan kroppen ”svettas ut” infektionen och febern sänks. Den är också bra för matsmältningen, den stimulerar hjärtat och blodcirkulationen och färsk ingefära kan lindra tandvärk om man tuggar på den. Ingefära kan lugna en mage, lindra förstoppning och dämpa väderspänningar. Den är också inflammationshämmande och kan ge minskad värk vid artrit och reumatism.

Man kan odla den själv i växthus eller i hemmet genom att sätta en bit rot tidigt på året och som man köpt från en livsmedelsaffär. Den skördas senare under hösten, men tyvärr har den svårt att överleva vintern på våra breddgrader även om en del odlare lyckats med det.

Oskalad ingefära håller i någon vecka och förvaras i en plastburk i kylen så att den inte torkar. Man kan frysa in den skalad och senare riva eller hacka den medan den fortfarande är fryst och då håller den upp till ett halvår. Om man skalar den, häller på sherry eller vodka och lägger den i en försluten burk, kan den hålla upp till 3 månader. Torkad ingefära görs genom att skala och skiva färsk ingefära, lägg den på galler och torka i ugnen på ca 50 graders värme över natten med luckan på glänt och då kan den hålla i flera år.

Te på ingefära görs genom att hälla varmt vatten över en halv tesked hackad färsk, eller frusen ingefära (jag vill ha lite mera smak i mitt te, så jag tar en eller flera matskedar, så var inte rädd att pröva dig fram till den smak du vill ha). Låt det sedan dra i minst 5 minuter och sila det innan det dricks. För mer smak kan honung, apelsin, eller citronskivor tillsättas.

I olika asiatiska affärer kan man köpa olika sorters godis gjord på ingefära och de kan med fördel ätas under till exempel en bilfärd eller båtfärd för att bli av med åk- eller sjösjuka. Barn 2 äter godis gjord på ingefära när hen har migrän för att bli av med illamåendet.

Här kommer lite recept med ingefära:

Kanderad ingefära
Morotsmarmelad med ingefära och lime
Morotssoppa med ingefära

www.ingefära.nu kan du läsa mera om ingefäran och dess egenskaper.

Bereda växter och örter

Det finns flera växter och örter i naturen som man både kan ha till middag och använda till olika ”huskurer” för att göra oss friskare, lindra åkommor och stärka kroppen. Att ha ett eget litet husapotek med olika torkade örter, som man kan göra olika teer, oljor och tinkturer av, kan vara bra att ha till hands vid mindre åkommor och enklare sjukdomstillstånd. Om du odlar själv eller plockar vilda örter och använder dig utav det blir det mer miljövänligt och kroppen blir inte lika belastad som den blir av läkemedel. Var uppmärksam på att man kan vara överkänslig eller allergisk mot vissa örter, så det gäller att ta sig varligt fram. Ibland kan det också vara så att en del inte känner någon effekt alls och andra måste prova några veckor för att uppnå resultat.

Örtte kan göras på både färska och torkade växtdelar och kallas egentligen för infusion. När växterna plockas, välj då delar som är fria från skador, plocka inte mer än du behöver och inte nära trafikerade vägar eller åkrar som besprutats. De ska helst plockas vid soligt och torrt väder och det är viktigt att man plockar växter som man säkert vet vad det är, så att man inte råkar plocka en giftig ”dubbelgångare”. Man kan torka växtdelarna på en handduk, ett lakan, i upphängda knippen, på en torkställning (torkolla) eller i luftiga korgar. Om man använder en torkapparat eller ugn, bör man vara noga med att de inte torkas med temperaturer över 40 grader, då det kan förstöra en del viktiga ämnen.  När Örterna är torra kan man lägga dem i olika burkar, men vänta med lock de första veckorna så att man säkert vet att allt är torrt, så att det inte börjar mögla. Burkarna bör också märkas upp, så att man inte glömmer bort vad det är för torkade växter i dem. Hållbarheten ökas om örterna förvaras mörkt, i rumstemperatur och gärna i glasburkar som inte kan avge doft, smak eller andra ämnen. Om de förvaras på rätt sätt har torkade örter en hållbarhet på upp till två år, men de kan användas längre om de doftar och smakar friskt.

När man ska göra sitt örtte lägger man färska eller torkade blad i hett vatten och låter dem dra i några minuter. Ett lagom mått brukar vara 1 msk färska, eller 0,5 msk torkade blad till en kopp på 2,5 dl vatten. Om teet är till ett barn kan man ta halva dosen, eller en fjärdedel. Kokande vatten kan förstöra vissa ämnen så låt det svalna något innan det hälls över örterna. Låt sedan teet dra under lock i 5-10 minuter, så att inte de eteriska oljor och andra verksamma ämnen i växterna helt enkelt försvinner med ångan. Te på rötter och frukter behöver dra en längre tid och det bästa är att ge dem ett snabbt uppkok och sedan låta dem sjuda i 15-20 minuter under lock. En del örter skall dra i kallt vatten, särskilt de som innehåller mycket växtslem och då ska de dra i kallt vatten i tio till tolv timmar.

Ett örtte kan ge effekt med en gång, men ibland behöver man dricka det i några veckor för önskad effekt. Att då dricka 2-3 koppar dagligen i 4-6 veckor är okej, men precis som man bör variera sin kost för att må bra, bör man aldrig dricka samma örtte dagligen under en längre tid. Då kan man till exempel göra uppehåll med örtteet en eller två dagar i veckan. Vilken sorts örtmedicin man ska ta och hur man ska ta den beror på ens åkomma, ålder, fysik och kroppsbyggnad och till och med på årstiden. De problem som associeras med att vara kall, som snuva, förkylning och feber, behandlas ofta bäst med varma tillredningar. Andra åkommor behandlas bäst med kalla tillredningar, som till exempel urinvägsbesvär.

Om man smular torkade örter, eller hackar färska örter och häller i en glasburk och sedan olja i burken så att det täcker örterna, gör man en örtolja. Låt burken stå med lock i ett fönster och skaka om varje dag och se till att alla växtdelar är täckta av oljan, annars kan växterna mögla. Efter några veckor kan man sila bort växtdelarna och hälla örtoljan i en glasflaska som förvaras mörkt. Oljan kan hålla sig i flera år om man använder sig av en olja som inte härsknar så lätt (t. ex. olivolja eller rapsolja). Om man tillsätter lite smält bivax får man en salva istället.

En tinktur görs genom att fylla en burk med hälften av torra och rena blad, täck med sprit (vodka, eller okryddat brännvin) och skaka burken varje dag i ca 3-4 veckor för att undvika luftfickor, sila därefter tinkturen och förvara den mörkt. När man sedan ska använda tinkturen ska den tas i små doser, ca 0,5-1 tsk om dagen. Man kan hälla tinkturen i ett glas vatten, röra om och dricka om man tycker att det känns svårt att bara ta den som den är.

Det finns en del bra böcker i detta ämne och jag själv använder mig av:

Örter som läker 100 sätt att bota våra vanligaste åkommor av Anne McIntyre
Örtte och huskurer av Mette Bohlin & Eva Robild

Skogsskafferiet är ett bra ställe att läsa om vilka ätliga växter som finns i naturen, när man kan plocka dem, vad man kan använda dem till osv.

En förebild – min preppermormor

Man hör inte talas om kvinnor som preppar lika mycket som man hör och läser om män som preppar. I vilket fall som helst verkar män som preppar vara mera aktiva i olika bloggar och sociala medier på internet, än vad kvinnor verkar vara.

Samtidigt vet jag att det finns fler preppande kvinnor i Sverige än vad man kan ana, men de kanske håller en lägre profil, är ute och läser på olika prepperbloggar och sociala medier i hemlighet, men hinner inte själva blogga om det. De kanske inte heller ser sig som preppare i allmänhet (kanske ser de sig som light-preppers), utan de kanske ser sig mera som personer som lär sig att leva på det naturen har att ge, de lär sig odla det de äter och lär sig att bli så självförsörjande som möjligt.

Min mormor var en riktig prepper. Hon var inte rik, men hade alltid julklappar till alla sina barn, barnbarn och andra nära och kära. Det var hon som började köpa julklappar redan i januari, för att sedan under året köpa lite då och då till alla i familjen, för att slutligen ha något att ge till alla på julafton. Likadant var det med mat. Hon köpte konserver m.m. under året för att sedan alltid ha mat att bjuda alla gäster som kom på besök. Att kunna bjuda 15 personer lite då och då på mat som bara dök upp vid hennes middagsbord utan förvarning, var inga problem för henne. Hon plockade lingon och andra bär, som hon gjorde sylt på. Hon och morfar hade ett litet jordbruk och hade alltid griskött, olika grönsaker och potatis. Hon lagade all mat från grunden och bakade allt som åts. Hennes mjöl och socker förvarades i stora hinkar med lock. När hon räknade med att som mest folk skulle komma och hälsa på (somrar och jular), hade hon redan bakat allt som behövdes och hennes två frysar var fulla och hennes svala skafferi likaså. På vintrarna fanns det också mat i lekstugan, då det brukar vara rätt så kallt där de bodde. Hon sydde och stickade alla kläder, samlade på olika tyger som hon senare kunde använda sig av när hon skulle sy olika kläder och när slitna kläder slängdes, tog hon reda på knappar och hela dragkedjor. I källaren fanns ett helt rum fullt med ved som användes till olje- och vedpannan för att värma upp huset. När hon flyttade till en lägenhet var det intressant för hennes barn att gå igenom bland annat hennes matförråd som hon hade i sin källare. Jag tror inte att de varit medvetna om hur mycket hon egentligen samlat på sig.

Morfar dog för flera år sedan, men mormor lever fortfarande i en liten tvåa i ett litet samhälle och är över 95 år gammal. Den enda hjälp hon har är ett larm ifall hon skulle råka ramla. Varje dag är hon ute och promenerar med sin rullator och säger själv att hon har aldrig haft det så bra som nu. Hennes syn och hörsel är rätt så dålig, men hon bor i närheten av bland annat Konsum och dit går hon och handlar rätt så ofta. För att kunna se priserna ordentligt, använder hon ett förstoringsglas. Av förklarliga skäl är hon mig väldigt kär, samtidigt som hon är en förebild för mig.

Många av de äldre som förr levde på landet tror jag var något av det man idag kan kalla för preppers av något slag. Det kan ju bero på att det var så långt till olika affärer på vissa håll och när vintern slog till ordentligt på landet i till exempel norra Sverige, var det bra att man hade bunkrat upp för att kunna ha både mat och värme. Sedan var de också med under krigsåren och lärde sig då en hel del i hur man klarar sig själv på bästa sätt med vad man har och vad man kan få från naturen. En del äldre som bott i städer har också varit något av preppers. Frågan är om vi yngre har lärt oss av deras erfarenheter och deras kunskaper om många olika saker. Ett råd är att ta kontakt med de äldre i din släkt och fråga ut dem om saker som du är nyfiken på, för man kan lära sig ett och annat som man kan ha nytta av framöver.

Värmeplåster

Jag hade ingen aning om att värmeplåster fanns förrän barn två nämnde att hen skulle vilja att jag köpte hem det, eftersom det skulle vara bra för bland annat muskelvärk och stelhet. Rätt snabbt insåg jag att de inte var särskilt billiga, men hittade en variant på Matsmart (som nu är slutsålt) som heter ”Valmed värmeplåster” och som dessutom var överkomligt i pris.

Här om dagen vaknade jag extra stel i ryggen och hade fruktansvärt ont i några muskler längs ena sidan och jag misstänkte snabbt att jag antagligen sovit uruselt på något sätt. Mycket skulle göras under dagen och det var en pina när jag började med det, men barn två spände ögonen i mig och sa att nu var det dags för mig att använda ett av de fyra inköpta värmeplåstren. Hen satte på mig det och den behagliga värmen började spridas rätt snabbt och efter någon timma kunde jag röra mig någorlunda obehindrat. Enligt medföljande information värmer plåstret i upp till 10 timmar, med maximalt 45 grader. Efter 12 timmar värmde plåstret med en värme på ca 36 grader och värken var helt borta. Efter ca 8 timmar satt inte plåstret lika bra längre och ville gärna åka av, men man kan lätt lösa det med hjälp av plåstertejp.

Det som är viktigt att veta är att plåstret inte skall användas av gravida/ammande, vid hög feber, diabetes, aktiv tuberkulos eller när man har en elakartad tumör. Plåstret bör ej heller användas av spädbarn, barn eller personer som inte själva kan avlägsna plåstret, då plåstret ibland kan ge överkänslighet eller upplevas som obehagligt varmt.

På förpackningen kan man också läsa att engångsplåstret innehåller järnpulver, vatten, aktivt kol, salt, infraröd pulver och att värmen från plåstret ökar blodcirkulationen och på så sätt lindrar exempelvis den muskelvärk man kan ha. Enligt tillverkarna kan värmeplåstret också lindra överansträngning, stukning och menstruationssmärtor mm.

Jag kan verkligen rekommendera att man använder sig av värmeplåster vid  till exempel stelhet och muskelvärk, men jag har bara prövat Valmeds variant och ingen annan variant, så jag vet inte hur bra andra värmeplåster är. Fast jag misstänker att de fungerar på liknande sätt och är i stort sett lika bra. I framtiden kommer jag definitivt att köpa hem fler…

Julklappar och julfirande

Det här året är jag lite sen med julklappar. I min släkt är det vanligt att man börjar tänka på årets julklappar redan i januari, för då blir det inte så ekonomiskt kännbart. Ändå satsar vi inte på dyra saker som man inte har användning av, utan vi kanske bara köper en, eller två som vi verkligen behöver. Ett år fick barnen till exempel nya cykelhjälmar (som de själva fått välja ut) och varmvattenflaskor. Sedan brukar jag ofta hitta en del billigare alternativ i olika secondhandbutiker, särskilt de saker som inte är alldeles nödvändiga. Som det året maken fick en bok om finska vinterkriget och som kostade 10 kronor att köpa. Årets blivande julklappar till maken och mina barn tar jag av förklarliga skäl inte upp just nu…

Ett av mina syskonbarn berättade en gång för mig att hen och hens syskon minns en julafton särskilt mycket och med extra stor glädje. Det var då mina barn (som är äldre) hade packat ned alla sina leksaker som de inte längre använde i en stor låda och som de senare slog in som ett jättestort julpaket till sina kusiner. Kusinerna fick paketet tillsammans och fick själva välja vilka leksaker de ville ha ur lådan. Vi blev av med överflödiga leksaker och kusinerna fick leksaker som de tyckte om och det kostade oss ingenting mer än julpapperet.

Många tidningar skriver att julhandeln i år kommer att omsätta över 70 miljoner kronor och att flera ur den svenska befolkningen kommer att skuldsätta sig för att kunna ha ett bra julfirande. Andra som inte skuldsätter sig, kommer ändå att ha gjort slut på så mycket pengar att januari kallas för en fattigmånad. Expressen skrev i början av 2015 att januari är en månad då pantbankerna får ca 20% mer att göra. Allt detta kan undvikas genom en god planering och eventuellt ett sparande under året som enbart ska gå till julklappar och julfirande.

Här kommer några olika sätt att få ned kostnaderna inför julen:

  • Köp julklapparna under året, då sprider du ut kostnaderna.
  • Köp julklapparna på t. ex. blocket, tradera osv.
  • Köp julklapparna i olika secondhandbutiker
  • Köp kanske bara en julklapp till varje person, men en mera ”rejäl” än många små. Gärna en julklapp som också ”behövs” och inte är ”onödig”.
  • Man kan komma överens om i släkten att bara köpa julklappar till barnen och att de vuxna får glädja sig åt maten och att umgås i stället. Det kan få ned kostnaden rejält.
  • Kan du göra julklapparna själv, eller ge bort en tjänst? Det blir mera uppskattat att få än vad man tror. I år kommer jag till exempel att ge bort hemgjorda tvålar. Varje år innan jul träffas jag och en vän och ger varandra julklappar. Hon brukar ha bakat en speciellt god julkaka från det land hon kommer ifrån (inte Sverige) och jag bakar speciella julnötkakor till henne och hennes familj. Barn två gav bort ”hemgjord mat” till nära vänner en jul, vilket innebar att hen kom hem till den person det gällde någon gång under året och gjorde till exempel sushi.
  • Någon månad innan jul säljs det billiga helgskinkor i olika affärer (som nu denna vecka då de kostar 29,90 kr/kg på Willys). De kanske inte är lika stora som de julskinkor man är van vid, men de är billigare och man kan köpa flera som man fryser in och som man sedan tar fram allt eftersom.
  • Förra veckan kostade nötfärsen 39,90 kr/kg på Willys. Det blir bra att göra köttbullar i förväg på och som man kan frysa in och sedan ha till jul.
  • Börja lagra upp den julmat som håller sig fram till jul, redan nu. Då slipper du köpa allt dagarna innan julafton. Rödkål och en del andra varor håller sig fram till jul, även om det köps idag.
  • Gör all mat från grunden. Det är billigare, smakar bättre och man vet vad som finns i det. Mycket av den färdigmat som man köper har en massa tillsatser som man helst inte vill äta och barn 2 tycker till exempel mera om vårt hembakade vörtbröd, än det köpta.
  • Gör ditt eget julgodis, gärna tillsammans med din familj någon dag innan julafton.

Hoppas att du fick lite tips och har du fler som jag inte tagit upp, kommentera gärna!

Rättelse: Julhandeln förväntas inte omsätta över 70 miljoner kronor, utan över 70 miljarder kronor år 2015.

Vapen och försvar

Jag har hittills inte tänkt så mycket på vapen, det har mest blivit tankar om skydd, värme, vatten och mat.

Min far är en jägare och många andra släktingar likaså, så jag växte upp med vapenskåp och bland annat älgstudsare. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte varit så intresserad av det att jag själv tagit en jägarexamen, men maken funderade på det när han var ung och kom så långt att han gick teoridelen, men aldrig gjorde uppskjutningen. Nu har vi funderat på det, men livet rullar snabbt på och det är inte prioriterat för tillfället. (Vi har ju precis skaffat en odlingslott och måste komma in i det först…).

Däremot har vi en hel del olika knivar som maken sett till att skaffa hem, även om man skulle kunna skaffa fler. Redan när barnen var små fick de en varsin billig mora-kniv som förstakniv och vi satte dem på varsin pall i köket där de fick tälja vad de ville på en träbit, bara för att de skulle få träna på att använda den under uppsikt. Dessa knivar följde dem senare i scoutlivet och de är mer vana att använda en kniv än vad jag är.

Något som jag däremot skulle kunna tänka mig mer och mer är att lära mig bågskytte. Jag har problem med höga ljud, de kan ge mig migrän och migrän är något som jag vill undvika så mycket som möjligt. När barnen var små, höll maken på med bågskytte och var med i vår stads bågskytteklubb, men han slutade efter något år. Trots det verkar han fortfarande vara intresserad av det, så man kanske skulle kunna ha det som en gemensam aktivitet.

Nu när alla områden i samhället verkar knaka rejält i fogarna och det blir mer och mer oroligt, samt fler och fler brott sker, kan det vara bra att kunna försvara sig på något sätt. Samtidigt när man läser en hel del om hur olika brott begås, verkar det som om de som begår brotten, särskilt de som begår överfall och rånar andra, är oerhört fega av sig och kommer i grupp. Ensam mot en grupp står man sig slätt. Men… här kommer lite psykologi in. Man känner sig säkrare om man vet att man kan försvara sig själv och eventuellt har en chans. Om man förberett sig för olika situationer klarar man av det bättre, än om man inte gjort något alls. Samtidigt måste man förstå att om man försöker vara osynlig och märkas så lite som möjligt och smälta in bland andra, är det det bästa skyddet. Trots det kan det vara bra att veta hur man kan försvara sig på bästa sätt om man skulle behöva göra det.

Barn 2 har genom åren prövat på att träna en massa olika kampsporter. Det har bland annat varit jujutsu, karate och MMA. Det har varit ett bra sätt för barn 2 att få bukt med sin överskottsenergi. Ibland har jag suttit med andra föräldrar och tittat på under träning och lärt mig en hel del knep, men det jag haft mest nytta av lärdes ut inom jujutsun. Då jag arbetade natt inom äldrevården bland dementa, fanns det en del våldsamma vårdtagare och en av dem (som var längre och starkare än jag) knuffade in mig i ett hörn och tog stryptag på mig. Det var inte alltid som larmtelefonen fungerade och man arbetade alltid ensam på avdelningen, så det här var något man var tvungen att klara av själv. Då använde jag mig av en av jujutsuteknikerna för att komma loss ur strypgreppet och var väldigt tacksam över att jag lärt mig det, bara genom att vara med på andra barnets träning.

En viktig sak är att se till att det är svårt att ta sig in i ditt hem. Det är liksom första linjens försvar. Sedan bör du ha en plan för hur du och din familj ska agera om folk redan kommit in i ditt hem. Här måste jag fundera lite till på hur vi ska göra och agera. Vi bor allra längst ned i vårt hyreshus och det är mycket lättare att slå ut ett av våra fönster och ta sig in, än hos dem som bor längre upp. Även om det kan vara någorlunda svårt att ta sig in i en låst trappuppgång, är det dessvärre lättare genom fönster eller en balkongdörr som inte har tillräckliga lås. Jag hoppas att vår stora hund är något avskräckande i alla fall.

Tror tyvärr att vi kommer att få se fler fall som med 67-åringen som försvarade sig och sitt hem. Det finns alldeles för få poliser som ska försöka göra ett så bra jobb som möjligt på väldigt stora avstånd i vårt land.

Hur tänker du när det gäller vapen och försvar av dig, de dina och ditt hem?

Plats och förvaring

Att bo i en lägenhet gör att man inte har så stor plats som man skulle kunna önska. Jag funderar ständigt på hur jag ska få plats med mer ”viktiga” saker och vilka saker jag faktiskt inte behöver och som jag kan göra mig av med genom att sälja själv eller ge bort till olika secondhandbutiker.

Nu när alla köksskåp är fulla och kökssoffan likaså, har jag insett att utrymmet under våra sängar inte används optimalt. Nästa steg är att köpa hem förvaring för att ha under dem och på så sätt få lite mer ordning på allt och också kunna lagra fler saker.

För någon månad sedan köpte vi hem sex stycken hängare för dörr från IKEA. Båda barnen har det på sina dörrar där de kan hänga upp olika klädesplagg, på köksdörren hänger vi våra kökshanddukar, på toan kan vi hänga badrockar eller handdukar och i vårt eget sovrum och på insidan av klädkammardörren har vi hängt upp hängande förvaring med 16 fack på hängarna, också inköpta på IKEA. I dessa fack kan man ha lite av varje, bara det får plats och inte är alltför tungt.

När de renoverade vår lägenhet tog de bort skafferiet och satte in en frys i stället. Eftersom det tidigare inte fanns en frys, hade vi köpt en egen, så nu har vi två stora frysar som faktiskt används fullt ut. Skafferiet som togs bort var ett högskåp och det kändes inte bra. När vi köpte en diskmaskin och tog ut underskåpet där diskmaskinen skulle vara, satte vi in hyllorna från det skåpet i städskåpet och nu utnyttjar vi städskåpet som vårt skafferi i stället. Sopborsten har vi för tillfället på den inglasade balkongen och dammsugaren står i klädkammaren.

Vi har många böcker (ca 3000 st.) och genom det också många bokhyllor, vilket tar mycket väggplats. Ovanpå bokhyllorna finns oftast plats där man kan ha olika förvaringslådor som kan inköpas i olika affärer. Man kan om man vill, etikettera dem lite missvisande, så att folk inte förstår vad man egentligen har i dem.

Det finns fortfarande lådor som inte är uppackade från inflytten i somras och förrådet utnyttjas inte fullt ut. Så fort kackerlacksproblemet i vår trappuppgång och särskilt i förrådet har blivit löst, kommer jag att kunna planera på ett annat sätt. De verkar ha större problem med kackerlackor längre upp, medan de som bor mitt emot oss inte har sett en enda kackerlacka i sin lägenhet under hela tiden, trots utlagda fällor. Vi har hittills sett tre kackerlackor i fällan under vår diskbänk, men ingen annanstans i utlagda fällor runtom i lägenheten. Längst upp i vårt förråd är det tyvärr tvärtom. Där verkar det fortfarande krylla en hel del av dem, trots fällor och olika besprutningar. Det här tär mer på en än vad man vill erkänna. När kackerlackorna väl är borta måste vi gå igenom allt i förrådet och slänga massor av vad de kan ha förstört och frågan är också om man verkligen vill ha kvar en del saker, även om de fortfarande är helt bra. Samtidigt tar det emot att sedan använda förrådet när kackerlackorna väl är borta, då man är rädd för att det kan komma ohyra dit igen. Det som är positivt är att vintern är i antågande och jag hoppas att de helt enkelt fryser ihjäl, men det är nog en stilla nåd att bedja om.

Om man är lite finurlig kan man säkert hitta fler platser att lagra saker på. Hur har du gjort det hemma hos dig? Bor man i en lägenhet är det lite mera svårt att hitta plats, än om man bor i ett hus, men det finns ändå platser man kan använda som man kanske inte tänker på.

Att odla själv

Jag är inte särskilt duktig på att odla, men jag har gjort så gott jag kunnat med de förutsättningar jag har och jag lär mig hela tiden. Vi bor på nedre botten i en lägenhet med en väldigt liten uteplats (ca 10 kvadratmeter), men det har i alla fall fått plats tre stycken odlingslådor. Det har varit mest jordgubbar, sallad och en del örter som odlats, men nu har det förändrats. Här om dagen skrev jag kontrakt för att få odla på en ca 60 kvadratmeter stor odlingslott i en odlingsförening nära mig och den ligger bara ca 5 minuters gångväg från min lägenhet. Kostnaden att vara med i odlingsföreningen är överkomlig och är på ca 300 kr/år.

Föreningen har över 70 odlingslotter och vi valde en av de lediga platserna som finns mitt i själva odlingsområdet. Tyvärr stjäls det friskt av det som odlas och både jag och min man tänkte att det är större chans att det vi odlar stjäls mindre om det inte ligger precis vid utkanten och nära gångvägen som går förbi. Personen som gav oss lotten  skulle helst vilja att det fanns ett högt staket runt allt med taggtråd längst upp och med låsta dörrar ditin, men så får det inte vara enligt kommunen och som vi alla hyr av. Egentligen får det inte vara något staket runt odlingslotterna alls, men så är det i alla fall och styrelsen har börjat prata om att eventuellt börja låsa grindarna för utomstående. De har också regler om att inga utomstående får vistas på området (om de inte följer med kontrakterade odlare dit), allt för att se till att inget stjäls.

Med det sagt… nu ska här planeras. Den odlingsmark vi fått kontrakt på är uppgrävd utom ett litet hörn som är full med mynta. Vi funderar på att gå bort dit med våra tre pallkragar och eventuellt sätta vitlök och annat som man kan sätt nu under hösten innan snön faller. Sedan ska vi planera under vintern för att komma fram till hur vi ska lägga upp odlingen och vad vi ska odla för något och vid vilken tidpunkt, men i vilket fall som helst hade vi tänkt prova på tunnelodling. Förutom att studera, kommer jag också att surfa runt på en hel del websidor för att komma underfund med hur och vad vi ska odla. Jag och maken är i alla fall överens om att första året ska vi inte satsa stort, utan ta det lite försiktigt (vi är båda inga särskilt stora risktagare) och lära oss odla allt eftersom. Vi kommer att odla det vi redan gjort (olika sallader, jordgubbar, ringblommor och en del örter) och också satsa på bland annat ärtor och en del olika sorters lök. Jag har en kompis som gärna delar med sig av sina växter och eventuellt kan maken köpa hem en hel del billigare genom sitt arbete. Så småningom skulle vi vara glada om vi blir självförsörjande på en del av det vi äter, men samtidigt får vi se hur allt slutar och en sak är säker – det här ser vi väldigt mycket fram emot!

Hänt i veckan

Efter många om och men har jag köpt mig en gräddvit Bosch MUM52120 Köksmaskin på 900 watt i för tidig julklapp. I förrgår träffade jag en väninna som precis köpt en likadan och är helt lyrisk, så jag kände att jag var på rätt väg när jag i någon vecka hela tiden återkom till just den modellen och slog därför till och köpte den igår. Nu hoppas jag att den håller i minst 20 år framöver…

Den här veckan har jag gått igenom vilka oljelampor som finns här hemma. En bordsfotogenlampa, en stormlykta och två höganäsoljelampor. Nu är det bara lampolja som ska inköpas och fler vekar.  Om jag hittar en prisvänlig fotogenlampa på någon second hand, kommer jag nog att köpa den. Här finns en hel del fotogenlampor att titta på och läsa om, men de är inte riktigt i min prisklass. Det är mera brandsäkert med oljelampor än med vanliga ljus, men det skadar aldrig att ha en hel del ljus heller. Jag har räknat ut att mina ljus har en brinntid tillsammans på ca 3015 timmar, vilket blir ca 251 dygn om man bara har ett ljus tänt åt gången och under 12 timmar/dygn, men om elen är borta och det är kyligt och mörkt, tänker åtminstone jag ha flera ljus tända.

De första tvålarna har nu mognat i tre veckor och ska mogna i ca 5 veckor till innan vi tänker använda dem. På lördag ska vi göra fler tvålar på samma recept som tidigare, men med olika färger och dofter. Jag har så att vi kan göra gula citrontvålar och lila lavendeltvålar. Det här är riktigt roligt och tänk vilka trevliga julklappar vi kan ge bort i år!

Jag har äntligen beställt tid för en tandläkarundersökning. Det var alldeles för länge sedan jag var där… men det är som barn 2 sa ”vem gillar egentligen att gå dit?”. Samtidigt är det inte roligt när tänderna börjar bli dåliga och som Sverige ser ut nu får man passa på att gå när man både kan få en tid och har pengarna.

Efter många års olika praktikarbeten inom olika områden, verkar det som om barn 2 nu kommer att få ett fast arbete, även om hen kommer att få pendla till annan ort. Det är inget drömjobb, men det är fast, ger en inkomst och hen kan börja planera framåt på ett helt annat sätt. Hens högsta dröm för tillfället är att kunna flytta hemifrån, men det är ont om lägenheter och vi kan inte hjälpa till med kontantinsats för en bostadsrätt. Nu när det är på väg mot mer svåra tider, kan det dock vara bra om hen bor kvar hemma och att man hjälps åt med allt. Plats har vi.

Det blir kyligare och kyligare ute och ännu har bostadsbolaget inte satt på elementen, men i slutet av nästa vecka ska de komma och lufta dem så att vi räknar med att de ska ge värme ifrån sig till nästa helg. Det här har inneburit att vi haft ca 17 grader varmt inomhus (kallare under nätter och morgnar) och en granne uppmätte ca 15 grader i deras sovrum vid 08.00-tiden här om morgonen. Då är det skönt att ha riktigt varma strumpor från Clas Ohlson och en ylletröja (som jag ärvt från maken, då den krympt i tvätten). Jag studerar på distans och kan då också sitta i soffan med studielitteratur, samtidigt som vår hund ligger över mina ben och fötter och med en filt över det hela gör att jag är riktigt varm och skön.

I dagens SvD kan man läsa att polisen har förlorat kontrollen över flyktingsituationen och att de redan gjorde det i mitten av september i år. Oförmågan att driva utlänningskontroller gäller först och främst i Stockholmsregionen, Väst (Göteborgsområdet) och Syd (Skåneområdet). Migrantströmmen beskrivs som ett ”okontrollerat flöde och bristen på boende skapar säkerhetsincidenter och ordningsstörningar i samtliga regioner”. Dessa dokument från polisen som SvD har tagit del av är polisens interna dokument och märkta ”Ej för spridning utanför Polismyndigheten”.

UNT skriver om att flyktingkrisen är svår för kommunerna och att det är ett kritiskt läge för sjukvården, brist på lärare, stora utmaningar att hitta boende och socialtjänsten är starkt påfrestad. Statsminister Löfven säger att regeringen har höjt både schablonbeloppet för alla människor som kommer hit, och det speciella schablonbeloppet för de asylsökande barnen som behöver plats i skolan, med en 50-procentig höjning. Samtidigt har de en diskussion tillsammans med Sveriges kommuner och landsting om vad de kan bidra med mer. Denna svåra situation är likartad för alla kommuner i hela landet och man säger att den kritiska nivån där allt rasar, kan ske bara inom några månader om det fortsätter som det gör nu. Jag misstänker att det redan har börjat krackelera mer än vad många vill erkänna, men det är först om någon månad som vanligt folk kommer att inse det (om de inte redan gjort det).

MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) kan man läsa att man nu har beslutat att flytta fram datumet för inlämningen av olika myndigheters, kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser för 2015. De skulle vara inne den 31 oktober, men nu ska de lämnas in den 31 december i stället. Allt på grund av att alla berörda för tillfället har en alltför stor arbetsbelastning med anledning av flyktingsituationen. Frågan är om det kommer att lätta framöver eller om MSB kommer att få flytta fram detta inlämningsdatum i all evighet…