Vi lever i en intressant tid

År 2024 verkar bli ett mycket spännande år. Bondeuppror i hela Europa, fraktfartyg som fastnar lite här och där, en del internetkablar som kapats och som gör internet instabilt, krig och krigsrykten…

Jag tror att det första halvåret kommer vi fortfarande ha mat i affärerna, men det kommer att vara ännu mer dyrt att köpa det som finns. Priserna kommer bla att gå i taket när det gäller choklad, så om man vill ha det bör man börja preppa på sig ett lager för framtiden. Viss mat som vi är vana vid kommer det också att vara brist på i affärerna, speciellt den mat som importeras av fraktfartyg från andra världsdelar. Vi som familj har njutit extra mycket av apelsiner och citrusfrukter under jul och vår, för vi vet inte om det kommer att kunna köpas i affärer nästa år.

När jag handlade på Långfredagen var det en del urplockat från butikshyllorna, bla beroende på att många som skulle upp och fira Påsk i fjällen hade varit och handlat på vår lilla ort. Müsli och flingor, olika sorters teer, olika sorters matoljor osv. Förra året var det ännu mera urplockat så jag tror att butikerna i år hade tagit hem mera matvaror för säkerhets skull.

Jag odlar inte lika mycket chili och tomater i år som förra året, men satsar lite mera på olika kålsorter. Vi har fortfarande över en meter snö ute och det känns långt till odlingssäsongen. Det hade börjat komma grönt på mina lagrade morötter i källaren (som jag bara hade i en hink…), så de fyra finaste har jag satt i en stor kruka. Jag hoppas på att kunna ta egna morotsfrön i år. Vi får se hur det går. Jag räknar med att snön kanske är borta i mitten av, eller slutet av maj och att jag kan sätta ut det jag förodlat i landen kring 10 juni då det sägs att den sista nattfrosten ska ha varit här uppe i zon 7.

Hade i år tänkt kallså en hel del i godislådor och ha på en skuggsida ute, bara för att testa och se hur det går. Första gången jag gjorde det för något år sedan gick det inte bra, men hoppas på bättre resultat denna gång. Jag har en hel del egna frön som jag tagit från kamomill och tänker kallså en hel del av dem. Likaså ringblommor och några andra blommor, kanske lite mera kål.

Världsläget är allvarligt och de senaste dygnen har det varit ovanligt många jordbävningar jorden runt. Om man googlar på ”earthquakes” kan man hitta en amerikansk sida där jordens alla jordbävningar registreras.

Det kan smälla rejält när som helst i Mellanöstern och då får vi nog räkna med en stor höjning av bränslepriserna, eller till och med ransonering av bränsle.

Det händer så många saker nu och så väldigt snabbt att det är svårt att hänga med. Det enda jag vet är att det aldrig är fel att ha preppat på sig både mat och andra saker som man tror att man kan behöva under en lång tid framöver. Och bli så självförsörjande som möjligt. Det är heller inte fel att kunna försvara sig på ett bra sätt om det uppstår oroligheter. Jag är glad över att jag inte bor i Haiti just nu…

Preppa på och ta hand om er. Håll också modet uppe!

Orostider

Sedan man i Sverige gått ut med att vi svenskar i framtiden kan hamna i krig, har det varit en massa olika skriverier i många olika massmedia och sociala medier. Jag har inte följt med dem så noga, men har förstått att många blev upprörda över klarspråket och att det är som om folk tror att vi alltid kommer att vara förskonade från ”jobbiga” saker och att det bara kan vara andra folk som blir utsatta. Man kan ju undra om vi skulle klara det psykiskt om det skulle hända, då det idag kan bli väldigt jobbigt för en del om man inte får spela dataspel, eller en nagel går sönder, eller andra ser en utan smink, eller… ja det finns mycket att säga om detta. Ohälsan bland barn och tonåringar har stigit katastrofalt de senaste åren, men också i den vuxna befolkningen. Det som också oroar mig är alla de som inte förstår varför man ska försvara det land man bor i. Där finns många saker att säga, men jag undrar om de tänkt igenom det noga. Om vi får krig, tror de att de kan fortsätta att leva som de gör, eller har de tänkt fly till ett annat land och hur har de tänkt göra det då Sverige nästan är som en ö? Det kanske är lika mycket krig i Norge och Finland…

Dock konserverade vi ärtsoppa förra helgen så att vi nu har 25 portioner ärtsoppa i matkällaren och igår konserverades det fläskytterfilé i 8 burkar, så nu har vi sammanlagt 25 st. 500 gramsburkar med fläskytterfilé i matkällaren. De burkarna kan hålla i vanlig rumstemperatur hur länge som helst bara de står mörkt, någorlunda svalt och är förslutna. När man använder dem kan man ha dem till exempel i en gryta, eller något annat. Jag brukar göra rawpack = jag skär köttet i bitar, lägger bitarna i burkar (från biredskapsfabriken) med en halv tsk salt längst upp, torkar av kanterna med vitvinsvinäger, sätter på locken ”fingertight” och in med dem i cannern, där de senare ska vara under tryck (15 för mig och 10 för dem som bor under 300 meter över havet) i 75 minuter (500 ml). Ingen vätska ska hällas i burkarna. När man gör det så här vätskas köttet under tiden det är i cannern och när man tar ut burkarna är det köttvätska som täcker dem. När man sedan tillagar det använder man hela innehållet och det är mycket smakrikt och gott, men man kan ju fortsätta att krydda lite till med det man tycker ska vara i det. Vi har också lite konserverad kyckling, olika köttgrytor, morötter, potatis, kålrötter osv. Dock känner jag att vi snart måste fundera över vad ska vi ha i matkällaren och vad vi ska ha någon annanstans som inte behöver matkällarens kyla. Det börjar bli rejält fullt där inne. Den lösningen går att arbeta på i lugn och ro inomhus just nu när det är snö och kyla utomhus.

Även om man varje månad försöker att gå igenom vad man har för sorts mat och konserver hemma, hinner man inte alltid med det, så det kanske är enklare att man har viss översyn lite då och då, men en riktig inventering ungefär varje halvår. För något år sedan satt jag med Excel och förde in allt vad vi då hade och försökte ändra varje gång vi hämtade något ur förrådet, men det blir nästan omöjligt. Om man hittar ett bra system i det kommer man att veta nästan exakt vad man har i sitt lager och inte. Då vet man också lättare hur länge man kommer att klara sig på det man har.

Vad jag förstår har det varit lite rusning till olika affärer för att bunkra på sig saker då de inte gjort det tidigare, men ändå vill ha en del hemma. Det verkar som om det just nu är lite svårt att få tag på trangiakök… På vår ort har vi under några veckor sett att det varit brist på ärtsoppa, både som konserv och i tub. Nu senast vi var i affären var konserverna fortfarande frånvarande, men tuberna fanns i kyldisken. Något som har varit ganska urplockat på hyllorna är olika tesorter, samt att de blivit lite dyrare att köpa. Varje gång det är extrapris på te köper jag på mig ett gäng då jag dricker minst 3 temuggar/dag. Oftast är det extrapris på tepåsar och inte löste, men det bekymrar mig inte. På mitt arbete använder jag mig av tepåsar och hemma använder jag mig oftast av köpt löste och te som jag själv plockat från naturen och använder på olika sätt. Om det skulle vara svårt att få tag på te, kan man göra ett te på mjölke/rallarrosor som kallas för ”Ivan Chai” te. Länken går till ett sätt att göra teet på. Om man söker på Ivan Chai på google eller youtube kan man se många olika sätt att göra det på.

När det var så kallt här i några dagar och vi inte vågade handla – för vi visste inte om bilen skulle starta när vi kom ut ur affären eller ej – var det mycket skönt att ha en hel del mat i lager hemma. Skulle man bli insnöad är det samma sak. Om man skulle bli av med sitt arbete eller något annat händer, har man också mat i sitt hus. Oavsett kris har man mat så att man klarar sig.

Den gullök vi odlade i höstas räcker nog ca januari ut, men efter det behöver vi köpa i affären. Vår rödlök räcker kanske februari ut. Det ser dock ut som att vi är självförsörjande på vitlöken och det är härligt att veta. Det innebär att vi behöver sätta lite fler gullök och rödlök i år, men vitlök funkar bra med den mängd vi valt att sätta.

Vi satte lite mera potatis år 2023 mot tidigare och fick upp ca 40 kg. Bintjepotatisen (ca 10 kg) är nu helt uppäten och vi har lite av asterix kvar (kanske 6 kg) och ca 14 kg av mandelpotatisen + all sättpotatis som vi sparar till våren för att sätta. Sättpotatisen är den potatis som är mycket mindre än de andra potatisarna. Vi tror att potatisen kanske räcker till slutet av mars, eller april. Efter det får vi köpa i affären. Vi tror att om vi odlar så att vi kan ta upp ca 80 kg potatis av olika sorter, kan vi kanske klara oss ett år om vi äter som vi gör nu, med en hel del ris och pasta också. Om det blir rejält med kris och man bara kan äta det man odlar, bör vi odla mer potatis.

Vi har inte gjort något särskilt i vår familj, mera än att vi gått igenom det förråd vi har, börjat konservera mera av det vi har i frysarna, samt planerat detta års odling och sådd. Vad har ni gjort?

Förändring år 2024?

Något vi aldrig ensamma kan förändra är situationen runt omkring oss, eller andra människor. Dock kan vi förändra oss själva och våra liv.

Ibland kan man känna sig fångad i sitt liv och vilja ha en förändring, men man vet inte hur. Man kan klaga över sin situation, man kan säga att det beror på ens omständigheter, skylla på de människor man har runt omkring sig (chefen, de man lever tillsammans med, släkten osv.) Något som måste förändras är ditt eget hjärta och din själ – dina tankar, känslor och vilja.

Ibland räcker det att försöka börja tänka positivt om sitt liv. Har du märkt att så fort du börjar tänka negativt, blir det mer och mer negativt och du blir mer och mer missnöjd. Försök att hitta något positivt i ditt liv varje dag, så ska du se att det blir bättre för varje dag.

Om man verkligen vill ha en förändring i sitt liv, hjälper det inte att klaga på andra, eller tänka negativt.

1. Tänk på att du vill ha en förändring i ditt liv. Mena allvar och var ”hungrig” på den förändring du vill ha.
2. Du kan förändra saker, men det startar med dig själv och ditt eget hjärta.
3. Du är aldrig för gammal för en förändring
4. Du kan studera på distans det du känner att du vill lära dig, du kan byta arbete, du kan flytta till en annan plats, du kan lära dig en ny sak via youtube eller en utbildning, skaffa en ny hobby och allt detta kan också leda till att ha ett litet arbete och en sidoinkomst till ditt vanliga arbete.
5. Ibland kan en utbildning, en ny hobby osv. leda till ett nytt arbete
6. Vad du än gör – var alltid vänlig mot de människor du har runtom kring dig, det vinner du på. Även om det ibland känns svårt.

I år ska jag (förutom att arbeta på mitt heltidsjobb) lära mig teckenspråk (kurs på distans), utöka min odling, studera medicinalväxter på distans, repetera min mandarin (studerade det för länge sedan) och fundera över hur jag eventuellt ska kunna få en sidoinkomst till mitt vanliga arbete. Samt renovera lite på huset tillsammans med min man (byta vindskivor, se över ytterväggar och tak och renovera något fönster…).

Om man inte hinner med allt det man planerat, skuldbelägg inte dig själv. Man hinner det man hinner, hur man än planerar. Utan planering hinner man dock inte med lika mycket…

Vad hade du tänkt göra i år för att må bra och eventuellt förändra ditt liv? Tro mig, om du planerar att göra så lite som möjligt för att må så bra som möjligt, är det också ett bra mål att sätta upp. När jag hade kronisk migrän var mitt enda mål att ta det så lugnt som möjligt så att jag skulle få bukt med den. Det finns olika tider i ens liv och man ska aldrig skuldbelägga sig själv, eller bli avundsjuk på vad andra gör och lyckas med. Se på vad du själv orkar och mäktar med. Och tänk mera positivt! =)

Inför 2024

Nu när vi står på tröskeln till år 2024 kan man undra om man skulle ha gjort något annorlunda 2023. Det är svårt att säga. Personligen tycker jag att tiden gått så snabbt och det har varit svårt att hinna med allt man velat få gjort. Kanske man borde ha varit mera effektiv i sitt liv och det man gjort här hemma, men man ska ju vara så infernaliskt effektiv på jobbet, så det kan vara skönt att i sitt privatliv ta det lite lugnare och ibland få vara ”ineffektiv”. Det är ju trots allt ens eget liv det rör sig om. Dock funderar jag på att ta en dag ledigt, eller två när det är dags för utplantering av försådden 2024, samt när det är skördedags. Det var lite tight att hinna med allt arbete när det var som mest intensivt 2023.

År 2023 gick jag en odlingskurs på distans, arbetade heltid, odlade en massa kål, potatis, morötter och lite till, tog reda på skörden genom att frysa in, torka, konservera (tryckkonservering och vattenbadskonservering) och fermentera. Dessutom har jag läst tonvis med böcker om odling, fermentering och medicinalväxter, samt nu i höst påbörjat en kurs om medicinalväxter, hur de används och tillreds på bästa sätt och som kommer att hålla på till nästa höst. Nu och då skriver jag också på denna blogg. Nog måste man få vara snäll mot sig själv och ta det lite lugnt ibland, förslagsvis på vintern, så att man hinner med såtid, odlingstid och skördetid och lagringen av skörden under resten av året?

Hur snäll är du mot dig själv? Hinner du med allt du föresatt dig, eller har du för stora krav på dig själv? Jag har lärt mig att det man inte hinner med av det man planerat, finns kvar och kan oftast göras vid en senare tidpunkt (dock inte alltid när man har med odling att göra), men det viktigaste är att man mår bra. Då kan man ibland behöva sakta ner lite. Har man barn är det bara att inse att man kanske inte hinner med allt man vill, särskilt om man också arbetar heltid. Mina barn är vuxna och därför hinner jag med mera nu, än vad jag gjorde när de var små. Sedan fungerar människor på olika sätt och orkar olika mycket på olika tider i sina liv. Var inte för hård mot dig själv.

Nu när jag sagt allt detta… vill jag börja prata om fröer. De sista dagarna har jag gått igenom de fröer jag har hemma och jag har insett att jag kan odla en hel del olika sorters kål, morötter, rödbetor, basilika, tomater, chili och paprikor. Lite mindre av andra grödor. Om det skulle bli kaos framöver, så skulle jag klara mig i minst 2 år framöver med de fröer jag har. Problemet med det mesta av kålen, morötter och rödbetor är att de ofta blommar andra året och det gör att det blir besvärligt att ta egna fröer ifrån dem i zon 7, men det går om man kan ta upp dem, lagra dem på något sätt över vintern och sedan sätta ner dem i landet igen. Om de står ute över vintern fryser de sönder i landet och ruttnar och på våren/sommaren finns inget kvar.

I år har jag dock tagit egna frön ifrån (och hoppas att inga av dem har korsats på något sätt):
– en citrusfrukt (clementin)
– paprika, californian, gul
– paprika, californian, grön/röd
– citronbasilika
– lila basilika
– chili lombardo
– sweet chili banana
– tabasco peppar
– paprika zlata
– tomat venus
– tomat ponderosa
– nektariner
– rabarber
– vitlök (sättlök ifrån egen skörd)
– potatis (sättpotatis från egen skörd)

Från andra har jag fått:
– tomat 100/1000
– rankspenat

Broccoli är en grönsak som jag bla ska så nu under ledigheten för att den så tidigt som möjligt ska kunna gå i blom och man sedan ska kunna ta egna frön ifrån den. Därför har jag försökt vara noggrann med vilka sorter jag köpt hem så att de inte är F1. Naturligtvis ska jag så några senare också, så att vi kommer att ha gott om broccoli att äta. Kanske att jag ska testa med fänkål också…

Jag ligger också i startgroparna med att så busktomater, paprika och chili. Tänkte samtidigt testa några av de frön jag tagit själv (tomat, chili, paprika och basilika) och se hur bra det blev och om jag behöver lära mig mer som jag missat. Samtidigt sår jag de köpta fröerna från samma sorter för att se om det blir någon skillnad. Om det fungerar som jag tänkt med att ta egna frön, kommer min odling att kosta mindre och mindre för varje år, speciellt om jag också får ordning på kompostering och får ihop tillräckligt med egen jord.

Rankspenaten tycker jag verkar spännande och jag undrar om den är flerårig i min trädgård om jag hittar ett bra ställe till den. Tydligen ska man så den i februari och den kan bli 3-4 meter hög. Den växte vilt i Kaukasus innan den på 1800-talet kom till Sverige. Runåbergs fröer har fröer om man vill köpa (om man inte känner någon som kan dela med sig av dem).

I år ska jag också så fler blommor än tidigare år för att locka fler pollinerare till min odling, för att det är vackert och för att en del av dem kommer jag att använda som medicinalväxter. En del av dem hoppas jag klarar av vintrarna här så att de senare ska återkomma år efter år. Ju mer man odlar, desto mer känner man att det underlättar om man odlar saker som är perenner och som återkommer. Då slipper man så de sakerna varje år och då blir det också mindre arbete. Bärbuskar är något fantastiskt att ha och rabarber.

Jag har en liten slänt ner till ett lägre område i min trädgård. I den slänten hade jag tänkt sätta lite fruktträd och buskar, samt blommor. Har funderat på en del äppelträd, havtorn, andra bärbuskar och en del blommor som är återkommande. Det vore trevligt med lite äppelträd (det finns en del från Finland och Ryssland som klarar klimatet i zon 7). Fast slänten är ett framtida projekt.

Varför pratar jag så mycket om mina fröer, odling och min trädgård? Det är något jag har någorlunda kontroll över. När världsläget är som det är, tänker jag att om jag åtminstone kan odla min egen mat, ta egna fröer osv. då känns det lite bättre i livet (sedan är det ju också rätt kul). Vår odling har faktiskt gjort att vårt matkonto har minskat, vi har ett lager av mat hemma och om det skulle bli brist på mat, eller kris och affärerna stå utan mat att sälja, har vi åtminstone så att vi klarar oss här hemma. Dock behöver vi köpa mjölkprodukter, ägg och kött, men potatis och grönsaker har vi en hel del av, även om det inte är för hela året ännu. Vi arbetar på det.

Hur tänker ni och vad gör ni för att få sinnesro och må bättre?

Odla för ett års grönsaksförbrukning för 4 personer

Tidningen Land skrev 12 januari 2018 om hur mycket man behöver odla för att få fram ett års grönsaksförbrukning för 4 personer. De räknade med att man behöver odla upp 500 kvadratmeter frilandsodling och till varje grönsak beräknade de att man behövde avsätta så här mycket odlingsyta:

• Potatis – 263 kvadratmeter ger 332 kg. På en kvadratmeter får det plats 6 st. plantor och en planta ger ca 0.8 kg.
• Märgärter – 51 kvadratmeter odlingsyta ger 20 kg
• Broccoli – 50 kvadratmeter oldingsyta ger 25 kg. På en kvadratmeter får det plats 4 st. plantor och en planta ger ca 1 kg.
• Morötter – 23 kvadratmeter odlingsyta ger 78 kg. På en kvadratmeter får det plats ca 75 st. morötter och en morot väger ca 0.3 kg.
• Spenat/mangold – 23 kvadratmeter ger 20 kg. På en kvadratmeter får det plats ca 24 st. plantor och varje planta ger ca 2 kg.
• Bönor som odlas på 19 kvadratmeter ger ca 15 kg och 12 st. plantor får plats på en kvadratmeter och varje planta ger ca 0,5 kg.
• Blomkål som odlas på 17 kvadratmeter ger ca 15 kg.
• Lök som odlas på 13 kvadratmeter ger 45 kg. På en kvadratmeter får det plats 40 st. lökar och varje lök väger ca 0,15 kg. vid skörd.
• Vitkål som odlas på 13 kvadratmeter ger 45 kg.
• Purjolök som odlas på 9 kvadratmeter ger 15 kg.
• Kålrötter som odlas på 8 kvadratmeter ger 19 kg. På en kvadratmeter får det plats 16 kålrötter och varje planta är på ca 0.7 kg
• Rotselleri ger 15 kg på 6 kvadratmeter
• Palsternacka ger 15 kg på 6 kvadratmeter
• Rödbetor ger 10 kg på 5 kvadratmeter och det får plats ca 75 st. på en kvadratmeter och en planta väger ca 0,15 kg.
• 2 squash får plats på en kvadratmeter och en planta ger ca 10 kg.
• Man kan sätta ca 40 st. vitlök på en kvadratmeter och varje vitlök ger ca 0,1 kg.

Det här är ungefärliga siffror som någon har räknat ut och det är inte säkert att det stämmer exakt så för dig. Dessutom kanske du känner att du vill odla mindre av något och mer av något annat.

Bönor är något som jag aldrig riktigt lyckats med här uppe, men det kan ju fungera för någon annan i zon 7. Däremot upplever jag att potatis, morötter, mangold, olika sorters kål, olika sorters lök och rödbetor fungerar väldigt bra. Palsternackorna hinner inte bli så stora, men man kan odla dem. Märgärtor fungerar också bra. Squash kan fungera om man ser till att odla dem i ett soligt och mycket skyddat läge. Sedan kan det ju finnas andra saker som man tycker om att odla och som man inte vill vara utan. Jag tycker det är viktigt med många olika sorters örter och medicinalväxter och jag tänker också satsa mera på solrosor, dels för att ha till fåglarna på vintern, dels för att de är vackra, samt att man faktiskt kan använda bladen och rötterna i växtmedicin. Det är också en blomma som är bra på att luckra upp jorden med sina rötter och året efter där man odlat solrosor kan man med fördel odla andra växter där.

När vi började odla åt vi inte så mycket kål, men vi har börjat äta mer och mer av det. Dels för att vi haft det hemma och dels för att det är både gott och nyttigt. Kål är något som vi aldrig kommer att sluta odla, hur besvärligt det än blir med det. Dock tycker jag att broccoli är lättare att odla än vitkål och rödkål. Rödbetor är något som mest jag tycker om att äta, så det tycker nog min man att vi kan odla mindre av. Något vi behöver lära oss att äta mera av är kålrötter. Vi tycker mycket om det, det är bara det att vi är lite ovana att äta det ofta. Rotselleri är något som vi i stort sett aldrig äter och hittills har vi inte odlat det alls, men nästa år är det nog dags att börja med det. Olika sorters lök och vitlök är en favorit hos oss och det är något vi känner att vi kan odla mera av än vi hittills gjort. Potatis kan vi definitivt odla mera av, vi är inte på långa vägar självförsörjande på det, men nu kanske det vi odlat åtminstone räcker till mars månad ut.

Det jag tycker om med att odla själv är att maten blir så mycket nyttigare, godare och lättare att ha att göra med. Man ska inte försöka ha allt i kylen, utan det är bara att gå ut till landet och hämta det man ska äta just där och då. Dock är det en hel del arbete med att ta reda på det och lagra det över vintern, men det är värt det 100 gånger om. Det är en fantastisk känsla att göra mat på det man själv odlat och gå och hämta alla ingredienser från ens ”lager”.

För att kunna odla något måste man ha frön att sätta. Har ni märkt hur dyrt det blivit att köpa frön? Om fröer är dyra att köpa och sedan måste man räkna in tid och skötsel, hur dyra tror ni att de odlade grönsakerna kommer att bli nästa år i affärerna? Vad kan du odla och är det värt det? Om man har köpt hem några tomatfröer och odlar dem, är det lätt att ta fröer ifrån dem och efter det behöver man i alla fall inte köpa nya fröer av den sorten i alla fall. Likaså med paprika och chili. Tomater, paprika och chili kan man börja odla redan nu (om man har lysrör att sätta dem under). Då får du frukterna tidigare och det gör under för din ekonomi då de kostar en del att köpa. Gå med i olika grupper som odlar dessa och lär dig av dem. Jag håller på att lära mig fortfarande vad som fungerar och inte och man måste ju börja någon gång.

Nu inför julen kan det vara idé att köpa olika fröer som julklappar. Det kan man aldrig få för lite av. Eller så kan man köpa något annat som kan behövas för ens överlevnad.

I vilket fall som helst, redan nu är det dags att planera inför nästa års odling… åtminstone har jag börjat med det. Hur tänker du?

Vinterns lugn, men ändå en del att tänka på

Ute är det kallt och vi har fått en hel del snö. Småfåglarna som samlats kring fågelmaten är många och de äter som om det inte fanns någon morgondag.

Vad gör då vi inomhus? Tror att maken tagit en längre sovmorgon tillsammans med vår hund och jag är på benen med frukost framför datorn. För några veckor sedan skrev jag in mig på en utbildning – en holistisk utbildning inom herbalism (örter och medicinalväxter bla) på kristen grund. Allt är på distans och studierna görs när man själv kan via internet och det kostar naturligtvis, men jag är mycket nöjd med den hittills. Efter kursen får vi se hur det blir. Jag kände att nu var det dags att lära sig mer om detta på allvar.

Jag sitter också och går igenom vad jag ska odla nästa år och var i trädgården. Det känns som om nya odlingsplatser minskar då jag utökar så sakteliga för varje år, men det är bra. Kanske att det är några fröer jag ännu inte har hemma, men de flesta finns i min ”frögömma”. Däremot nu när jag går in för medicinalväxter lite mera på allvar, kanske jag får beställa hem fler fröer inom det området. Vissa medicinalväxter kan vara lite extra svåra att odla i zon 7, speciellt de lite mera exotiska. Här om dagen köpte jag dock hem gurkmeja och ingefära ifrån affären och dem tänker jag sätta i jord och odla själv här hemma. Det finns olika youtube-filmer om hur man odlar dem och jag tänkte att nu är det dags för mig att testa på det. Är det någon av er läsare som redan testat på detta och har några råd att ge?

Världsläget är mycket bekymmersamt och jag som kristen ber mycket över det hela. Samtidigt är det lugnt i mitt lilla hörn där jag bor och det känns både tryggt och bra för oss. Värre känns det när jag tänker på olika släktingar i olika delar av världen och i större städer, men de själva som lever mitt i det tänker inte lika mycket på det. Antagligen är det värre för dem som är lite på avstånd. Nu har jag inga släktingar som är mitt i något krig, då hade man varit otroligt orolig och velat (om man kunnat) få ut dem ur den värsta oroshärden. Dock har jag vänner som bor i norra Israel som jag har kontakt med. Jag har mycket kontakt med de mina via internet och det är också lugnande. Vi pratar också en hel del om de har extra mat hemma i fall något skulle hända och hur är det med värme och vatten? Samtidigt har mina syskon i USA kontakt med en bonde i närheten som de ibland köper olika sorters mat av, samt att de tillsammans gått ihop och köpt en slaktad kalv av bonden som de nu har i frysen.

Har förstått att det kan bli en viss brist på julskinka i år i Sverige och vill det sig illa kanske inte alla kan få sin julskinka. Här om dagen köpte jag hem en helgskinka som går ut sista december om den förvaras i kyl (vilken den är i nu). Dock konserverade jag en del av förra årets skinka i bitar i buljong och har nere i källaren och ”hotade” min familj med att får vi inte tag i någon julskinka i affären, har vi på burk… (konserveringen är s. k. ”rebellisk” och inte godkänd enligt FDA – U. S. Food and Drug administration då den är processad, men det funkade och blev bra).

Potatisen har vuxit någorlunda bra på vissa håll i Sverige, men på andra håll har det varit katastrof. Potatisbonden i vår närhet säljer ingen potatis alls detta år, då hans potatisskörd blev urusel. Det gör att potatisen redan nu är rätt så dyr i affären, men den kommer att bli dyrare, om den ens kommer att gå att få tag i. Jag är glad över den potatis som vi drog upp och har i matkällaren, men den kommer inte att räcka hela året för oss. Dock är det mera än vad vi fick upp förra året och förra årets potatis räckte till februari, ungefär. Vi äter också en hel del pasta och ris, men går mer och mer över till potatis. Vi vet inte hur länge vår potatis kommer att räcka (vi lär oss mer för varje år), men de allra minsta från varje sort kommer vi inte att äta, utan de kommer vi att använda som sättpotatis. Förra året köpte vi sättpotatis och fick en den mandelpotatis att sätta av en kollega, men i år satte vi all potatis från vår egen sättpotatis och hade vi haft mer plats för dem hade vi kunnat odla mer än vad vi gjorde. Det gör inget om sättpotatisen är superskrynklig, grön osv. bara den har groddar. Under vissa nödår förr satte man till och med potatisskal och fick potatis av dem. Det gör att potatis verkar vara något av de lättaste och mest tacksamma grödorna att odla, bara inte sorkarna tar dem, eller att de regnar bort.

Den kål jag lämnade kvar i landet och inte skyddade, har nu ätits upp av glupska rådjur. De behöver också mat över vintern och det verkade som om de kände att det var ett rejält uppdukat buffébord enbart för dem.

En del saker jag syrat kan man nu börja äta. Måste dock tillstå att det är en smak man måste vänja sig lite med. När man tänker på det inser man hur mycket söta saker man får i sig och hur mycket man vant sig av med andra smaker. Hur som helst – syrad mat är lättare att göra än man tror och det är nyttigt. Jag tycker nog mera om syrade morötter, än om syrad kål, men syrad kål med citron i var fantastiskt god med fisk… Sedan får man prova sig fram för att se vilka smaker som passar en bäst. Jag och min familj är i denna provfas just nu. Har dock insett att det är godare än man tror att ha det på mackor och tillsammans med mat är det helt okej. Det är om man bara äter det utan något till som det kan bli lite jobbigt. Under de sista veckorna har det blivit mera kyligt i min matkällare och nu är det nere på ca 6-7 grader varmt, vilket gör att vi kommer att kunna flytta de syrade burkarna från kylen till matkällaren. Det kommer att underlätta för oss en hel del. Under riktigt kalla vintrar kan det gå ner till ca 4-6 grader varmt, men under somrarna brukar matkällaren ligga på a 12-14 grader varmt.

Här om dagen kom det upp ett minne på facebook som visade på att i november för fyra år sedan skrev vi på papperna för det hus vi bor i och vi fick tillgång till huset för inflytt i december. Det har verkligen varit ett nytt kapitel i våra liv. Först flytten från Uppsala till Norrlands inland för ca 5 år sedan, efter det ett hus med stor trädgård i en liten by. Det har gått bra för oss och vi har aldrig ångrat oss! Det här är det bästa vi har gjort i våra liv. Om du står inför samma frågeställning, har jag bara ett råd att ge – tveka inte, flytta från staden till landet om du vill, kan och har möjlighet!

Men… ingen kan säga hur det kommer att bli framöver. Dock kan man se vissa saker på matfronten och det närmare jul (om ca en månad). Man börjar nu prata mera om matbrist på:

1. Potatis – skörden över hela världen har inte varit särskilt bra och det kan man börja märka så smått i Sverige. Vissa av Sveriges potatisbönder säljer ingen potatis i år, eller så har de mycket mindre att sälja än tidigare år och priserna är redan nu höga, vilket gör att priserna kommer att vara ännu högre till våren.
2. Vete och olika spannmål – Olika kvarnar i Sverige har fått börja leta efter olika sorters spannmål som exempelvis vete för att mala, det har inte gått bra med odlingen av spannmål i år och därför får de olika kvarnarna svårt att få tag på det. Det kommer att gå upp ännu mera i pris. Det kommer också att innebära att mjöl, bröd, pasta osv. blir dyrare.
3. Sill och ansjovis – EU:s fiskekvoter förändras, vilket kan ställa till det för sillen och ansjovisen.
4. Bönderna har minskat på köttdjur, vilket börjar märkas så sakteliga. Mataffärerna börjar få svårt att hitta svenskt kött att sälja – kyckling (kanske inte många vill äta det efter svt:s program om hanteringen av dem), grisar – bacon, skinka, fläskfilé och fläskytterfilé, fläsk osv. , lamm och nötdjur. Internationellt börjar också köttdjuren minska och de kanske inte heller har en lika bra djurhållning som svenska bönder.
5. Socker – Internationellt har sockerodlingen varit si sådär, i USA katastrof, men här i Sverige har den varit okej. Men… Edward Nordén, en jordbrukare, debattör och partistyrelseledamot i Medborgerlig samling skrev på sitt twitterkonto igår: ”Vi är ungefär 900 Sockerbetsodlare som producerar allt socker i Sverige. Varav 98% i Skåne. Idag finns det bara ett (1) sockerbruk i hela landet. Också i Skåne. Imorse exploderade en kokpanna i bruket och det är stopp i 100% av maskineriet. Livsmedelsproduktionen är för känslig”.
6. Ris – det börjar märkas nu på rispriserna att det börjar bli svårt att få tag på. Än så länge finns det i affärerna, men hur blir det till våren/sommaren 2024 när det blir ännu svårare att få tag på både ris, potatis och pasta på världsmarknaden?
7. Ägg – Sverige har haft stora problem med olika sjukdomar hos hönsen, dock mest av salmonella och många fåglar har blivit slaktade för att försöka få bukt med detta problem. Så räkna med framtida brist på ägg, kanske redan runt jul.
8. Choklad – chokladproducenterna vill höja priserna så mycket att de som köper chokladen inte kan köpa till de priserna längre. Råvarumarknaden.se skriver en del om det. Samtidigt är det många som arbetar med pralintillverkning som känner att de kanske måste sluta med det och göra något annat, då chokladen blivit så dyr och de inte kan ta ut det pris de behöver ta ut för att kunna gå med vinst.
9. Salt – inte många har pratat så mycket om det ännu, men i vissa länder, särskilt i USA, börjar det fattas salt i mataffärerna. Det är något man får hålla koll på.

Det här var en del av det. Ni kanske vet om fler saker. Nu börjar det bli allvar snart och kan man odla till sig själv och de sina är det bra. Dock bör man då se till att man har tillräckligt med fröer för det, för de kommer att bli dyrare, samt att det till slut kan bli svårt att få tag på dem också. Då behöver man veta hur länge olika fröer håller, samt hur man kan ta sina egna fröer. Det kan man läsa om i mitt blogginlägg ”Fröhantering och deras hållbarhet”.

Som jag skrivit i tidigare blogginlägg – än så länge kan man köpa allt i mataffärerna, även om priserna är som de är, men till våren och särskilt hösten 2024 kommer man nog att börja se brist på olika matvaror. Särskilt om skördarna slår fel nästa år igen. Det är inte för sent att börja få upp ett prepplager av mat om man inte börjat ännu. Köp lite extra varje gång du handlar i affären så blir det lättare. Ett extra pastapaket, lite extra kryddor, en extra konservburk osv. Förvara det i lådor under sängar, i lådor överst på hyllor osv. Jag har själv bott i lägenhet och vet hur svårt det kan vara att hitta extra plats, men man får vara lite finurlig. Bor man i ett hus är det lite enklare med förvaring.

Glöm inte preppning av ljus, batterier, ficklampor, vatten i vattendunkar och varma kläder osv. Det är inte bara mat som är viktig, utan också värme, ljus och vatten. Var rädda om er, det händer fler saker än vad som kommer ut till gemene man, eller vad som sägs i SVT:s nyheter.

Fire Cider

Fire Cider är något som många amerikaner brukar göra och då använder man sina olika familjerecept. En del visar på youtube hur de gör sina fire cider och då kan det vara lite olika ingredienser i dem, men något som verkar finnas i alla är just lök, vitlök, pepparot och ingefära. De andra ingredienserna kan bero på vad man har hemma just då, eller vad man lätt kan få tag på.

En del säger att om man tar en ”shot”/dag håller det förkylning och influensa borta, men det har inte blivit vetenskapligt bevisat. Dock kan det stämma med tanke på all lök, vitlök och ingefära som man har i. Man brukar dock säga att detta hjälper vid inflammation, med blodcirkulation och det mesta som rör ens hälsa. Den är immunstärkande, antibakteriell, antiviral, antiinflammatorisk och stärkande för matsmältningssystemet. Några har berättat att man har strukit på vätskan där man haft ont vid reumatism, eller annan smärta som inflammation.

I min bok ”The homesteader`s herbal companion” av Amy K. Fewell, kan man läsa att man ska ta en tesked av det var tredje timma tills man märker att symptomen avtar. Eller 1 ”shot”/dag för att hålla doktorn borta.

Boken har sitt recept som jag följt, men efter att ha sett hur en del andra gjort har jag lagt till två saker till det, men glömde lägga i en tredje som jag hade tänkt.

Här kommer det recept jag använt mig av, dock var det lite si och så med måtten och jag tog det jag hade och vad som fick plats i min 1-litersburk. Tror inte allt är så noga egentligen, man tar vad man har:

• En färsk ingefärarot, skuren i bitar (kan skalas om man vill, man kan också använda torkat, eller kryddan i kryddburken).
• En färsk gurkmejarot, skuren i bitar (kan skalas om man vill, man kan också använda torkad och från kryddburken)
• En skuren pepparrot (kan skalas om man vill)
• En skalad, skivad lök (en del hackar den)
• En stor vitlök, skalad och skuren
• två el. tre jalapeños eller chilis, skivade och häll dem tillsammans med fröna i burken
• En skivad citron (efter noggrann tvätt, gärna en ekologisk). En del brukar ha i rivet skal och saften från 2 citroner
• En matsked hela svartpepparkorn (de tillsammans med gurkmeja hjälps åt med immunförsvaret bla). Jag malde ner lite svartpeppar också.
• En halv skivad stor apelsin (efter noggrann tvätt, gärna ekologisk).
• En kvist timjan och/eller oregano (det var det som jag glömde bort)

Pressa ned allt i en burk och häll över äppelcidervinäger. Se till att det inte finns luftbubblor i burken. Äppelcidervinägern ska gå lite över ingredienserna, men vara ca 1 cm ifrån burkkanten. Sätt på locket och skaka om. Sätt burken svalt och på en plats borta från direkt solljus. Skaka om burken varje dag och låt det stå i rumstemperatur ca 4-6 veckor. Sila av det, häll vätskan i en flaska och blanda i en hel del honung så att man lättare ska kunna få i sig det. De riktigt tuffa har inte så mycket honung i alls och de som har diabetes kan låta bli den helt och hållet. Håller i kylskåp ca 6 månader.

En del brukar torka de ingredienser som man silat av och använda det till ett välgörande te.

Så här ser min fire cider ut som jag gjorde igår:

Skördetider

Hur har årets odling gått?

Chili och paprika sådde jag i februari och hade först under lampor i min odlingshylla. I mars kom ljuset till mina fönster och de fick flytta dit, så jag kunde så andra växter och sätta under lamporna. De har gett mig bra avkastning under hela sommaren och det verkar inte riktigt vara över ännu, så man kan säga att chili och paprika har gett mig en god avkastning.

Samtidigt som jag sådde chili och paprika, sådde jag också tomaterna venus och vilma och de har också gett mig en bra avkastning och fick börja under lamporna och sedan vara i fönster, tills de slutningen hamnade längs husets solvägg.

I mars/april sådde jag fler tomater, men de har inte gett samma skörd som tidigare, men det har varit en bra erfarenhet ändå. I år var det första året jag odlade höga tomater som måste tjuvas. När jag fått upp mitt växthus tror jag att det kommer att gå bättre.

Kålen har gått fantastiskt bra. I år sådde jag mera kålrabbi än förra året och det var ett tag vi hade kålrabbi till de flesta måltider, både knölen och bladen. Broccolin har jag skördat i omgångar och den har skött sig själv. Den vita och röda spetskålen har jag ännu inte skördat, men nu börjar det bli dags och då tänker jag göra min picklade coleslaw/vintersallad av den. Nu när jag lärt mig att mjölksyra kommer det att bli en hel del av det också. Jag satte två st. blomkål och de har blivit stora och fina. Har hört att andra har haft vissa problem med dem i år och att de inte lyckats få dem att växa sig större än ca 10 cm, men mina är ca 20 cm i diameter och jag är nöjd, trots åkersnigelns framfart. Den krusiga grönkålen och den svarta palmkålen har vuxit fantastiskt bra och jag har till och med fått ge bort en del. I år har jag sått lite mer av alla sorters kål och kan nog säga att i år är vi verkligen nästan självförsörjande på just kål, men man kan alltid odla mera broccoli! Jag hade skydd på dem så fort som möjligt och den blev inte lika mycket ansatt av kålmal och kålfjärilar som förra året, men i år var åkersnigelns framfart mera aggressiv än förra året, så jag har varit ute och gått igenom kålen varje dag för att plocka dem. Tack och lov har vi inga mördarsniglar här!

I år har det också varit ett bra squashår, så jag har fått skörda en hel del. Jag har rivit en del, skivat en del, en del har vi ätit upp och en del är infruset för kommande tider, samt att jag också har provat att syra en del.

Morötterna och palsternackorna har gått bättre i år, än förra året och verkar bli stora och fina. I början av odlingssäsongen torkade morötterna bort, så jag sådde om dem och det har lyckats över förväntan. Igår provade jag att syra en del av mina lila morötter med sirliga blad från fänkålen, samt vitlök. Vi får se hur de blir.

Purjolöken är den grönsak som är årets sorgebarn. Den har inte tagit sig alls och är smal som ett sugrör och man kan tro att det är en piplök i stället. Men den övriga löken är fin. Röd- gul- och vitlök har vuxit på sig bra och skörden var fin, dock finns det några av varje som man får äta upp med en gång och inte kan lagra.

Rödbetor och mangold har inte gått lika bra i år som förra året, men när den övriga odlingen gått så bra är det okej. Potatisen verkar ha gått över förväntan bra och i det här varma vädret har jag låtit dem vara längre i backen och tänkte ta upp dem först idag. Vi satte den runt 15 juni, när vi var säkra på att frostnätterna var helt över. Här upp brukar man säga att bara den kommer i jorden innan midsommar går det bra. Förra året hade jag tagit upp potatisen vid 10 september, då frosten kommit.

Så, på det stora hela har det varit ett konstigt, men någorlunda bra odlingsår. Först torka och sedan massor av regn, men mera värme i år, jämfört med förra året. Det är värmen som gjort det. Förra året hade vi mycket regn också, men ca 12 grader varje dag och mer kyliga nätter. I år var det mellan 15-20 grader på dagarna och ca 8-10 grader på nätterna och det syntes verkligen i odlingen.

Det var också ett rekordår för de svarta vinbären, men blåbärstryn får vi skydda bättre denna vinter. Förra vintern var det något djur som gnagde rent på grenarna, så vi trodde först att de dött av angreppet, men de tog sig. Nästa år hoppas vi att de tagit sig fullt ut. Vi har också fått krusbär av en granne som vi satt och vi har också gott om röda vinbär. Vi satte två aroniabuskar i år och hoppas att de tar sig bra. Rabarbern ger alltid riklig skörd hos oss, den verkar trivas oerhört bra där den finns och man hinner aldrig riktigt med att skörda allt man vill. Dock har vi tagit frön ifrån den, då det alltid är bra att lära sig hur det fungerar, samt att det känns som om man gärna vill ha lite till…

Så när jag ska sammanfatta detta odlingsår, kan jag med gott samvete säga att det gått över förväntan bra! Hur har det gått för er?

Jag har också gått igenom de fröer jag har och också köpt hem fler så att jag åtminstone har fröer för ca 2 år framåt av de flesta. De fröer man kan lagra längre tid har jag köpt hem mera av. Sedan håller jag på att lära mig att ta egna fröer, men det är inte så lätt när odlingstiden är så kort och vi har kyla så stor del av året. Dock är det lätt att ta frön från chili, paprika och tomater, så jag hade tänkt att se till att bli självförsörjande på dessa frön först.

I år har vi också börjat med bokashi och jag hoppas att det kommer att ge ännu bättre skördar framöver. Hur gör ni med kompostering och hur tycker ni att det går?
Jag tänkte också börja samla ihop lite jord och blanda med vårt slagna gräs och ihopkrattade löv och ha det i svarta påsar så lång tid som det behöver för att få egen jord. Det känns som om man alltid behöver mera jord och gödsel än vad man kan få tag i…

Hur som helst, i dessa skördetider känns det som om man skulle behöva ta ledigt från sitt heltidsarbete och jobba heltid med att ta reda på allt fint från odlingslandet. Hur hinner ni andra med allt?

Panikköp och höjda priser

I både USA och Kanada har det på sina håll varit människor ute och i panik försökt bunkra på sig bla ris. Det har till och med varit slagsmål om rissäckar inne i affärer. En del personer från Indien har fått höra från släktingar att riset i USA bara kommer att räcka ca 6 månader till, sedan är det slut. Dock har det inte varit så stor panik i de norra delarna, då det inte bor så många sydamerikaner och asiater där som har ris som basföda.

Flera prepperkanaler i USA har de senaste månaderna pratat om vilka matvaror som det antagligen blir brist på framöver och varför. Man tror nu att riset kommer att stiga i pris minst 15% och vete, med bröd och pasta ca 10%. Man pratar också om att det kommer att bli brist på mediciner då Kina inte exporterar så mycket av det längre och här om månaden förstördes en anläggning i USA som pfizer har i en orkan, men inga människor blev som tur var skadade. Reuters skriver att denna Pfizerfabrik försåg 30% av USA deras sterila injektionsmaterial, som sprutor osv och är en av de största fabrikerna i världen. I Sverige har man pratat om att det kan bli brist på penicillin, men också bla barnalvedon och lite annat.

Jag vet att det kommer att bli brist på mat framöver och högre priser, då skördarna gått fel på en del platser över hela jordklotet. Samtidigt har en del skördar gått bra, så man behöver inte ha full panik ännu. Har det inte varit torka, så har det varit översvämningar. På vissa ställen har det varit alltför varmt och på andra ställen har det varit för kallt. Olika konflikter och krig gör också sitt till. Och det började inte i år, utan för något år sedan, så om man får problem med skördar år efter år, har man till slut ingen reserv att ta av. Att Ukraina har kunnat exportera sitt vete under året som gått har gjort att tillgången på vete det sista året har varit större att tillgå än vad man trodde från början, men nu när Indien har exportstopp på allt vitt ris och det blir svårt för Ukraina med vetet och man ser hur skörd efter skörd runt omkring i världen inte blir så bra, då vet man att tillgången till mat blir sämre och därmed kommer priserna att bli högre. Förutom vete, är både Ryssland och Ukraina världsledande i odling av solrosor, så solrosoljan kommer det antagligen att bli ännu mer brist på än tidigare.

Nu börjar man så smått skönja hur årets skördar gått. I USA har det varit svåra stormar, regn och översvämningar, samt torka på olika ställen. Det ryktas nu att man börjat blanda in djurfoder i vanlig mat för att man ska ha något att sälja i mataffärerna (det talas inte så högt om det).
I Sverige blir det ca 40% färre ärtor mot tidigare år, då skörden i stort sett regnat bort. Innan allt regn började komma räknade man med att ca 20% av spannmålet hade förstörts av torkan, men nu räknar man med ännu mindre skörd (särskilt havre och korn) och det som skördas är det sämre kvalitet på, om man ens kan komma ut på åkrarna med sina traktorer för att skörda då det är så vått och sankt. Foder till djur (bland annat hö) är ca 25% av en normalskörd, så räkna med högre priser på foder, kraftfoder och strö – om det ens går att få tag på, vilket i sin tur på sikt leder till nödslakt, någorlunda bra pris på kött i början men sedan mycket högre priser på kött.

Vitlök: överst sabadrome och underst thermidrome

En kollega berättade här om dagen att deras morötter ruttnat upp i deras odlingsland. Vi får hoppas att det blir en bra skörd av potatis och att den inte ruttnar upp, men jag vet att potatisbönder på många ställen i Sverige undrar hur de ska kunna ge sig ut på de sanka åkrarna för att skörda dem. Min räddning har varit att jag har upphöjda bäddar som jag odlar i, men när jag tog upp vitlöken denna vecka, hade en del ruttnat upp och en del kan man fortfarande äta, men inte lagra. Dessutom har i stort sett varenda en fått halslök och det får de mest bara när de blir stressade på något sätt (har jag hört). Dock tänker jag (om jag kan) utnyttja halslöken och börja odla på den också. Jag har nu 72 st. sabadrome och 55 st. thermidrome på tork och en del av dem ska jag använda som egen sättlök. Hade inte tänkt köpa så mycket sättlök i år, dock funderar jag på att köpa lite rysk, tålig sättlök och se hur det går för den jämfört med de andra franska lökarna. Dessutom har jag lovat bort några lökar till två kollegor som aldrig odlat vitlök tidigare, men som vill testa det.

Snart ska jag ta upp röd- och gullöken som ser fin ut och morötterna ser också bra ut. Sniglarna äter allt de kan av spetskål och blomkål, men de har låtit bli grönkål och broccoli. I år har jag fått en hel del squash, men sniglarna verkar älska att äta av dem också. Varje dag är jag ute och samlar ihop dem. Skönt att det ändå inte är mördarsniglar, men åkersniglar kan hinna äta sig igenom en hel del de också. Svarta vinbär blev ca 3,5 kg på två buskar och är nu infrusna tills jag hinner göra sylt på dem. Potatisen ser fin ut och till och med blasten gör det, trots allt regnande. Det blev mycket hallon, men jag skördade inga, då de var fruktansvärt maskätna.

Här om dagen fick jag min sista sändning av frön som jag beställt. Nu har jag så att det räcker åtminstone för 2 år framåt i tiden och jag håller på att lära mig att ta egna frön av det jag odlar.

Vad bör man göra och hur bör man tänka framöver nu när skördarna i Sverige och i världen verkar ha mer misslyckats än lyckats? Jag tror inte att varorna kommer att ta slut i höst, utan på sin höjd stiga rejält i pris. Vissa varor som tex. ris kanske man kommer att äta mera sällan pga priset. Har man redan bunkrat på sig ris och kan köpa på sig mera rispåsar allt eftersom, är det bra, men jag tror att vi får börja fundera över hur vi ska kunna få ordning på potatisodlingen i landet, då vetepriserna också kommer att stiga. Till våren vet jag inte. Hur som helst, brist på mat och högre priser kommer det att bli framöver. Däremot tror jag att det kan bli väldigt ont om mat i mer fattiga länder som inte har råd att köpa mat till världsmarknadspriser och det kan bli en del oro i olika länder.

Det finns mycket mer att säga om den situation vi befinner oss i, men jag vill poängtera att för tillfället kommer inte maten att ta slut i affärerna. Man kommer att kunna köpa det man behöver, men man får räkna med höjda priser. Det man får fundera över är vad man har råd med och inte. Och hur man ska klara sig när det blir en rejäl brist på mat. Nu kan ingen som läser denna blogg säga att de inte har blivit varnade. Agera nu efter din förmåga för att vara förberedd inför framtiden, för den kommer att skaka rejält på många sätt! Dock säger jag än en gång – få inte panik, det finns lite tid kvar ännu att ordna om sitt hus. Använd den tiden väl!

Semester och mat på världsmarknaden

Jag har haft semester (någon vecka till) och har njutit av att arbeta hemma, i stället för borta. Vi har hunnit med att måla garagelängan, odla en del, umgås med släkt och vänner och just nu håller vi på att renovera ”gästrummet” som ska bli vårt nya sovrum. Vårt gamla sovrum ska bli vårt kontor och vårt nuvarande kontor kommer att bli vårt gästrum. Hittills har vi rivit bort alla tapeter, idag ska vi måla tak och taklister, sedan spackla väggar och sätta upp nya tapeter. Allt ska helst göras inom 14 dagar av några (vi) som är noviser på området. därefter får vi besök av lite mera släkt…

Vi har väl alla hört att Ryssland vägrat skriva på ett nytt avtal om veteexport från Ukraina och de är upprörda över en brosprängning. Man har till och med anfallit förråd av vete… det lutar åt att det kommer att bli brist på vete på världsmarknaden och vi kommer att få se stora prisökningar. Redan några dagar efter att avtalet gick ut steg vetepriset på världsmarknaden med 8%. Råvarumarknaden.se skriver att Egypten har drabbats hårt av de ökade priserna och har inlett samtal med Förenade Arabemiraten för att söka lån från Abu Dhabis utvecklingsfond för att kunna köpa vete till de högre priserna.

Skörden av det svenska vetet i år blir sämre än vad det var förra året pga torkan som var tidigare i sommar. Enligt lantmännen består höstvetet i vanliga fall av 41% av det totala spannmålsskörden i Sverige och av vårvetet är det 7%. Havre är ca 13% av spannmålsskörden, råg ca 4% och korn ca 30%. Man kan köpa vete och annan spannmål och lagra dem i ca 1 år, men vill man kunna lagra en längre tid och veta att det håller sig på bästa sätt, ska man köpa helt vetemjöl, havre, råg och korn, som man när man behöver det, maler själv i en egen handkvarn. Dessa hela spannmål kan man köpa av en närbelägen bonde, eller av olika småkvarnar runt omkring i Sverige. Jag har brukat köpa av Råberga ekoprodukter, men det finns andra att köpa av också. Jag upplever att om man köper helt vete och mal det själv, blir det inte lika stora problem för gluten för mig. Det har också gjort att jag preppat på mig ett bra med lager av bla helt vete. Det kan dock vara bra att veta att vi i Sverige är självförsörjande på spannmål.

När det är ont om vete blir det högre priser på, eller ont om, bröd, pasta och fikabröd. Det blir dyrare att äta ute, samt gå på café.

På Råvarumarknaden.se kan man läsa att Indien tänker strypa exporten av allt sitt vita ris för att dämpa prishöjningar inom landet. Vad jag förstår kommer de att fortsätta exportera basmatiris. Vitt, icke-basmatiris består för närvarande för ungefär 1/4 av Indiens risexport och de är världens största exportör av ris och står för mer än 40% av de globala leveranserna, men levereras enligt Råvarumarknaden främst till länder i Asien och Afrika. Förra året införde Indien en exportskatt på 20% för att försöka motverka försäljning till utlandet. Malaysia har redan infört ransonering på ris.

Enligt jordbruksverket blev förra årets totala potatisskörd 9% mer än 2021 års resultat. Vi får hoppas att den blir ännu bättre i år då det kommer att vara ett större tryck på potatis då både ris och pasta blir dyrare. Dock vet jag att i början av säsongen var det svår torka, men vi får hoppas att det inte påverkar årets skörd alltför mycket.

På Råvarumarknaden.se kan man också läsa att i Vietnams största produktionsnav, regionen Central Highlands, har det varit extrema väderförhållanden och man förutspår en sänkning av år 2023 kaffeproduktion med 10-15%. Där odlas framför allt kaffe av typen Robusta. Någon dag tidigare skriver man dock att kaffeproduktionen i Brasilien har återhämtat sig och att kaffet på sikt kommer att gå ned i pris, men konsumenter kanske inte kommer att märka av det förrän i början av 2024.

Jag fortsätter att läsa på Råvarumarknaden.se och de skriver den 20 juli 2023 att priset på kakao har stigit till den högsta nivån på mer än 46 år i London och på mer än 22 år i New York. De skriver också att kakao för närvarande är en av de hetaste jordbruksprodukterna pga produktionsnedgång i den del av Afrika som levererar det mesta av råvaran till chokladtillverkare världen över. Även prognoser om negativt väder framöver drar upp priserna.

Den 14 juli (för ca en vecka sedan) skrev de att svår torka i Thailand kan driva upp sockerpriserna högre. Landet är världens 3:e största sockerproducent. Då torkan inte verkar vara ett kortvarigt problem och i värsta fall kan komma att pågå i flera år, kommer priserna på världsmarknaden att förbli höga.

Enligt en motion till riksdagen 2020/2021 är vi till 50% självförsörjande på mat i Sverige och helt självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Danmark är självförsörjande till 130% och Finland till 80%. Även om vi är självförsörjande på spannmål, morötter och socker, innebär det inte att varorna kommer att vara billiga i våra affärer, men det är större chans att har man bara råd så kommer det att finnas tillgängligt i affärer att köpa hem.

Siffror som rör Sverige. En siffra över 100 anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för den varan för att det ska räcka till alla.

Livsmedel	2021	2020	1988
Tomat	17%	17%*	25%
Äpple	28%	21%*	20%
Lamm	31%	29%	85%
Gurka	49%	46%*	55%
Nöt	58%	56%	90%
Potatis		94%	110%
Lök	80%	68%*	55%
Gris	83%	80%	110%
Fågel	76%	77%	100%
Mejeri	73%	70%	110%
Ägg	87%	98%	105%
Socker		107%	110%
Morötter	97%	92%*	85%
Spannmål	116%	139%	110%

* Avser 2019
Källa: Jordbruksverket, SCB.